Startsidan för Landsbygdsnätverket Landsbygdsnätverket
Torsdag 17 Maj 2012

Möte med miljö- och jordbruksutskottet

Mer politisk styrning behövs för komplexa miljöersättningsfrågor

Frågor som rör framtidens miljöersättningar är komplexa, särskilt i ett så långsträckt land som Sverige där det råder olika förutsättningar för olika brukare. Inte desto mindre behövs tydligare politiska prioriteringar på området inför framtiden, det var slutsatserna efter mötet mellan Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för framtida miljöersättningar och Riksdagens miljö- och jordbruksutskott den 25 januari.

27 representanter från miljöersättningsgruppen var anmälda till mötet liksom ett tiotal riksdagsledamöter. I diskussionen speglades bredden av den komplexitet som miljöersättningsfrågorna innebär. Olika förutsättningar, såväl inom Europas som inom Sveriges gränser, skapar olika behov av ersättningar. Till det ska läggas att såväl miljö- som produktions-mässiga hänsyn ska tas vid utformandet av ersättningarna. Till exempel betonades att målen för miljöersättningarna bör anpassas så att inte konkurrenskraften tappas. Att miljöersättningar behövs för att kunna uppfylla miljömål verkade alla överens om. Däremot riktades kritik mot hur förgröningen av pelare 1 inom CAP (den EU-gemensamma jordbrukspolitiken) föreslås se ut, bland annat för att vissa av förslagen hittills bedöms vara mer anpassade till mellan- och sydeuropeiska förhållanden.  Naturskyddsföreningen menar att miljörörelsen sammantaget ställt sig tveksamma till förgröningsreformen. Man ser hellre en reell förflyttning av pengar till andra pelaren, d.v.s. till landsbygdsprogrammet. Naturvårdsverket berättade att man har skrivit en rapport om hur CAP:s miljöeffekter kan komma att slå i Sverige.
Olika villkor för olika brukare
Föreningen Sveriges fäbodbrukare lyfte särskilt fram problemet med att fäbodbrukets natur- och kulturmiljövårdande insatser idag inte till fullo speglas i nuvarande miljöersättningar. Liknande synpunkter framförde även Skärgårdarnas Riksförbund som menade att förutsättningarna för brukare på öar kan skilja sig från brukare på fastlandet. De efterfrågade en samlad nationell syn på natur- och kulturmiljöinsatser i skärgårdområden. Sametinget menade att de ersättningar i landsbygdsprogrammet som hittills anpassats för samiska behov fungerat väl.  I frågan om styrningen av ersättningarna ska skötas regionalt eller nationellt ansåg Naturskyddsföreningen att styrningen bör ske regionalt men utifrån ett antal nationella mål som noggrant bör följas upp.
Sanktionsspöket bör nagelfaras
En annan fråga som stod i centrum under diskussionen var hur ersättningarna ska utformas så att de blir attraktiva att söka. Flera av organisationerna som företräder brukarna pekade på vikten av att dra erfarenheter av det som varit vad gäller sanktioner. Risken för att man gör oavsiktliga misstag och att de kan leda till sanktioner, gör att många brukare väljer att inte förnya sina åtaganden.  SLU pekade på att det inte avsätts tillräckligt med pengar till framtagning av data för utvärdering av ersättningarna. Också frågan om ersättningarnas längd togs upp, att för långa åtaganden ställer till problem vid t.ex. generationsskiften.
På frågan om kompetensutvecklingsinsatserna bör ändras, menade SLU att det är viktigt att koppla ihop kompetensutvecklingsinsatser med den resultatbaserade ersättningen. Det borde löna sig att kompetensutveckla sig om det leder till att man gör ett bättre jobb för biologisk mångfald.
Brist på politisk styrning
En tydlig synpunkt från miljöersättningsgruppen var behovet av tydligare politisk styrning vad gäller innehållet i framtida landsbygdsprogram, en analys som de politiker som deltog vid mötet höll med om. Irene Oscarsson (kd) menade att just frågornas komplexitet i kombination med att de är svåra att plocka "politiska poäng" på, kan vara förklaringen till att få politiker väljer att fokusera på detaljerna i programutformandet. Hon efterlyste ett "statsmannamässigt förhållningssätt" till frågorna bland fler politiker, just för att åtgärderna i programmet ger effekter på lång sikt. Hon betonade också att mötet den här dagen gett bra inspel för det fortsatta landsbygdsarbetet i Riksdagen men att det också är viktigt att Landsbygdsnätverkets medlemmar tar kontakt med riksdagsledamöter i andra utskott för att fler politiker ska bli varse om landsbygdens villkor i sin helhet.

Text/Foto: Jessica Hagård

Senast uppdaterad 2012-02-02
Sidansvarig:  Jessica Hagård