Landsbygdsnätverket

Foto: Ålands Fiskodlarförening

Hållbar fiskodling med utsläppsbaserade tillstånd

På Åland baseras miljötillstånden för fiskodling på utsläppen istället för på foderförbrukningen. Fiskodlarna har också getts möjligheten att slå ihop flera, mindre enheter och flytta dem till en bättre plats, längre ut mot havet. Det har bidragit till en mer effektiv och hållbar verksamhet och en större acceptans från samhället.

Tidigare gällde liknande regler på Åland som i Sverige. Fiskodlarna fick tillstånd där verksamheten reglerades av mängden foder som fick förbrukas per år. Men systemet ansågs inte optimalt, varken av företagarna själva eller av myndigheterna.

– Vi förde diskussioner med vår tillsynsmyndighet och tillsammans kom vi fram till en mer ändamålsenlig tillämpning av regelverket. Idag är tillstånden baserade på hur mycket närsalter som släpps ut, inte vad som sätts in i odlingarna via fodret. Därmed finns det ett tydligare incitament för odlaren att bedriva sin verksamhet så effektivt som möjligt och minska utsläppen av kväve och fosfor, säger Rosita Broström, verksamhetsledare i Ålands Fiskodlarförening.

Foto: Finlands Fiskodlarförbund

Kompensera utsläpp

En effekt av den nya tillämpningen är att det öppnar upp för olika former av kompensationsåtgärder. I Danmark har det sedan ett par år tillbaka blivit möjligt med kompensationsåtgärder för fiskodlingar i Kattegatt så som odling av tång och musslor som tar upp näringsämnena från fiskodlingen.

– På Åland och norrut kan vi inte odla tång och musslor på grund av salthalten, men vi kan hitta andra kompensationsåtgärder. Exempel på en sådan åtgärd är att använda fiskfoder som baseras på fisk från Östersjön. Fodret innehåller olja och mjöl från strömming och skarpsill som genomgått reningsprocesser och noggranna kontroller för att råvaran ska vara helt fri från miljögifter. En annan möjlighet är att bedriva kompensationsfiske av bland annat spigg, mört eller andra underutnyttjade arter, berättar Rosita Broström.

Regelverket på Åland möjliggör numera även sammanslagning och flytt av fiskodlingar, något som tidigare inte var möjligt utan ett nytt tillstånd.

– Den möjligheten har flera odlare utnyttjat genom att flytta odlingarna utomskärs vilket har gett fisken en bättre miljö med jämnare temperatur och bättre genomströmning, färre sjukdomar, mindre stress och dessutom minskad foderanvändning, berättar Rosita Broström.

Färre störningar

Flytten av många fiskodlingar har dessutom haft den effekten att det har lett till färre störningar och konflikter med boende eller turister. Allt sammantaget ett viktigt steg mot en större acceptans för fiskodling, från beslutsfattare och från samhället i stort.

– För odlaren är produktionseffektivisering alltid viktigast men miljöfrågan är idag nästan lika viktig. På sikt tror jag att det kan leda till att fler ser värdet av fiskodlingen och inte bara tänker att vi smutsar ned eller förstör badvatten, säger Rosita Broström.

Samhällets acceptans är också en av nycklarna för att sektorn ska kunna växa. Idag beviljas inga nya tillstånd, berättar Rosita Broström.

– Alla verksamheter behöver utvecklas för att överleva. Vår stora utmaning är att hitta sätt att antingen öka produktionen eller öka mervärdet. Det är frustrerande att vi inte kan öka volymerna eftersom potentialen är så hög. Det finns en marknad och det åländska fisket har gott rykte och lång branscherfarenhet.

Text: Jakob Hydén

Publicerades