Landsbygdsnätverket
Service-Lab

Service lab för bättre service på landsbygden

Idag arrangerade Tillväxtverket en heldag med fokus på service i Sveriges gles- och landsbygder. 225 deltagare från kommuner, län, regioner och andra organisationer lyssnade till intressanta föreläsare och inspirerande samtal i service-soffan.

180 miljoner kronor ska satsas på lokala servicelösningar som förbättrar tillgången till kommersiell service i svensk gles- och landsbygd. Stöd kan beviljas till samarbetsprojekt i form av pilot- och utvecklingsprojekt för att testa, utveckla och utforma lokala servicelösningar. I detta ingår även metodutveckling och förstudier. För att uppmuntra till en bygd som är attraktiv för företag, boende och besökare arrangerar Tillväxtverket konferensen Service lab.

Magnus Nordgren från Landsbygdsnätverkets kansli är aktiv i arbetsgruppen Service i landsbygder.

– Det här ett mycket bra forum för oss i arbetsgruppen att få visa att vi finns och även lyssna in hur andra arbetar med servicefrågan runt om i landet. Från arbetsgruppen är flera representanter här och vi har även en liten monter där vi berättar om vad vi gör.

Många goda tankar

I en panel under rubriken servicesoffan satt flera intressanta personer med olika kopplingar till landsbygden. Erik Westholm, professor i nordisk och europeisk landsbygdsutveckling och Po Tidholm, aktuell journalist och författare, var två av deltagarna.

– Jag tror att teknologiskiftet gör att mycket som händer på landsbygden är osynligt. Genom digitaliseringen sker mycket som vi inte känner till just nu, säger Erik Westholm, och om 10 år har klimatfrågan en helt annan ställning i debatten. Vi står inför en stor förändring som har beslutats inom FN men som ännu inte kommit igång att diskuteras ordentligt.

– Är det något man kan lära av historien är det att mellan åren 1969-1977, då den gröna vågen pågick, så minskade inflyttningen till städerna. Var det så att staten gjorde det lättare under den tiden eller införde speciella stöd? Nej, det handlar om värderingar. Staden hade då fler nackdelar och därför flyttade många till landsbygden. Man kan lära sig att om något ska hända på landsbygden måste vi jobba med värderingar, menar Po Tidholm.

En ny behovstrappa

Terese Bengard, verksamhetschef för Hela Sverige ska leva, var inbjuden för att tala om samhällets behov.

– Varje gång vi skriver en debattartikel om service eller annat väljer tidningarna nästan alltid en tom lada eller någon öde åker som illustrerande fotografi. Självkänslan är viktig och det handlar om värderingar, berättar Terese Bengard som varit med att ta fram en variant av Maslows behovstrappa som istället heter samhällets behovstrappa.

Den går från infrastruktur till trygghet och service till gemenskap till självkänsla och slutar på självförverkligande. Inom självförverkligandet hamnar innovationer, tillväxt, kreativitet och entreprenörskap. När Hela Sverige ska leva gav i uppdrag till Novus att göra en undersökning bland Sveriges befolkning så svarade en majoritet att service är den viktigaste frågan för landsbygden.

Läs mer på Tillväxtverkets webbplats om de utlysningar som är aktuella just nu:

Utveckling av lokala servicelösningarlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Stärkt regional serviceutvecklinglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Publicerades 2016-10-26

Besöksadress
Landsbygdsnätverkets kansli Vallgatan 8, Jönköping

Kontakt
036 – 15 50 00
Skicka e-post


Logotype EU