Landsbygdsnätverket
Barn klipper band

Goda exempel på nya modeller för lokalt utvecklingsarbete finns på många platser. Denna gång kan ni läsa om hur man gjort i Tyska Balow. Foto: Privat

Tyska Balow - en modell för lokal service?

Balow är ett gott exempel på det som brukar kallas lokalt driven landsbygdsutveckling. Där prioriteras barnfamiljer, skolan, hemtjänsten och livsmedelsbutiken tillsammans med en aktiv markpolitik bland mycket annat. Jacqueline Hellsten, verksamhetsledare Leader Sörmlandskusten och ordförande i arbetsgruppen Service i Landsbygder, tar med er dit i sitt reportage.

Balow är en liten kommun som ligger mitt i Mecklenburg - Vorpommern i det forna Östtyskland. Det är en historik plats med anor från trettonhundratalet. Ursprungligen ett gods med ett omfattande jordbruk som under kommunisttiden omvandlades till ett kollektiv efter ryskt mönster. Efter återföreningen med Västtyskland har byn haft en mycket positiv utveckling med lokalt självstyre, tillväxt och smarta servicelösningar.

Lokal demokrati

Den Tyska landsbygden kännetecknas av små byar som i långa stycken fungerar som egna kommuner. I jämförelse med Sveriges 280 så är Tyskland indelat i cirka 11 300 kommuner. Eftersom kommunerna är så små, ungefär som en svensk kommundelsnämnd, så samverkar man i "lantkretsar" vilket närmast kan jämföras med kommunalförbund. Inom ramen för lantkretsen löser man de mer övergripande frågorna men självständigheten är stor, även i små byar som Balow med sina 336 invånare. Det lokala arbetet leds av en borgmästare, en befattning som närmast kan jämföras med uppdraget som kommunstyrelsens ordförande i en mindre kommun.

En by för barn är en by för alla

I Balow driver man en aktiv markpolitik för att kunna erbjuda tomter för de som vill flytta till byn. Unga familjer prioriteras och man drar sig inte för att fråga om man har barn eller planera att skaffa inom den närmaste tiden, allt för att ha underlag för skola och barnomsorg. I dagsläget är 65 barn mellan noll till tio år inskrivna i kommunens "daghem" och 63 barn går i skolan i byn. Många av barnen kommer då från omgivande byar, kanske just för att man har en slogan, "En by för barn är en by för alla", som genomsyrar samhället. Skolan är ett mellanting mellan kommunal skola och en friskola med finansiering, även från privata fonder. De 63 eleverna är fördelade på fyra klasser med 14 - 17 elever i varje vilket är ett avsteg från normen på 20 i varje klass.

En levande bygd

I Balow finns ett samhällscentrum som är en central mötesplats för alla. Här finns "bilpolen" med en minibuss som är tillgänglig för shoppingresor eller läkarbesök i staden. Man har ett barn- och ungdomsråd som är representerat i fullmäktige, en frivillig brandkår med omfattande barn- och ungdomsverksamhet, en kultur- och idrottsanläggning och ett kulturcentrum med 200 platser under tak. Dessutom ett "Föreningarnas hus" där man arrangerar studiecirklar, videokvällar, bibliotek, matlagning, seminarier och föreläsningar och mycket mer därtill!

Kollage från Tyska Balow

Foto: Privat

Frivilligt arbete och anpassning till innevånarna

Balow är ett gott exempel på det vi brukar kalla lokalt driven landsbygdsutveckling. Under fyra programperioder har Leader finansierat över 100 olika projekt som alla syftat till att bevara och utveckla en befintlig bystruktur. Man har insett att Balow, för att fortleva som en attraktiv kommun, måste anpassas till en social infrastruktur för sina invånare. Samhället kontrollerar vad som behövs och vad man har råd med samtidigt som många insatser bygger på frivilligt arbete. Barn och ungdomar är alltid inblandade i de gemensamma projekten och deras åsikter tillmäts stor vikt i byns utveckling.

Förebild runt hörnet

Det tyska exemplet är intressant även för svenska förhållanden. På ett antal mindre orter i vårt land har man utvecklat nya modeller för lokalt utvecklingsarbete, (svb)-bolag, byggemenskaper, cooperativ och samhällsföreningar. Alla har det gemensamt att det är lokala eldsjälar som tar initiativ och drar andra med sig. Finansiering genom Leader och mängder av ideellt arbete är andra kännetecken men det man saknar är inflytande över hur samhällets resurser kanaliseras. Kanske går det att både få ett effektivare resursutnyttjande och en bättre lokal service om besluten flyttas närmare de människor som faktiskt berörs av skolan, hemtjänsten eller livsmedelsbutiken.

Alla talar väl om landsbygden. Inte minst under ett valår. Men det omsätts sällan i konkret handling. Kanske exemplen från den Tyska byn Balow kan väcka en del till eftertanke? Den svenska modellen är inte alltid bäst!

Text: Jacqueline Hellsten, verksamhetsledare Leader Sörmlandskusten och ordförande i arbetsgruppen Service i Landsbygder.

Foto: Borgmästare Kriemhild Kant http://www.gemeinde-balow.de Länk till annan webbplats.

Publicerades