• Till Landsbygdsnätverket
Landsbygdsnätverket
  • Vår verksamhet
  • Nyhetsarkiv
  • Erfarenhetsbank Undermeny
  • SILO
  • Offentliga måltidens dag
Meny
  1. MATtanken
  2. Erfarenhetsbank
  3. Samisk matkultur i alla kommunens kök
Bild på samisk rätt med renkött.
Kompetens
Måltiden som pedagogiskt verktyg

Samisk matkultur i alla kommunens kök

Verksamhetsövergripande • Västernorrlands län

För att öka kunskapen om den samiska kulturen har kommunen gjort en satsning på att servera mer samisk mat – en satsning som tagits emot väl.

Vårt mål

Sundsvalls kommun är en samisk förvaltningskommun och vi ska kunna erbjuda samisk mat till prioriterade målgrupper; matgäster inom äldreomsorg och förskola.

Vi upplever att det finns ett kunskapstapp gällande den samiska kulturen. Genom att servera samisk mat och koppla information och aktiviteter till serveringarna, så vill vi bidra till att höja kunskapsnivån inom detta område.

Så gjorde vi

Arbetet i vår kommun har sin grund i ett projekt på Torsta offentlig gastronomi i Jämtland/Härjedalen. Sundsvall var en av 14 kommuner som deltog i projektet, vars syfte var att utveckla samisk livsmedelsproduktion mot offentliga kök. I projektet gjordes en kartläggning av hur det ser ut med servering av samisk mat i offentliga kök och hur lätt eller svårt det är för köken att få tag på rätt råvaror.

Projektet har skapat möten mellan samiska matföretagare och offentliga kök. Vår kommun har till exempel fått kontakt med ett företag som kan leverera norrländskt ren- och älgkött.

Vi började med att servera samisk mat inom äldreomsorgen, på våra äldrerestauranger. Kockar i kommunen har fått lära sig mer om den samiska maten och har fått provlaga samiska rätter.

Ett kollage med bilder på samisk mat samt renar.

Renkött och fjällfisk är två viktiga råvaror i den samiska matkulturen.

Vi skapade en arbetsgrupp med samordnaren för nationella minoriteter, enhetschefer inom måltidsorganisationen, sektionschefer inom äldreomsorgen och representanter från den samiska föreningen. Vi kom fram till att det är bättre med några få serveringar per år som blir riktigt bra och där vi kan laga traditionella samiska rätter, än att ha många serveringar med samiskinspirerad fusionmat. En del av råvarorna är dyra, så det är också en ekonomisk fråga.

Inom äldreomsorgen är vårt mål just nu att ha fyra serveringar per år, där två av serveringarna kan vara fika eller mellanmål. Vi jobbar utifrån renens år och de samiska åtta årstiderna när vi väljer rätter och råvaror. På våren kan det vara torkat och saltat kött. På hösten kan det vara mustiga långkok och fisk. En typ av servering vi kommer att ha är elvakaffe med kokkaffe, kaffeost och torkat renkött.

Vid samernas nationaldag den 6 februari serverades samisk mat i alla kommunens kök; renköttfärslimpa med lingongräddsås, timjansdoftande rostad potatis och en krispigt syrlig sallad på vinteräpplen och fänkål. I anslutning till måltiden skedde olika aktiviteter och informationssatsningar, för att sprida kunskap om den samiska kulturen. En del förskolor, skolor och äldreboenden fick besök av representanter från den samiska föreningen som till exempel visade traditionellt handarbete eller jojkade och berättade om det samiska kulturlivet.

En buffé med samisk mat. I bakgrunden syns några kockar.

Samarbeten

Vi har fått ett otroligt bra samarbete med samiska föreningen här i Sundsvall och med samordnaren för nationella minoriteter.

Resultat

Satsningen på att servera samisk mat har fått ett väldigt positivt mottagande, från både personal, matgäster och anhöriga.

Det var väldigt roligt att servera samisk mat i hela kommunen den 6 februari och det är flera pedagoger inom förskola och skola som sagt att de vill utveckla arbetet kring den samiska nationaldagen mer.

Samarbetet kring den samiska nationaldagen har lett till att vi träffas mer över förvaltnings- och yrkesgränser, vilket leder till att vi bättre förstår varandras arbetsuppgifter och uppdrag. Det är en stor vinning och gör det lättare att jobba med måltidsupplevelsen som en helhet. För måltiden är så mycket mer än maten på tallriken.

Utmaningar

Vi vill få till ett avtal med en bra leverantör av fjällfisk, men det har varit en utmaning så här långt.

Vissa råvaror är dyra, men det finns möjlighet att söka statliga medel för att täcka merkostnader.

Våra tankar framåt

Vi vill utveckla arbetet med den samiska maten och aktiviteterna kring den samiska nationaldagen.

Läs mer

På Torstas webbplats kan man läsa mer om projektet som erfarenheten har sin grund i, samt om samisk matkultur: Torsta, Offentlig gastronomi Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vi som lämnat erfarenheten

Sundsvalls Mat och Måltider

Preethi Huczkowski, enhetschef

Upptäck mer

  • Måltiden som pedagogiskt verktyg
    2025-02-25

    Maskot hjälper till med kommunikation kring måltiden

    Genom att ta fram en maskot och låta den kommunicera, når kunskapen kring hållbara måltider lättare fram till barn och elever.

  • Kompetens
    2023-02-28

    Handbok för specialkost och anpassade måltider

    Genom att ta fram en handbok för hantering av specialkoster blir det enklare för alla kök i kommunen att göra lika.

  • Diskinlämning i en skolrestaurang.
    Delaktighet
    Måltiden som pedagogiskt verktyg
    Måltidsmiljön
    2023-02-07

    Minskat matsvinn genom samverkan med skolan

    Genom att samla goda exempel i en verktygslåda får skolans personal ett bra stöd för att arbeta för ett minskat matsvinn.

 

Erfarenhetsbanken är en del i projektet Ett nytt recept för skolmåltider, som samordnas av Livsmedelsverket och finansieras av Vinnova.

Projektet MATtanken drevs av Landsbygdsnätverket från hösten 2017 till våren 2025.
Projektet är avslutat och denna webbplats uppdateras inte längre.

Logotype Landsbygdsnätverket
Logotype Landsbygdsnätverket
Logotype EU
  • Tillgänglighetsredogörelse
  • Cookies (Kakor) och analys
  • Hantering av personuppgifter