Delaktighet
Flera val för matsvinn ger eleverna en tankeställare
Grundskola • Västra Götalands län
Under fem veckor var eleverna tvungna att tänka till kring varför de slängde mat. Resultatet har gett ett bra underlag i det fortsatta arbetet med att mer mat ska hamna i magen och mindre ska bli svinn.
Vårt mål
På Rydsbergsskolan går drygt 400 elever i årskurs 6-9.Vi vill minska tallrikssvinnet och ville testa ett sätt att se varför eleverna slänger mat. Inom måltidsservice gör vi mätningar av tallrikssvinn fyra gånger per år och resultatet har förbättrats år från år. Att titta mer på orsaken till svinnet har dock inte gjorts tidigare.
Så gjorde vi
Istället för att ha en hink där eleverna får slänga den mat de inte ätit upp ställde vi fram tre hinkar, märkta med skyltarna ”Hann inte äta upp”, ”Inte min smak” och ”Tog för mycket”. Varje skylt fick också en emoji.
Vi testade mätningen under fem veckor. Efter varje vecka sammanställde vi hur mycket som slängts i de olika hinkarna och kommunicerade det till eleverna veckan efter. Om de slängt mindre skrev vi med grön penna och om de slängt mer skrev vi med röd penna. Vi gav också tips för att minska svinnet i de olika kategorierna, till exempel att det är viktigt att komma i tid till matsalen för att hinna äta samt att det är bättre att ta lite och smaka av rätter eleverna känner sig osäkra på.
För att tydliggöra hur mycket mat som slängts omvandlade vi matsvinnskilo till portioner i kommunikationen till eleverna. Efter fyra veckor berättade vi för eleverna att de slängt 148 kilo mat – vilket motsvarar en dag med pannkaksservering till hela skolan.
Samarbeten
Vi fick inspiration till mätningen från Generation Waste.
Resultat
Det var intressant att testa den här typen av mätning. Vi får statistik på varför eleverna slänger mat och eleverna tvingas tänka till kring sitt agerande.
När vi införde de tre hinkarna blev det mycket prat och reaktioner. Eleverna pratade med varandra och med oss som stod i disken. Det tog längre tid för eleverna att lämna tallriken i disken när de behövde bestämma sig för vilken hink de skulle slänga mat i. Det gjorde att det blev lite kö. De flesta elever och pedagoger var positiva till mätningen. Någon ifrågasatte och då fick vi förklara syftet.
Vi upplevde att mätningen gav effekt på matsvinnet, det slängdes mindre mat. Störst effekt fick vi i början, sedan blev eleverna vana vid de tre hinkarna.
Vilken hink som eleverna slängt mest i har varierat från dag till dag. Vissa dagar har det varit ”Hann inte äta upp” som varit mest i, andra dagar ”Tog för mycket”. Den första veckan var det mest i ”Inte min smak” och det förvånade oss. Vi har en matsedel som rullar på sju veckor, så maträtterna är återkommande. I slutet av terminen borde eleverna veta hur de olika rätterna smakar och inte ta för mycket av rätter de inte tycker så mycket om. Resultatet från mätningen kommer fungera som underlag för samtal i måltidsrådet nästa termin. Då får eleverna möjlighet att reflektera och diskutera orsaker och möjliga lösningar för att minska matsvinnet.
Mätningen har också blivit en slags utvärdering av menyn, vilka rätter och smaker som är mer eller mindre populära. En dag under mätperioden gjorde vi en pastasallad som vi trodde skulle vara populär, men då slängdes mycket. Vi hade inte kryddat den som vi brukar. Nästa gång tog vi den vanliga kryddningen och då slängdes inte alls lika mycket.
Utmaningar
Det är svårt att hålla elevernas intresse högt under en längre period. Kanske hade vi behövt byta skyltarna eller skapat någon annan förnyelse under mätperioden.
Våra tankar framåt
Under de fem veckor som mätningen pågick fick eleverna information och uppmuntran i samband med att de lämnade sin tallrik efter måltiden. Framåt vill vi uppmuntra eleverna att tänka till redan innan de tar mat. Vi känner oss inspirerade att utveckla arbetet vi har påbörjat, jobba mer tillsammans med den pedagogiska verksamheten och diskutera vidare med eleverna – för att minska tallrikssvinnet ännu mer.
Läs mer
Följ oss gärna på Instagram: @koketrydsbergsskolan
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Vi som lämnat erfarenheten
Marianne Trulsson, enhetschef Måltidsservice
Katarina Järund, köksmästare Rydsbergsskolan
Camilla Karlsson, kock Rydsbergsskolan
Lerums kommun
Upptäck mer
Erfarenhetsbanken är en del i projektet Ett nytt recept för skolmåltider, som samordnas av Livsmedelsverket och finansieras av Vinnova.