Landsbygdsnätverket

Cirkulär ekonomi inom fiske och vattenbruk

Ett studiebesök gjordes till en verkstad där man reparerar eller tar isär gamla nät. Här ett collage av skräp de hittat när de rensat fiskenäten.

Den 20-22 november arrangerade FARNET konferensen "Closing the loop: Circular economy in fishing and aquaculture areas" i Saint Jean de Luz, Frankrike. Magnus Nordgren från Landsbygdsnätverket och Caroline Karlsson, representant för Landsbygdsnätverkets tematiska grupp för fiske och vattenbruk deltog på konferensen.

Konferensen arrangerades efter ett initiativ från den Europeiska kommissionen med stöd från Leaderoråde GALPA Côte Basque - Sud Landes och det franska nationaldirektoratet för fiske och vattenbruk (DPMA). FARNET, som bjöd in till konferensen är det europeiska nätverket för de Leaderområden som har finansiering från Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF). Syftet var att sprida information om cirkulär ekonomi inom de blå näringarna, samt att visa på goda exempel med befintliga projekt som arbetar med detta tema.

Längst ner på denna sidan finns länken till FARNET:s webbsida där du hittar bland annat program, deltagarförteckning, samtliga presentationer, fotoalbum och filmer.

Betydelsen av cirkulär ekonomi

Första dagen gavs en serie av föreläsningar som behandlade de bakomliggande idéerna kring cirkulär ekonomi. Man betonade i hög grad betydelsen av att de blå näringarna kan ta vara på fördelarna som finns inom den cirkulära ekonomin. Det bidrar både till utveckling för de enskilda företagen, fiskerinäringen och inte minst för samhället i stort.

En cirkulär ekonomi fungerar så att de resurser man använder sig av, används på ett så effektivt sätt som möjligt. Eventuella restprodukter ska kunna nyttjas av andra verksamheter, och mängden av den restprodukt som inte kan användas skall vara minimal. Olika verksamheter kan dra nytta av varandras restprodukter. En annan viktig faktor i den cirkulära ekonomin, är att man i så stor utsträckning som möjligt ska använda sig av förnybar energi samt biobaserade återvinningsbara material.

Miniseminarier

En stor del av den första dagen upptogs av fyra miniseminarier där föreläsarna roterade mellan de olika lokalerna. Det blev stora möjligheter till diskussioner då vi var uppdelade i mindre grupper. Teman för de fyra seminarierna var i/ inköp på ett hållbart sätt och eco-design, ii/ nya användningsområden för biprodukter och avfall med inriktning på industriell symbios, iii/ gemensam användning av exempelvis olika redskap och utrustning, reparera i stället för att köpa nytt och återanvändning samt iv/ omsätta EUs strategi för plast på lokal nivå.

Den första sessionen kallades "Sustainable sourcing and eco-design" och presenterades av Vincent Collet från Think + Agency. Han berättade att det är viktigt att tänka till redan i starten när man skall designa en ny produkt. Hållbarhetstänket måste följa med hela vägen i en produkts framtagning. Det räcker inte med att fundera på hur produkten kan återbrukas när den väl är tillverkad. Med detta synsätt skulle man kunna förhindra en stor del av den produktionsteknik som idag ger en stor miljöbelastning med tanke på bland annat utsläpp av miljöfarliga ämnen samt energiåtgång.

Den andra sessionen var "New uses for by-products and waste; industrial symbiosis", presenterad av Thomas Binet från Vertigo Lab. Han berättade om möjligheten för lokala industrier och producenter att ta vara på varandras restprodukter och restvärme. Dessa fördelar utnyttjas mest effektivt om producenterna befinner sig lokalt och inte har för långa transportsträckor. Det kan handla om att utnyttja restvärme, dela utrymmen och lokaler och inte minst utrustning. Samarbeten av det här slaget kan ge upphov till stora ekonomiska och ekologiska vinster.

"Sharing, repairing and re-using" kallades den tredje sessionen. Där berättade Tom Snow från Designcontext om fördelarna med att maximera användningen av olika produkter och material. Han påtalade fördelarna med att utöka användandet av redan tillverkade och tillgängliga produkter. Han efterfrågar flera modeller/koncept där både privatpersoner och företag kan låna/dela produkter utan att själva behöva göra en stor investering. Genom att i större utsträckning dela med oss av material och utrustning, skulle vi minska våra ekologiska avtryck betydligt. Han eftersöker också i större grad möjligheten att kunna laga och uppgradera produkter, vilket betydligt skulle minska avfallsmängden.

"Putting the EU Plastics Strategy into practice at local level". Den fjärde sessionen presenterades av Andreea Stranchinescu från DG MARE, Europeiska kommisionen. Hon presenterade kommissionens strategi kring plast i den cirkulära ekonomin och deras arbete mot plast i havet. Kostnaden för nedskräpningen av haven uppgår varje år till enorma summor. Nedskräpningen har stor inverkan på bland annat fiske och vattenbruk, kustområden, turism och inte minst på de marina ekosystemen. Förstörelsen av de marina ekosystemen är ett av de största miljöproblemen idag, och medför stora ekologiska, sociala och ekonomiska kostnader. En stor del av kommissionens arbete mot nedskräpning, kommer att handla om att motverka den negativa ekonomiska påverkan som uppkommer av nedskräpning med engångsartiklar av plast, och övergiven fiskeutrustning såsom nät.

Deltagare från Östersjöområdet

Allan Pettersson, Leader Gute, till vänster och Niklas Rönnberg, från Etelä-Suomen Kalatalousryhmä ESKO, Leaderoråde i södra Finland. Budskapet från FARNET är tydligt.

Caroline Karlsson, LLU Halland och vid konferensen representant för Landsbygdsnätverkets tematiska grupp Fiske och vattenbruk, till vänster, och Rosita Broström, medlem i arbetsutskottet för FLAG, Åland samt verksamhetsledare för Ålands fiskodlarförening.

– Jag tyckte att ämnet för konferensen var intressant, dels för få en inblick om vad som händer i omvärlden på området och för att få idéer för vad vi kan göra på hemmaplan. Och naturligtvis är et stort skäl för att delta att få träffa deltagare från andra länder för utbyte av erfarenheter och knyta värdefulla kontakter, säger Allan Pettersson, Leader Gute.

– Intressanta diskussioner kring cirkulär ekonomi och hur det kustnära fisket kan göras mer effektivt och lönsamt. Dagarna har varit givande och många nya kontakter har knutits. Särskilt samarbetet kring Östersjön gällande kustfisket och gemensamma problemlösningar har igen tagit ett steg framåt, menar Niklas Rönnberg, Etelä-Suomen Kalatalousryhmä ESKO, leaderområde i södra Finland.

– Det har varit mycket intressanta och givande dagar. Cirkulär ekonomi är ett högaktuellt och viktigt ämne som kommer att genomsyra all framtida utveckling inom fiskenäringen och vattenbruket. För min del är det viktigt att knyta nya kontakter och hitta samarbetsmöjligheter för olika projekt, särskilt inom Östersjöområdet. Arrangemanget var välorganiserat och simultantolkningarna fungerade väldigt smidigt, säger Rosita Broström, medlem i arbetsutskottet för FLAG, Åland samt verksamhetsledare för Ålands fiskodlarförening.

– Mycket inspirerande och intressanta dagar. Vi har fått se många bra exempel på hur man kan ta tillvara på restprodukter som annars skulle gått till spillo och blivit avfall. Det finns bra lösningar på många bekymmer, bara man ser möjligheterna i samarbete och kunna utveckla sina produkter och tjänster på ett sådant sätt att det inte belastar miljön. Jag har även fått möjligheten att träffa nya kontakter och eventuella samarbetspartners, påpekar Caroline Karlsson.

Goda exempel som visar möjligheter


Smart Ecosystems for Seaweed and Oysters
Här visades deras användning av ett integrerat system av fiskodling i havet där man inte bara föder upp fisk, utan även odlar skaldjur och tång i samma område för att fånga upp eventuellt överskott av näringsämnen i havet. På så sätt hoppas man kunna minska den miljöpåverkan fiskodling har i havet.

Reseaclons
Xavier Murard från det marina institutet Seaquarium, startade ett projekt där de skulle samla in skräp fiskare hittade och fick med sig in i näten när de var ute och fiskade. Skräpet kunde lämnas i en container som ställts ut för detta ändamål. Varannan vecka anordnades en ”sophämtarrunda”, där de utan kostnad kom ut och hämtade upp det skräp som hittats. Skräpet samlades in och källsorterades innan det skickades till återvinning. På grund av att det var så enkelt för fiskarna att göra sig av med skräpet i land, fick de stort gensvar och kunde återvinna stora mängder material.

Managing waste in fishing harbours
Syftet med projektet som genomfördes av Costa de Granade FLAG område i Spanien var att samla in motorolja och annat avfall från fiskebåtar. Man ordnade med lätt åtkomliga mottagningsstationer inom hamnområdena där det var enkelt att särskilja olika avfall och ha en god miljö för att inte riskera utsläpp och spill. Detta kombinerades med information till fiskarna. Metoden för att lyckas bygger på god information till fiskarna samt att insamling och hantering ska vara enkel och lätt att jobba med.

Setting up value chains for oyster shells
Detta lärorika exempel från Auray & Vannes FLAG område i Frankrike fokuserade på olika användningsområden för ostronskal. Projektet har med hjälp från intresseorganisationer i området tagit fram en lokal värdekedja för nya produkter som har sitt ursprung från ostronskal. Exempel på produkter är mineralfoder till nötkreatur, material för markering på asfaltvägar, knivar, skosulor, fiber till 3 D skrivare, kosmetika och färg. Cirka 25 ostronodlare finns i området och de har kunnat få nytta av projektets arbete.

Möjligheter till samarbeten och erfarenhetsutbyte


En viktig del av FARNETS konferenser är erfarenhetsutbyte och möjligheter att diskutera olika typer av samarbeten mellan länderna. Som en avslutning av det gemensamma programmet bjöds deltagarna in till områdesvisa diskussioner. En av dessa grupper var för länderna i Östersjöområdet.

Det blev ett bra samtal, som utmynnade i flera idéer för kommande samarbeten. Det bestämdes också att de 27 deltagarna från Östersjöområdet ska ha fortsatt kontakt via mail för utbyte av tankar. Det kan röra sig om allt från transnationella projekt till att bjuda in varandra till olika seminarier och konferensen.

Studiebesök


Ett nytt liv för gamla fiskenät
Det första studiebesöket var ett besök i en nystartad verkstad där man erbjuder yrkesfiskarna sina tjänster att antingen reparera eller ta isär gamla nät. Efter demonteringen sorteras de olika materialen från näten med en detektor för att identifiera skilda typer av plast. Detta ger en god kunskap för att man sedan ska kunna återanvända materialet på rätt sätt. Ett liknande projekt i ett annat FLAG område hade gett inspiration när man startade verkstaden. Projektet leds av Handelskammaren i området i samarbete med fiskerinäringen och en lokal miljöorganisation. Verkstaden sysselsätter två heltidstjänster och ger även fyra personer som har arbetsmarknadsstöd möjlighet till praktik.

Projektet arbetar i nära samarbete med ett företag som är inriktat på att i kuvösmiljö stötta nya affärsmöjligheter inom cirkulär ekonomi för tillverkning av nya marknadsmässiga plastprodukter. Man har också nära kontakter med forskningsinstitutioner samt ett nätverk med företag som arbetar med affärsutveckling med företagskuvöser.

Vid den första stationen rengör man fiskenäten. Sedan sorterar man de olika materialen.

Nya säljbara produkter av återvunnet material från biprodukter och avfall
Vårt nästa studiebesök var på den maritima högskolan Ciboure. Där visades resultaten från ett antal lokala projekt som stöttas av det lokala FLAG området. Syftet var att lyfta fram nya säljbara produkter av återvunnet material från biprodukter och avfall från fisket och vattenbruket samt annat avfall från havet. I samband med presentationen av produkterna så visades också vilket FLAG område som fanns bakom respektive projekt. Se bilder på exempel av produkter.

Fiskskinn som garvats på ett miljövänligt sätt, och kan användas till kläder, smycken och accessoarer.

Surfbräda producerad av återvunnet material hämtat från havet.

Skateboard producerad av insamlat återvunnet fisknät.

Mer information från konferensen


Här hittar du program, deltagarförteckning, presentationer, fotoalbum m.m.

Closing the Loop: circular economy in fishing and aquaculture areaslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Besöksadress
Landsbygdsnätverkets kansli Vallgatan 8, Jönköping

Kontakt
036 – 15 50 00
Skicka e-post


Logotype EU