Landsbygdsnätverket

Foto: Helena Olofsson, Forslundagymnasiet (CC BY-SA 2.0)

Gröna näringar

En övervägande del av de insatser som görs inom landsbygdsprogrammet har företag inom de gröna näringarna som målgrupp. Inom Landsbygdsnätverket har arbetsgruppen gröna näringar verkat sedan 2012 med nätverksaktiviteter riktat till denna målgrupp.

Längst ned på sidan kan du se filmen med Sofia Björnsson som berättar om sig själv och om sitt uppdrag som ordförande i gröna näringar

De aktiviteter som ingår i gröna näringars plan för 2018 bygger till viss del på erfarenheter från tidigare genomförd verksamhet av gruppen. I arbetsplanen finns även nya idéer som tagits fram av gruppen under hösten 2017.

Arbetsgruppen har genomfört och genomför aktiviteter för att stärka konkurrenskraften inom de gröna näringarna men också för att förbättra miljön. I många fall sammanfaller miljöförbättrande åtgärder för de svenska gröna näringarna med att även konkurrenskraften stärks. 

Handeln

Foto Mickan Thor

Påverkar konkurrenskraften

Under en rad år har en maktförskjutning skett från primärproduktionen, som nu har begränsat inflytande över marknaden för insatsvaror, livsmedelsindustrin och handelsledet, till handelsledet. Detta påverkar konkurrenskraften för företag på landsbygden som är många och få i jämförelse till handelsledet som är få och stora. Förslagen i gruppens arbetsplan innebär en del åtgärder för ökad konkurrenskraft, som arbetsgruppen i samverkan kan initiera inom ramen för landsbygdsprogrammet. 

Genom ökad kunskap hos politiker, andra beslutsfattare och konsumenterna om de många ekosystemtjänster och kollektiva nyttigheter som de gröna näringarna är en förutsättning för, till exempel livsmedel och estetiska värden i ett öppet odlingslandskap, kan konkurrenskraften stärkas inom de gröna näringarna. Ekosystemtjänster lyfts fram i det svenska miljömålsarbetet, men begreppet är okänt för många och behöver förtydligas.  

Lantbrukarens unika roll - ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster som biologisk mångfald och ett öppet landskap levereras med hjälp av jord- och skogsbrukare. Den svenska landskapsbilden har förändrats och fortsätter att förändras snabbt. Mellan 2003 och 2013 försvann 18 procent av de svenska ängs- och betesmarkerna. I exempelvis Värmland har 43 procent av åkermarken förbuskats eller blivit skog de senaste 80 åren. Sådana förändringar i markanvändningen leder till att den biologiska mångfald och artrikedomen som är knuten till odlingslandskapet minskar. 

När lönsamheten minskar läggs företagen ner, djuren försvinner från markerna och landsbygden blir därmed fattigare på såväl mångfald som jordbruksföretag Denna snabba förändring av landskapsbilden och dess orsakssamband är viktig att tydliggöra för politiker och andra beslutsfattare. Läs mer på vår sida Ekosystemtjänster 

Mickan Thor

Foto Mickan Thor

MATtanken

Ett sätt är att sprida kunskap om hållbar mat är att nyttja offentliga måltider. En vanlig vardag äter ungefär var tredje svensk mat som köps in för skattepengar – exempelvis på sjukhus, förskolor, skolor och äldreboenden. Maten behöver vara hälsosam, smakfull och hållbar, där hänsyn tas till var den kommer ifrån, hur den produceras samt hur den tillagas och serveras. De offentliga måltiderna kan fungera som kommunikationskanal för att knyta ihop hela kedjan, hela vägen fram till matgästen. Det behövs även en större kunskap och dialog mellan producenter och konsumenter för att aktörer inom de gröna näringarna bättre ska förstå konsumenternas situation och hur budskap om hållbar mat kan föras ut. Läs mer på MATtanken sida.länk till annan webbplats

Satsning på nya produkter

Ett annat sätt att öka konkurrenskraften i de gröna näringarna kan vara en utökad satsning på nya produkter. Det stora antalet nyanlända personer som kommit till Sverige de senaste åren har fört in nya matvanor och därmed behov av nya livsmedel. En marknad kan finnas för att producera dessa livsmedel i Sverige.

Underlätta ägarskiften

Närmare 70 procent av lantbruksföretagarna är över 50 år och en fjärdedel är över 65. Det innebär att majoriteten av de svenska gårdarna kommer att behöva byta ägare inom tio till 15 år. I areal ska 1,7 miljoner hektar övertas av yngre brukare de närmaste 15 åren. Stort behov finns därför på att underlätta för ägarskiften och få in yngre personer in i de gröna näringarna.

LLU och gröna näringar

Verksamheten inom lokalt ledd utveckling, LLU, startar med projekt under 2016. I flera LLU-strategier utgör satsningar inom de gröna näringarna viktiga delar. En spridning av erfarenheter och metoder som kan användas i de gröna näringarna från tidigare leaderprojekt kan ge stöd till fler och bättre projekt inom LLU för de gröna näringarna.

 Se och lyssna på gröna näringar ordförande - Sofia Björnsson

Besöksadress
Landsbygdsnätverkets kansli Vallgatan 8, Jönköping

Kontakt
036 – 15 50 00
Skicka e-post


Logotype EU