Landsbygdsnätverket
Kollage

Lukas Ernryd, Gunnar Nygren och Marie Henningsson pratar om vad som händer i landsbygder när lokaljournalistiken går på sparlåga.

Vita fläckar och mörka skuggor – om landsbygders mediekarta i Landet #47

Var fjärde kommun i landet saknar regelbundet bemannad nyhetsredaktion, inte sällan drabbas de glesare befolkade bygderna. Men hur går det med ortens identitet, vad händer med insynen i kommunen och hur påverkas demokratin när den granskande lokaljournalistiken går på sparlåga? Tillsammans med journalistikprofessorn Gunnar Nygren och landsbygdsreportern Marie Henningsson tar podden Landet sig an mediekartans mörka skuggor och vita fläckar. Vi tittar även på Kristianstadbladet där Lukas Ernryd leder projektet Reportrar i landsbygdens tjänst.

- De lokala mediernas roll för den egna lokala identiteten är en jätteviktig bit, menar Gunnar Nygren, professor i journalistik på Södertörns högskola och medförfattare till rapporten Landsbygd i medieskugga.

Journalisten Marie Henningsson, som har lång erfarenhet av både lokalt och nationellt reporterarbete, instämmer.

- Man ska kunna identifiera sig med sin bygd, med sin tidning, rent kulturellt i olika sammanhang.

Genre

Att reportrar kommer åkandes från centralredaktionerna för att gör ett jobb på landsbygden blir inte detsamma som att ha en fast lokalreporter.

- Då blir det ett besök i verkligheten. Man känner inte, man kommer bara på tillfälligt besök och möter en eller ett par personer som ger sin bild istället för att ha en helhetssyn på de frågor som är viktiga, säger Marie Henningsson.

Sämre kommunbevakning

Mediestudiers årsbok som visar att antalet anställda på nyhetsredaktioner har minskat med sju procent på två år. Många kommuner upplever att dagspressens kommunbevakning har blivit sämre eller mycket sämre över tid.

- Finns inte den här oberoende granskningen är det mycket lättare att svågerpolitik och korruption växer på det lokala planet, säger Gunnar Nygren.

De lokala medierna har betydelse för känslan av samhörighet.

- Det är en enorm styrka i utvecklingen av den lokala bygden att få den här känslan av samhörighet. Och där har lokala medier en väldigt viktig roll.

genre

Hyperlokal journalistik

Samtidigt växer en ny typ av lokaljournalistik fram, gratistidningar, poddradio, sociala medier, webbtidningar. Samhällsfinansierad media blir också allt viktigare.

Men den riktigt lokala journalistiken kommer alltid vara viktig. Lukas Ernryd, projektledare för Reportrar i landsbygden. Det är ett leaderprojekt vid Kristianstadbladet där man för att kunna erbjuda läsarna hyperlokal journalistik, arbetar med lokala korrespondenter ute i byarna.

- Jag har märkt att där finns otroligt mycket berättelser och historier om en levande landsbygd som vi inte i tillräcklig utsträckning har beskrivit, säger Lukas Ernryd och tillägger;

- Vi måste bli ännu mer lokala för det globala får folk reda på ändå.

Medverkande i Landsbygdsnätverket podd Landet:
Gunnar Nygren, professor i journalistik på Södertörns högskola.
Marie Henningsson, landsbygdsreporter.
Lukas Ernryd, projektledare Reportrar i landsbygdens tjänst.
Journalist: Ida Lindhagen

Ni kan lyssna på podcasten här nedan eller ladda ner appar som Pocket Castslänk till annan webbplats, Acastlänk till annan webbplats, Stitcherlänk till annan webbplats, CastBoxlänk till annan webbplats eller iTunes Podcasterlänk till annan webbplats. Sök på: Landet Podcast. Samtliga avsnitt samlas även på vår sida för Landetlänk till annan webbplats. På sociala medier hittar ni vår podd via #PoddenLandet.

Publicerades 2018-01-11

Besöksadress
Landsbygdsnätverkets kansli Vallgatan 8, Jönköping

Kontakt
036 – 15 50 00
Skicka e-post


Logotype EU