Grundskola • Västra Götalands län
Fiskdagarna har blivit en happening och eleverna vågar smaka både tång och havssallad. Nu pratas det om fisk i klassrummen och fler elever äter i skolrestaurangen.
Vi ville hitta ett roligt arbetssätt för att få våra matgäster att äta mer fisk, tång, musslor och andra livsmedel från sjö och hav. Tidigare har våra fiskdagar haft en lägre andel matgäster än övriga dagar och vi ville göra fiskserveringarna populära. Vi vill också att eleverna ska få större kunskap om sjömat. En del av eleverna fiskar själva, medan andra aldrig har sett en hel fisk innan.
Vi hade en idé som blev till ett projekt, som vi kallar Under ytan i grytan. En del i projektet är att lära våra matgäster mer om livsmedel från sjö och hav. Vi har hängt stora fiskar i skolrestaurangens tak och pyntat ett fönster för att visa vilka livsmedel som finns i sjöar och ett annat fönster för att visa livsmedel som finns i havet. Förutom fisk, musslor och skaldjur finns ju många vegetariska alternativ under ytan. Vi har gjort bordspratare med information om olika fiskar och i början av projektet hade vi Sjömatsfrämjandet på besök. Då fick eleverna titta närmare på till exempel bläckfisk och tång.
Genom utbildning har köket fått mer kunskap om direktupphandling, för att kunna köpa sådana livsmedel som de stora leverantörerna inte har.
Vi har introducerat nya livsmedel i vår skolrestaurang, som musslor, havssallad och tång. Musslorna var enkla att införa. Tången har eleverna fått bekanta sig med på olika sätt, genom att titta, lukta, känna och smaka. Vi har lagat olika saker av tången, som knäckebröd och tångfritters. I buffén har vi symboler för Under ytan i grytan, som visar vilka rätter som innehåller råvaror från sjö och hav.
Vi serverar olika sorters fisk och har delvis fasat ut sej till förmån för kungsfisk, alaska pollok och kolja samt färs av sill, torsk, kolja och lax. Det gäller att vara smart i kommunikationen och berätta lagom mycket. Fisktacos låter godare än silltacos. När eleverna frågar vilken fisk tacofärsen är gjord av och får svaret sill kan de tveka, men när de smakat tycker de snabbt att det är gott. Det kan vara en fördel att introducera ny sjömat genom kända smaker som tacos och vi har gjort en teriyakifisk som blev populär.
En viktig del i projektet är att prata med matgästerna och förklara hur saker hänger ihop. När elever är skeptiska till att äta alger kan vi fråga om de äter sushi – och uppmuntra dem att även äta alger i skolrestaurangen. Vi erbjuder smakskedar till tveksamma elever och låter dem testa lite grann och utvärdera. Vi visar eleverna till exempel sockertång och havssallad, berättar om råvarorna och svarar på frågor.
Sjömatsfrämjandet har varit en stor inspirationskälla. De har bland annat besökt skolrestaurangen och bidragit med informationsbroschyrer.
Det har uppstått ett spontant samarbete med den pedagogiska verksamheten i skolan. Vi har bra pedagoger som genom att prata fisk i klassrummet eller ha fisktema på slöjden har bidragit till målet att öka elevernas kunskap om sjömat.
Vi har lagt mycket tid på detta och fått ett bra genomslag. Fiskdagarna har blivit en happening. Vi får elever att våga prova nytt. De är nyfikna och har börjat fråga ”Vad är det för fisk i dag?” – det gjorde de inte förut.
Vi i köket har lärt oss mycket om olika livsmedel från sjö och hav. Rökt sockertång är jättegott och även havssallad. Matgästerna gillar den torkade havssalladen bättre än den frusna, som blir lite slemmig i konsistensen. Musslor har tagits emot väldigt väl.
Eleverna äter mer fisk och vi måste beställa en större mängd fisk till våra serveringar. Till exempel har mängden fisktacos som gått åt ökat för varje servering. Förut var det till endast cirka 60 procent av sjundeklassarna som kom och åt på fiskdagarna. Nu kommer över 95 procent och äter.
Det fanns en liten oro över att få dyrare inköp när vi började servera andra fisksorter och ny sjömat. I och med att vi är bra på resthantering och har en flexibel meny har vi dock inte haft några problem att hålla oss till budgeten. Vi hittar fisk i en bra kostnadsklass och kollar efter kampanjpriser, så vi ser att denna satsning bara ger mervärden.
Vi får många positiva reaktioner från elevernas föräldrar, som uppskattar att vi på ett kreativt och pedagogiskt sätt presenterar nya livsmedel och smaker.
Vi hoppas att det ska bli möjligt för skolklasser att göra studiebesök på fiskauktionen framåt. Vi vill också få in fler nya maträtter med fisk och annan sjömat på menyn.
Vi finns på Instagram: @klimatslottet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Skolrestaurang Klimatslottet, Härlandatjärnskolan, Göteborgs stad
Pernilla Dierks, köksmästare, Annelie Johansson, kock, och
Paula Gabriel, kock
Erfarenhetsbanken är en del i projektet Ett nytt recept för skolmåltider, som samordnas av Livsmedelsverket och finansieras av Vinnova.