Hållbara offentliga måltider gör skillnad för folkhälsan. De minskar samhällskostnader.

30 miljarder kronor som hävstång för ökad folkhälsa

Offfentliga måltider är en investering

30 miljarder av våra skattefinasierade pengar går varje år till de offentliga måltiderna. Rätt använda blir dessa måltider samtidigt en hävstång för ökad folkhälsa. Detta i sin tur skapar vinster i form av minskade kostnader inom exempelvis sjukvården och andra delar av samhället.

Ökad folkhälsa innebär att samhället undviker onödiga kostnader. Inte minst står kroniska sjukdomar för en stor och ökande andel av kostnaderna inom sjukvården och andra delar av samhället. Det handlar om miljardbelopp som potentiellt kan sparas, genom relativt enkla åtgärder som att exempelvis främja bättre matvanor - och här har offentliga måltider en viktig roll att spela.

Olika samhällsekonomiska beräkningar visar olika siffror, men även om de landar i olika belopp så belyser de att det finns stora värden i att främja bättre matvanor på befolkningsnivå. Här lyfter vi fram några olika kostnadsberäkningar, som gjorts i tidigare studier.

Enligt Hjärtrapporten 2019 från Hjärt- och Lungfonden (se referenslista nedan), bidrar svenskarnas dåliga matvanor till 6 400 dödsfall i hjärt-kärlsjukdom varje år. Vart fjärde dödsfall skulle kunna undvikas eller skjutas upp om de nordiska näringsrekommendationerna följdes i befolkningen. Samma studie visar att förutom att liv kan räddas så är samhällskostnaden för våra dåliga matvanor (minst) 53 miljarder kronor om året.

Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) har beräknat att de samhällsekonomiska kostnaderna för fetma år 2016 uppgick till 25,2 miljarder kronor (se referenslista nedan). 80 procent av kostnaderna utgjordes av förlorad marknadsproduktion (minskad arbetsförmåga, sjukfrånvaro och förtida död). Det är främst individen och samhället i stort som bär kostnaden för fetma och fetmarelaterad sjuklighet.

Motsvarande kostnad för övervikt var 23,4 miljarder kronor år 2016. Kostnaderna för övervikt och fetma ligger nära varandra trots att antalet personer med övervikt är dubbelt så många som antalet med fetma i befolkningen. Kostnaden per person stiger med stigande BMI. Kostnaden för en person med övervikt var 6 700 kr per år, jämfört med 22 000 kronor för en person med fetma. Motsvarande kostnad för övervikt var 23,4 miljarder.

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket gjorde i studie från 2017 en motsvarande skattning av samhällskostnaderna av fetma i Sverige och kom då fram till summan 70 miljarder kronor (se referenslista nedan). Enligt denna studie skulle de direkta kostnaderna av fetma minska med 60-70 miljoner kronor under en tidsperiod på fem år om andelen som når rekommenderad nivå av fysisk aktivitet ökade med 1 procent eller om andelen med fetma minskade med 1 procent.