Landsbygdsnätverket

SMART Coastal Areas

FARNET, det europeiska nätverket för fiske-leadergrupper, FLAGs, arrangerade en internationell konferens i Bantry, Irland 3-4 april 2019. Flera svenska deltagare var med. Bland det över 30-talet exempel på olika smarta lösningar för kustbygder fanns också några svenska exempel. Rapporten är skriven i samarbete mellan de svenska deltagarna.

Fyra olika typer av smarta lösningar

Konferensprogrammet organiserades kring fyra olika aspekter av smarta lösningar för kustbygder. De olika projektexemplen var också indelade under dessa fyra teman:

  • Smart partnerships (e.g. creating win-win situations between different interest groups)
  • Smart resource use (e.g. optimising local resources and production systems)
  • Smart financing (e.g. reaching small-scale beneficiaries: micro-credit, crowdfunding…)
  • Smart services (e.g. adapting services to ensure their viability: smart harbours, connecting remote areas…)

Vad menar vi då med SMART. Deltagarna fick i början bl.a. med appen Kahoot försöka identifiera vad ett antal bilder försökte att illustrera, med koppling till konferensens fyra olika teman. Begreppet är mycket vidare än digitala lösningar, vilket ofta begreppet "Smart cities" associeras med.

Fiskeområden i Irland

Irland har 7 st fiskeområden, FLAGs, med finansiering från havs- och fiskeriprogrammet. Med en total budget på 12 miljoner euro har varje FLAG 1,5 – 2 miljoner att investera i sina kustområden. Paschal Hayes från regeringen gav en riktig lovsång till Irlands FLAGs. Det fanns inte tillräckligt med berömmande ord för det fantastiska arbete som FLAGs har gjort under förra programperioden och under denna. Det var en äkta stolthet från regeringen att grupperna genom Leadermetoden (också kallat CLLD) har kunna lösa problem och möta utmaningar för kustkommuner, fiskesektorn och vattenbrukssektorn som ingen annat kunnat göra. Fram till 2018 har de 7 grupperna genomfört ca 200 projekt till ett värde av över 4 miljoner euro. 60 procent av stöden har gått till fasta investeringar och resten till mer mjuka satsningar.

Mellanhanden, the intermediate body, för genomförande av CLLD i havs- och fiskeriprogrammet heter BIMlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, vilket står för Bord Iascaigh Mhara och på engelska blir det Ireland's Seafood Development Agency. Samtidigt som BIM har rollen som en förvaltningsmyndighet är de också en offentlig institution för att stödja näringen. Det vore intressant att veta mer om BIM:s sätt att stödja och vilka resurser de har. inbjudan att besöka Sverige och Jordbruksverket vore en idé.

Välj din utmaning – "world café"

Ett pass i programmet var cafébordssamtal kring ett antal utmaningar. Deltagarna fick under passet möjlighet att rotera mellan olika bord där en specifik utmaning diskuterades vid varje bord. Med hjälp av gamla hederliga post-it-lappar och blädderblock samlades de olika förslagen in och ett antal experter med olika kompetenser kommenterade och gav egna förslag. De utmaningar som diskuterades var:

  • Effekterna av klimatförändringen (global uppvärmning, stigande havsnivåer, extremt väder): Hur kan vi säkra en hållbar utveckling av kustsamhällen?
  • Avfolkningstrenden och ständigt minskad service: Hur attraherar vi nya talanger, minskar arbetslösheten och revitaliserar socio-ekonomin i våra kustsamhällen?
  • Den digitala klyftan: Hur kan vi göra det möjligt och försäkra oss om att de teknologiska innovationerna och digitaliseringen tas emot och används i fiskebaserade samhällen för att utveckla en smart blå framtid istället för att hamna på efterkälken?
  • Scenariot "slut på finansiering" (Föreställ er att det inte finns någon mer finansiering från havs- och fiskeriprogrammet via Leader): Hur går det att stödja hållbar lokal utveckling vid sidan om eller helt utan stöd från havs- och fiskeriprogrammet? Nya smarta finansieringslösningar. Förslag kom på att utnyttja andra åtgärder än leader i havs- och fiskeriprogrammet, använda sig av "crowdfunding" på olika sätt, eller göra något liknande "community supported agriculture", dvs att befolkningen i ett samhälle betalar i förskott för de livsmedel ett jordbruk i bygden, eller i det här fallet en grupp fiskare, kommer att leverera. Digitala lösningar för direktförsäljning av fångad fisk på kajen eller vid odlingen presenterades också. I Vigo i Spanien finns ett exempel på en överenskommelse mellan FLAG och lokala banker så att de enklare ger lån när olika projekt blivit beviljade. Ett annat intressant exempel var en kreditförening i Cornwall där en välgörenhetsorganisation donerat pengar till en kreditförening som en grundplåt till att kunna låna ut pengar till godkända projekt innan de kommit igång, som en slags förskott. När utbetalningen kommer från leadergruppen betalas lånet igen utan ränta. FLAG har agerat länk mellan välgörenhetsorganisationen och kreditföreningen. Ett intressant exempel var också att bilda lokala privata utvecklingsfonder. Det blev också tydligt att situationen, och sättet att hitta lösningar skiljer sig väldigt mellan olika grupper. Några deltagare upplevde det till och med provokativt att tala om "inga mer fondmedel".

Olika projektexempel med smarta lösningar

  • Smart financing
    • Funktionell digital region, STÖD.me, SE, Bohuskust och gränsbygd, Lokala nätverk och crowdfunding för att underlätta finansiering av lokala projekt, entreprenörer och initiativ.
    • Kreditföreningar, UK, Samarbete mellan välgörenhetsorganisation, kreditförening och FLAG.
    • "Mon Pêcheur" FR, ett digitalt webb-baserat verktyg för direktförsäljning av sjömat.
    • Överenskommelser mellan banken, FLAG och stödmottagare, ES, Underlätta tillgång till banklån genom samarbete mellan bank och FLAG.
    • Startstöd till unga fiskare, PL, Förenkla och tillgängliggöra EU stöd och kreditansökningar för unga fiskare genom överenskommelse mellan kommunen och den lokala banken.
    • Mikrolån till småskaligt fiske, IT.

  • Smart partnerships
    • "Havet från tidiga år", CR, Främja konsumtion av lokal sjömat genom partnerskap med skolor.
    • Hästholmens hamnutveckling genom lokalt samarbete, SE Leader Vättern.
    • Generationsskiften och föryngring i småskaligt kustnära fiske. SE Gästrikebygden.
    • Grow remote, IE, Försök inte locka företag till byn, locka folk som kan ta sitt jobb med sig och arbeta på distans. Grow Remote är ett nätverk som arbetar för att en organisation som strävar efter att ordna arbetstillfällen i byn. Nätverket har på kort tid spridit sig till flera platser på Irland, Frankrike, USA och nu senast Brasilien. Ett råd och ett sätt att utveckla detta är att kartlägga företag som anställer personer som jobbar hemifrån, "no office companys" och sprida info om dessa företag i byn/lokalsamhället så att arbetssökande inte missar möjligheter söka jobb där och bo kvar. Nätverket hjälper också företag att hitta lösningar på att anställa på distans. Ett starkt argument är att den kompetens som företagen behöver finns på annan plats på jordklotet, så hur dumt är det inte att bara anställa inom en radie av 30 km från den fysiska arbetsplatsen.
  • Smart services
    • Ej schemalagd undervisning om småskaligt fiske, D.
    • XESMAR, ES, En webbplattform för att förenkla skötsel och organisation av skaldjursfiske.
    • SECAD, IE, En organisation som startade ur ett Leaderkontor. Nu hjälper dom till med alla möjliga lokala projekt med finansiering från olika källor.
    • Schull Bait Bins, IE. Gemensamma avfallsbehållare för rester från betesfisk i hamnen.

  • Smart use of resources
    • Ökad användning av undervärderade marina resurser, FI Använda fiskarter som vi slutat äta som braxen, mört etc.
    • T-Fish, IT, Ett innovativt system för ökad spårbarhet av sjömat.
    • Mört i Lappland, FI, Från oönskad bifångst till marknadsförd produkt. Mörten tas ur och huvudkapas, sedan pressas den genom ett galler där ben fastnar och produkten blir en fiskfärs. Denna säljs okryddad till restauranger och storkök.

Studiebesök i Bantry med omnejd

Konferensen avslutades med studiebesök till olika projekt och verksamheter runt Bantry. Vi åkte färja till ön Whiddy och såg både en renoverad bank (som åtminstone hade några sedlar på väggen) och möteslokal som nu är den lokala puben och en alldeles nyrenoverad f.d. skola som är en samlingslokal för kunskap om öns historia och fisketradition. På hemvägen passerade vi de stora musselodlingar som ligger i Bantryviken och tillbaka i Bantry såg vi en mobil skolutställning om vattenbruk. Ett klassrum med utrymme för 30 elever har installerats på ett lastbilssläp. Sidan på skåpet kan dras ut och innehåller storbildsskärmar, virual realityutrustning och presentatörsutrymme. Två unga marinbiologer plus chaufför hade uppdraget att besöka Irlands mellanstadieklasser och berätta om odling av fisk, musslor och alger. Hela projektet administrerades av BIM och var finansierat av DG Mares utlysning "Farmed in the EU". Under kommande sommar skall olika festivaler besökas med uppdraget att locka intresserade till Vattenbruket.

Vi besökte också en industri för att processa musslor, en privat forskningsinstitution som bl.a. testade olika fiskarter som kan fungera som biologisk bekämpning av laxlus. Vi såg också ett labb för konstant övervakning av riskerna för giftig algförekomst i musselodlingarna.

Musselfabrik-besök

På sydsidan av Bantry Bay inte så långt från själva Bantry ligger en av Irlands musselfabriker och mottagningsanläggningar. Den ägs av Marenor(?). De har också laxodlingar på Irland runt 8000 ton. De använder sig av betande fiskar för att få bort laxlus då all laxodling på Irland är miljömärkt som ekologisk produktion. Marknaden är främst Tyskland och Frankrike. Den ekologiska nischen har möjliggjort för irländsk laxodling att, trots relativt små odlingar, konkurrera med storskaligheten i Skottland och Norge. Vildfångade tångbältesfiskar som olika gyltor används. Dessutom jobbar man med stenbit som man precis har börjat odla i en extern anläggning nära fabriken. Musselodlingen på Irland producerar totalt ca 10 000 ton (Sverige odlar 2000 ton).

Musslorna odlas på Nya Zeeländska s.k. ”fluffy ropes” som ynglen fäster sig på. Efter ett antal månader på höstkanten skrapas repet av och musslorna fördelas på nytt längs med repet som sedan täcks av en nedbrytbar bomullsstrumpa. Tätheten beror på säsong men normalt ca 250 musslor per fot. Musslorna fäster sedan på repet med nya byssus trådar, (de trådar som musslor och liknande djur använder för att fästa sig vid olika underlag.) Strumpan bryts ner på ca 4 veckor. På detta sätt undviks förlust av musslor samt ojämnt stora musslor. Musslorna växer bra i Bantry och kan skördas efter ca 18 månader. Enligt odlaren Finnian har Bantry Irlands finaste musslor. Han har en god erfarenhet av branschens tillväxt och flera av de första stegen togs i samarbete med Sverige och toxinkontrollen utvecklades i samarbete med professor Lars Edebo på Sahlgrenska. Man använder long linor med tunnor specialdesignade för att vara lätta att ta upp och smälta in i landskapet. Se bilder.

Fabriken tar in musslor tvättar, debysserar och tar bort krossade och för små musslor. Linan är relativt lång med flera sorteringssteg. Efter debyssering ligger musslorna på avstressning i vatten ca 40 min. Musslorna portioneras sedan i vaccum-påsar där man lagt färdig sås. Dessa paket vacuum-packas och förs över till olika kokmaskiner. Musslorna kokas i 3 minuter eller ångas i längre tid beroende på storlek upp till 20 min. Vissa protokoll har också med högtrycksångning. Efter avkylning packas paketen i livsmedelskartonger och sätts på pall. Den stora merparten (95%) exporteras till Frankrike, Italien, Holland med deras egna varumärken (som private label). De packar även andra storlekar samt färska musslor till export. Livsmedelshygienen är omfattande då det inte endast är en packningsanläggning av färsk mussla utan en matfabrik.

Toxinkontrollen sköts av staten i en närliggande barack. Kostnaderna för denna hanteras av staten även om odlarna hjälper till med att ta in prover ungefär som i Sverige. BIM verkar ha en mycket aktiv stödjarfunktion för näringen som någon form av mellanting mellan jordbruksverk och producentorganisation. Det verkar finnas en del att lära av irländarna när det gäller denna del.

Vilhjalmur Jens Arnason - Maximising the use of marine resources through clustering

En gästföreläsare ifrån Island beskrev den mycket spännande resa de gjort med fisket där man idag använder nästan hela fisken, fiskar mycket mindre tonnage men tjänar mer pengar. Fisket och processerna kopplade till fisket är idag högteknologiska, innovativa och diversifierade. Man jobbar med kluster och öppna innovationsprocesser. Några av produkterna som kommit fram är medicinska plåster (för exempelvis liggsår eller brännskador) gjorda av torskskinn, förkylningsspray (Coldzyme) gjort på torskmagar samt kläder baserade på fiskskinn. Collagen från fiskben och flera enzymer från inälvor är högvärdiga produkter som läkemedelsindustrin och kosmetikaindustrin konkurrerar om. Denna produktutveckling gör att värdet av fångsterna har ökat radikalt trots att fångstmängderna minskats nästan lika radikalt.

Svenska deltagare och författare till denna rapport var:
Carl Dahlberg, Theres Sundberg, Ola Öberg, Michael Cornell, Hans-Olof Stålgren.

Besöksadress
Landsbygdsnätverkets kansli Vallgatan 8, Jönköping

Kontakt
036 – 15 50 00
Skicka e-post


Logotype EU