Landsbygdsnätverket

Lärande hållbara måltider - hållbarhetsarbete som inte är eldsjälsberoende

Göteborgs stad har utvecklat en långsiktig modell för att hjälpa skolor och förskolor att bedriva ett strategiskt hållbarhetsarbete där måltiderna och pedagogiken knyts samman.

Göteborgs stad införde för ett antal år sedan miljömåltider för att minska matens påverkan på miljön. En miljömåltid är en måltid som är säsongsanpassad, baserad på miljömärkta råvaror, består av en stor andel vegetabilier och baljväxter, inte innehåller fisk som är utrotningshotad, tar hänsyn till etiska aspekter och inte slängs. När det nya konceptet infördes var köken nöjda men matgästerna visade sig vara mer skeptiska till den nya maten. Maten hade förändrats snabbt och drastiskt, med bland annat mer vegetariskt, men kommunikationen till matgästerna om varför maten tagit en ny vändning hade uteblivit. Måltidsorganisationen i staden startade då arbetet med Lärande hållbara måltider för att nå ut till matgästerna och skapa samverkan med pedagogiken. Under fem år har metoden testats, utvecklats och förädlats till det som idag är Lärande hållbara måltider, en stödfunktion inom Göteborgs stad som verkar för att nå stadens miljömål och hållbarhetsmålen i läroplanen. Skolor och förskolor i staden som vill ställa om till ett hållbart måltidsarbete kan ansöka om stöd från verksamheten.

– Verksamheten är inte ett kortsiktigt kompetensutvecklingsprojekt för pedagoger eller måltidspersonal utan en långsiktig modell för strategiskt hållbarhetsarbete. Vi väljer endast ut de verksamheter som vi bedömer kommer kunna bli goda exempel, berättar Jonas Dahlin, verksamhetsansvarig för Lärande hållbara måltider.

Som en del i urvalsprocessen genomför Jonas och hans kollega Mats Alfredson djupintervjuer med rektorerna för att förstå deras sätt att leda och hur de integrerar hållbar utveckling i hela verksamheten. Det är nämligen inte ett projekt som bygger på eldsjälar, eller som görs lite vid sidan av övrigt arbete, utan grundstenen är att måltiden blir en integrerad del i hållbarhetsarbetet.

För de verksamheter som kvalar in kickas processen igång med en två dagars studieresa till några av de skolor som är bäst på det här arbetssättet i Sverige. Dag två, efter besöken, får arbetsgruppen som består av pedagoger, måltidspersonal och skolledning ta fram sin egen handlingsplan. Jonas och Mats följer sedan upp handlingsplanen med regelbundna besök, först veckan efter, sedan varje månad under två år. Därefter slussas verksamheten över i ett nätverk där kunskapsutbytet fortsätter. Viljan att dela med sig både internt i nätverket men även externt till andra verksamheter, exempelvis genom att ta emot studiebesök, är ett av flera krav för att komma med i processen.

Kopplar samman måltidsarbetet med läroplanen

Under de år som metoden utvecklats har man lärt sig att det är viktigt att koppla måltidsarbetet med målen i läroplanen om hållbar utveckling. En viktig ingrediens i det stöd som Jonas och hans kollega erbjuder är att stötta pedagogerna med information och material som de kan använda i sin undervisning.

– Det får inte bli något merjobb för pedagogerna utan det är viktigt att de kan arbeta med aktiviteter före, under och efter måltiden utifrån målen i läroplanen. Hela tiden tänker vi hur vi kan stötta lärarna, göra det enklare för dem att uppnå sina mål med måltiderna i fokus, berättar Jonas.

Det kan exempelvis handla om att anlägga en skolträdgård och arbeta med frågor om matens ursprung och produktion, införa lunch på lektionstid för att förbättra matron och minska matsvinnet, starta ett måltidsråd eller anordna en skördefest.

– Aktiviteterna ska vara demokratiskt förankrade och i måltidsråden handlar det om att lyfta blicken från om det exempelvis ska serveras hamburgare eller pannkakor till de stora frågorna om vårt beteende, hur måltidsmiljön kan bli fin eller hur vårt handlande får konsekvenser i världen, säger Jonas.

Det är bara några verksamheter åt gången som kan vara med, men arbetet skapar ringar på vattnet och i områden där exempelvis en förskola genomgått processen och blivit ett gott exempel har det resulterat i att hela förskoleområdet har tagit efter med en hög andel ekologiska varor och ett tydligt hållbarhetstänk.

Södra sälöfjordsgatans förskola

Köket på Södra sälöfjordsgatans förskola var ett av de första som deltog i Lärande hållbara måltider. Det var 2015 som förskolan gick med i projektet. Numera klarar man sig utan stöttning från stödfunktionen.

– Vi jobbar själva nu med den kunskap vi fått genom projektet. Nu håller vi exempelvis utbildningar i sapere-metoden, säger kocken Josefina Lindal.

Skolan använder sin trädgård till att odla grönsaker och låta barnen få insikt om kedjan från jord till bord. Josefina tycker att det är viktigt att barnen förstår matens ursprung och lär sig om hållbarhet.

– Mitt fokus är att köpa hem så mycket ekologiskt som min budget tillåter. I dagsläget ligger vi på runt 90 procent ekologiskt i inköp. För att minska matsvinnet är vi noga med att ta vara på rester och att tillaga rätt mängd mat. Pedagogerna får varje dag uppdatera köket om hur många barn som finns på avdelningarna, berättar Josefina.

Mer information

Göteborgs stad - miljömåltider Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Kontakt

Jonas Dahlin, verksamhetsansvarig Lärande hållbara måltider, Miljöförvaltningen
larandehallbaramaltider@miljo.goteborg.se

Senast uppdaterad