Landsbygdsnätverket
integration mat livsmedel

Det var många frågor till förskolans kock, Josefin Lindal, när en grupp nysvenska män och kvinnor besökte skolköket för att få lära sig mer om hur man jobbar i ett kök med offentliga måltider. Foto Yusra Moshtat

Många vill starta företag inom livsmedelsbranschen

Många nysvenskar är intresserade att öppna egen livsmedelsbutik, ta över en restaurang, öppna kafé eller starta någon annan form av livsmedelsverksamhet. Men först måste man känna till vilka regler, lagar och förordningar som gäller.

- Det är ditt ansvar som företagare att känna till de regler som gäller. Alla som driver ett livsmedelsföretag ska ha tillräcklig kunskap och tydliga rutiner för hantering av livsmedel. Detta kallas för egenkontroll, berättar Landsbygdsnätverkets Yusra Moshtat som föreläste i dessa ämnen för ett gäng män och kvinnor från SDF Västra Hisingen Innovation and Business Center.

Regler, rutiner och egenkontroller

ost livsmedel mat

Under förmiddagen fick deltagarna insyn i det svenska regelsystemet som kringgärdar allt som har med hantering av livsmedel. Man gick igenom vad en egenkontroll innebär och hur man dokumenterar rutiner.

Gruppen tittade på förpackningsmaterial, rutiner som säkerhetsställer att upptining, varmhållning och att kyl- och frysförvaring sker korrekt, avfallshantering, hygienregler, spårbarhet.

- Deltagarna får förstås ställa frågor och en vanlig fråga är om det bara är att öppna ett litet kafé eller om man måste göra något innan – och det måste man ju, säger Yusra Moshtat.

Man måste registrera sig hos miljökontoret senast 14 dagar innan livsmedelsverksamheten startar och man är själv skyldig att känna till och uppfylla de regler och krav som ställs på en livsmedelsföretagare.

- Förresten finns en bra broschyr som Livsmedelsverket har tagit fram som riktar sig speciellt till den som vill starta ett litet kafé.

Studiebesök i ett förskolekök

odling mat förskola

Foto Josefine Lindal

Efter föreläsningen förflyttade sig gruppen till ett förskolekök på Södra Sälöfjordsgatan där kocken Josefina Lindal berättade om hur man där rent praktiskt arbetar med egenkontroll.

- Men mest pratade jag om matsvinn och om den lärande och hållbara måltiden för det är verkligen vad jag brinner för. Vi försöker köpa och laga så mycket ekologiskt vi kan och tillsammans med pedagogerna får barnen arbeta med hela processen från jord till bord i vår trädgård. På så vis får barnen respekt för råvarorna och insikt om hur lång tid det faktiskt tar från ett frö till en färdig morot, säger Josefina Lindal.

Under studiebesöket i det skolköket såg deltagarna sig förvånat om och påpekade att det var så rent och undrade om det alltid var så rent. De undrade även hur man hann med allt från planering, till matlagning, bakning, servering och städning.

- Planering, planering, planering, säger Josefina, man måste ha väldigt bra och mycket väl fungerande rutiner och ligga tre dagar före i planeringen så att allt finns och flyter på när maten väl ska serveras. Just idag har vi förresten spenatlasagne för denna månad har barnen spenat som tema.

Mycket att tänka på innan start

Ja, det är onekligen väldigt mycket att tänka på för männen och kvinnorna från SDF Västra Hisingen Innovation and Business Center men enligt Yursa Moshtat gick deltagarna hem hoppfulla med sina anletsdrag formerade i leenden.

- De var glada och tacksamma och jag hoppas de kommer jobba vidare på sina individuella företagsplaner. Jag hoppas också att fler aktörer runt om i landet vill genomföra den här typen av kurser och studiebesök för att få fler företagare och medarbetare i livsmedelsbranschen men också få in nya rätter och smaker när hemländers matkulturer lagas på svenska råvaror och livsmedel, avslutar Yursa Moshtat.

kök livsmedel, skolkök mat integration

Text Mickan Thor

Publicerades