Matens ursprung engagerade i Studio MATtanken

Målmedvetet arbete med matens ursprung – så här gör kommunerna. Det var temat för Studio MATtanken i april, där flera kommunrepresentanter berättade om hur de arbetar för att köpa in en hög andel svenska livsmedel.

Närmare 140 personer från olika led i livsmedelskedjan deltog i april månads studiosamtal. I inledningen visade MATtanken ett antal tabeller i den nya SILO-databasen med statistik över kommunernas inköp av livsmedel. Statistiken visar att kommunerna köper en hög andel svenska livsmedel inom ett flertal kategorier. För till exempel kategorin oberett kött köper kommunerna 95 procent svenskt och 13 kommuner köper 100 procent svenskt oberett kött.

– Statistiken från SILO-databasen visar att ett målmedvetet arbete har gett resultat. Kommunerna köper i mycket hög utsträckning svenskt kött, säger Anna Lundstedt, MATtanken.

SILO-statistiken visar att det ofta är regionala kluster av kommuner som ligger i topp vad gäller inköp av svenska livsmedel. Det är vanligt att kommuner samarbetar kring upphandlingsfrågor. Representanter från sådana samarbeten fanns med i studiosamtalet.

Hög andel svenskt men också uppgift saknas

Statistiken i SILO-databasen visar att det saknas uppgift om ursprung för mer än en tredjedel av allt som köps in. Det är något som Conny Bjurman, livsmedelscontroller i Skövde kommun, känner igen. SILO-databasen visar att 62,1 procent av de livsmedel Skövde kommun köpte in 2023 hade svenskt ursprung, men i Studio MATtanken berättade Conny Burman att den verkliga siffran är 70-75 procent. När uppgift saknats har han själv tagit kontakt med producenter för att få svar om varans ursprung. Han skulle önska att producenter blir bättre på att märka sina varor så att uppgift om ursprung kommer med i digitala system och därmed även blir synlig i statistik över inköp.

Conny Bjurman berättade att kommunfullmäktige i Skövde 2016 tog beslut om att kommunen ska ha målsättning att köpa in 70 procent svenska livsmedel. Vid upphandling är kommunen tydlig med önskemålet om svenskt. Conny jobbar aktivt med uppföljning av kommunens livsmedelsköp och för dialog med köken om hur de kan höja andelen svenska livsmedel.

Skövde ingår i ett upphandlingssamarbete i Skaraborg tillsammans med elva andra kommuner. Även de andra kommunerna ligger högt när det gäller andelen livsmedel med svenskt ursprung, jämfört med rikssnittet.

Lokala leverantörer i separat avtal

Nathalie Johansson, verksamhetsledare Kost- och lokalvårdsenheten i Dals-Eds kommun, berättade om arbetet för att köpa mer närproducerade livsmedel. Fem Dalslandskommuner och Säffle i Värmland samverkar i upphandling av livsmedel och har även en gemensam livsmedel- och måltidspolicy.

Natalie berättar att de har en huvudgrossist, men lyfter ut produktgrupper där det finns lokala leverantörer i separata avtal. De väljer närproducerade, svenska och ekologiska livsmedel i den mån det går. Med närproducerat menas produkter från Värmland och Västra Götalands län. Dals-Eds kommun arbetar med att köpa frukt och grönt i säsong, till exempel köper kommunen endast gurka under den del av året då det går att köpa svenskodlad.

Samarbete främjar svenska och lokala inköp

Det finns ett stort driv hos kommunerna att köpa svenskt och närproducerat. Det berättade Anders Frodig från Lokal Gastronomi Dalarna, som har regelbundna träffar med kostcheferna från kommunerna i Dalarnas län. Vid träffarna diskuteras till exempel hur kommunerna kan arbeta för att få in mer svenska och närproducerade livsmedel. Anders ser att kockarna har en nyckelroll i arbetet med en ökad andel svenska livsmedel – det är de som gör de aktiva valen om vad som ska köpas in och därför är det viktigt att de har rätt kunskap och motivation.

De samarbetande kommunerna i Dalarna har tagit fram ett gemensamt dokument, där det är skrivet att de vill jobba med lokala produkter. Dokumentet ligger till grund för kommunernas måltidspolicyer.

Anders Frodig tryckte också på att de offentliga måltiderna ofta ligger långt framme när det gäller medvetenhet kring vilka inköp de gör. De privata restaurangerna, som han just nu arbetar mycket med, har mycket att lära av de offentligt finansierade måltidsverksamheterna, sa han.

Svenska varor som blir osynliga

Under slutet av studiosamtalet kom flera inspel från olika deltagare. Hur stor andel svenskt går att köpa om kommunen fortfarande ska servera kaffe och apelsiner? Hur fungerar det för sammansatta produkter, hur mycket svenskt krävs för att en sådan produkt ska anges med uppgift om svenskt ursprung i livsmedelsstatistiken?

En kommun berättade om sina inköp av potatis, där cirka 95 procent från en av leverantörerna har svenskt ursprung och cirka 5 procent är importerad. Ändå anges all potatis från leverantören som ”Från EU” vilket gör att den svenskproducerade andelen inte syns i statistiken.

– Det är tydligt att det göms en del livsmedel med svenskt ursprung i ”uppgift om ursprung saknas”. Vi behöver därför bli bättre på att ställa krav på producenter och leverantörer att visa var livsmedlen faktiskt kommer ifrån, sa Eva Sundberg, MATtanken.

Ursprung behöver bli tydligare

2020 tog MATtanken tillsammans med Kost & Närings fokusgrupp Upphandling fram skriften Härifrån kommer maten – policy för livsmedelsursprung inom offentliga måltider. Policyn definierar de utmaningar och önskemål som finns inom den offentliga sektorn kring ursprungsmärkning av livsmedel. Att andelen livsmedel där uppgift om ursprung saknas i SILO-databasen är så hög visar att det fortfarande finns en hel del arbete kvar att göra.

– Att matens ursprung blir tydligt är viktigt ur många olika perspektiv. När vi upphandlar och köper in svenska livsmedel till de offentliga måltiderna ger det så många mervärden; ökad sysselsättning, stärkt beredskap och inte minst är det en kvalitetsaspekt att kunna kommunicera matens ursprung till matgästen. Att råvaran och maten har en historia, som också kan bidra med kunskap, säger Anna Lundstedt.