Medveten upphandling ger mycket svenskt på tallriken

Verksamhetsövergripande • Västra Götalands län

Genom ett målmedvetet arbete med menyer och upphandling köper Skövde kommun över 75 procent svenska livsmedel.

Vårt mål

2018 började vi på allvar arbetet med att öka inköpen av svenska livsmedel. Vi har politiskt beslutade mål om att 75 procent av livsmedlen kommunen köper ska ha svenskt ursprung och att 99 procent av animaliska livsmedel ska ha svenskt ursprung.

Så gjorde vi

Vi har sett över menyerna och vilka importerade livsmedel som kan bytas ut mot alternativ som kan produceras i Sverige, till exempel riset.

När vi upphandlar ställer vi krav som har lett till att vi får produkter med svenskt ursprung. För till exempel kött är det ganska enkelt, men för andra produkter är det svårare. Det kan behövas kreativitet för att hitta bra lösningar. Vi har också avtal med flera lokala grossister, vilket gör det enklare att köpa svenskt.

Köttbullar med lingonsylt, på en ljus tallrik

Det är viktigt med uppföljning. Jag sammanställer statistik där det syns hur stor andel svenska livsmedel olika kök har köpt. Jag för dialog med köken om hur de kan öka andelen svenskt.

10-15 procent av de produkter som kommunen köper in och som har svenskt ursprung saknar information om det, den finns varken på förpackningen eller i de digitala systemen. Därför gör jag varje kvartal en egen efterforskning för alla inköp på över 5 000 kronor. Ibland finns information i Dabas, fast då i produktbeskrivningen och inte i fältet för ursprung. Ibland får jag mejla eller ringa producenter och fråga om ursprunget.

Samarbeten

Skövde kommun finns med i en samverkan kring upphandling tillsammans med 10 andra kommuner.

Resultat

Vi har jobbat långsiktigt och målmedvetet. I dag har 77 procent av livsmedlen som kommunen köper svenskt ursprung. Det finns en stolthet i kommunen över vår höga andel svenska livsmedel. Vi har engagerade och motiverade kockar som driver sina kök som en egen restaurang. Vi är helt i hamn med till exempel att byta ut ris mot svenska matgryner. Svensk pasta på avtal gör att andelen svenskt har ökat rejält.

Min uppskattning är att taket för hur mycket svenska livsmedel vi kan köpa är runt 78 procent, om vi fortsatt vill servera till exempel bananer, kaffe och fisk. Numera finns det mer svenska fiskprodukter att köpa, till exempel sillfärs, vilket är bra. Det skulle gå att minska inköpen av importerade grönsaker under vintern men salladsbordet blir ganska enahanda om vi enbart serverar vitkål och morötter.

Vårt arbete med att öka inköpen av svenska livsmedel har blivit viktigt också ur ett beredskapsperspektiv. Det hade vi inte med i diskussionen 2018, men det nuvarande säkerhetsläget har gjort oss mer medvetna om hur viktigt det är att öka vår försörjningsförmåga och gynna den svenska livsmedelsproduktionen.

Fiskbullar, händer som hackar grönsaker och hackade grönsaker i gryta

Utmaningar

Att livsmedel saknar information om ursprung leder till tidskrävande efterforskningar.

Det är viktigt med kommunikation, att matgästerna och deras anhöriga förstår varför vi byter ut vissa livsmedel mot svenskproducerade varianter.

Våra tankar framåt

Nu gäller det att hålla i och hålla ut i arbetet. Vi fortsätter motivera våra kök att jobba med frågan och att överföra kunskap och erfarenheter till nya kockar som börjar hos oss.

Vi vill sänka vår CO2e-påverkan, så vi behöver arbeta för mer grönt på tallrikarna. I nuläget ligger vi på 1,6 CO2e per kilo livsmedel och vill sänka till 1,4 CO2e år 2026.