Landsbygdsnätverket
Professor Gunter Pauli talade till nätverksträffens deltagare live från Argentina.

Professor Gunter Pauli talade till nätverksträffens deltagare live från Argentina.

Nätverksträff som öppnade dörrar

Landsbygdsentusiaster från hela landet samlades i Tällberg under Landsbygdsnätverkets årliga nätverksträff. Årets tema var cirkulär ekonomi och bioekonomi, begrepp som deltagarna stegvis fördjupade sig i efter inledningen som hölls av den välkände professor Gunter Pauli som var med på länk från Argentina.

Gunter Pauli är grundare av stiftelsen Zero Emissions Research & Initiatives (ZERI) och initiativet Blue economy. Denna del av nätverksträffen uppskattades av många.

– Gunter Paulis pass var otroligt inspirerande, säger Kerstin Granath, Länsstyrelsen Dalarna. För honom var det här med cirkulär ekonomi och bioekonomi en självklarhet, men så upplever jag inte att det är i Sverige.

Nätverksträffens deltagare arbetade i mindre arbetsgrupper som man valt i förväg. De olika områden som man arbetade med var EU-programmen, Kunskap och innovation samt Lokal utveckling.

De gemensamma arbetsverktygen för samtliga grupperna var de tre symbolerna, dörr, nyckel och smörjkanna.

– Vi använder oss av nyckelsymbolen för att öppna stängda dörrar och smörjkannor för att smörja tröga gångjärn i redan öppnade dörrar, säger Landsbygdsnätverkets verksamhetsledare Maria Gustafsson.

Närverksdeltagarna själva kan tillsammans med sina organisationer i samarbete med andra organisationer, vara nyckeln till en dörr mot framtida landsbygdsmöjligheter kopplad till utvecklingen av en cirkulär bioekonomi.

Ta ner det till gräsrotsnivå

Ingmar Alm från Svenska Fotbollsförbundet och som sitter i Landsbygdsnätverkets styrgrupp poängterar att de här relativt nya begreppen om cirkulär ekonomi och bioekonomi, måste bli naturliga begrepp och förhållningssätt för nästa generation.

– En viktig sak är att vi måsta lära de unga de här frågorna. Cirkulär ekonomi och bioenergi måste komma underifrån, vi kan inte trycka det på dem uppifrån, säger Alm.

Flera av deltagarna var av den åsikten att man måste börja tillämpa cirkulär ekonomi där man går och står. Hilkka Eskelinen som representerar SMÅKOM, De små kommunernas samverkan, vill se en högre självförsörjningsnivå av livsmedel på såväl nationell som regional, kommunal och lokal nivå.

– Vi är inte så självförsörjande när det gäller livsmedelsproduktionen. Om vi kan äta mer lokalt producerade livsmedel så är vi en bra bit på vägen, menar Hilkka Eskelinen.

Göran Forsén, landsbygdsutvecklare och politiker från Dalarna håller med.

– Man ska behålla så mycket som möjligt i den egna bygden och stärka den lokala ekonomin. Desto mer man kan sköta själva i byn – desto bättre.

Alla deltagarna fick som summering skriva ned ett enda ord som kan vara nyckeln till framtidens landsbygder. De ord som förekom allra mest var samverkan och innovation.

Nätverksträffen avslutades med gemensam redogörelse för de olika arbetsgrupperna och hur de såg på vilka nycklar och smörjkannor de funnit för att öppna dörrar mot framtida landsbygdsmöjligheter kopplad till utvecklingen av en cirkulär bioekonomi.

Dokumentation från träffen kommer successivt laddas upp på sidan för nätverksträffen i de närmsta dagarna.

Publicerades 2017-11-10

Besöksadress
Landsbygdsnätverkets kansli Vallgatan 8, Jönköping

Kontakt
036 – 15 50 00
Skicka e-post


Logotype EU