För många landsbygdsföretagare är miljöersättningarna en del av vardagen och mycket betydelsefulla för verksamheten. Det sker också en diskussion kring målsättningar för miljöersättningarna. Bland annat är kollektiva nyttigheter ett begrepp som används och behöver konkretiseras.
Vi mobiliserar till mer aktivitet kring miljöutmaningar, såsom biologisk mångfald, klimat och vattenkvalitet, och vi behöver även förbereda oss för kommande period av landsbygdsprogram. Hur bör miljöersättningarna utvecklas?
Miljöersättningsgruppen vid träffen med Riksdagens miljö- och jordbruksutskott januari 2012
Deltagare i referensgruppen
De organisationer som deltar är Agroväst/Energigården, Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen (ASVT), Föreningen Allmogekon, Företagarna, Gävleborgs Fäbodförening, Jordbruksverket (bioenergienheten, miljö- och regionalstödsenheten och växtavdelningen), Landsbygdsmentorerna, Landsbygdsnätverkets kansli, Leader Gränslandet, LRF, LRF Konsult, LRF Skogsägarna, Länsstyrelsen i Skåne län, Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket, NRC - Winnet Sverige, Nätverket Norden, Riksantikvarieämbetet, Sametinget, Skärgårdarnas Riksförbund, SLU; CBM Centrum för biologisk mångfald och EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, Spannmålsodlarna (SPMO), Studieförbundet Vuxenskolan, Svensk mjölk, Sveriges Biodlares Riksförbund, Sveriges Fäbodbrukare, Sveriges Grisproducenter, Sveriges Hembygdsförbund och Sveriges Nötköttsproducenter.