Landsbygdsnätverket
Tre personer tittar in mellan några draperier, in i ett utrymme i anslutning till ett storkök.

Lärarstudenterna Rebecka Sköldbäck, Marcus Åkerlund och Lis Larsson samtalar om den naturliga kopplingen mellan skolmåltid och pedagogik. De befinner sig på Totanässkolan, Malmö, där Lis är koordinator i skolrestaurangen. Foto: Katamaran media.

Lärarstudenter vid Malmö universitet erbjuds unik kurs om skolmåltidens möjligheter

Istället för att se lunchen som en isolerad aktivitet finns det många fördelar med att se skolmåltiden som en naturlig del av undervisningen. Men vad är det som krävs för att perspektivet ska skifta? Ett sätt för den som vill åstadkomma förändring är att vända sig till blivande lärare. Det har man gjort i Malmö där studenter på Malmö universitets lärarutbildning sedan flera år erbjuds en fördjupningskurs – om skolmåltiden som pedagogiskt verktyg.

Nu har det gått ett par år sedan starten. Det var representanter från Malmö universitet och Malmö stads måltidsorganisation som började diskutera ett samarbete redan hösten 2017. Bara några månader senare sjösattes en fördjupningskurs som erbjudits regelbundet sedan dess.

– Syftet är att de blivande lärarna ska se skolmåltiden som en naturlig del av skolan och att arbetet med skolmåltiden blir ett verktyg som de får med sig in i yrket. De ska få insikten att skolmaten inte bara handlar om att eleverna ska äta sig mätta. Det finns ett måltidssammanhang och ett syfte, tankar och planering bakom vad som serveras, säger Eddie Grahn, koststrateg på Malmö stads skolrestauranger.

Fördjupningskurs som zoomar in

Kursen beskrivs som unik i sitt slag i Sverige. Den består av föreläsningar, studiebesök, grupparbete och en individuell skriftlig uppgift. Föreläsningarna hålls av representanter från Malmö stads måltidsorganisation och miljöförvaltning. Fokus läggs på matens klimatpåverkan och hur den påverkar vår hälsa.

– Vi utgår från Agenda 2030 och ett globalt perspektiv och zoomar sedan in via livsmedelsstrategin och skollagen för att till sist landa i den enskilda måltiden. Vi vill att studenterna ska förstå hur allt hänger ihop, hela kedjan från jord till bord, och vilken roll de som enskilda pedagoger kan spela, förklarar Eddie Grahn.

Föreläsningarna följs av ett besök på en skola där studenterna äter lunch och sedan får en rundtur i köket ledd av en skolkock. För många av studenterna är det första gången de besöker ett skolkök – trots att de ofta praktiserat eller jobbat på skola tidigare. Ett av syftena med besöket är att riva den osynliga barriär som allt för ofta uppstår mellan personalen i skolköket och den övriga skolpersonalen.

Eddie Grahn och Annette Zeidler.

Koststrateg Eddie Grahn och universitetsadjunkt Annette Zeidler är stolta över den nya fördjupningskursen och välkomnar landets övriga lärarutbildningar att ta efter Malmö universitets och Malmö stads initiativ. – Ett första steg är att utse nyckelpersoner, en på lärarutbildningen och en på kommunen, säger de. Foto: Katamaran media.

Grupparbeten med tema och individuella rapporter

Nästa del i kursen är en gruppuppgift som handlar om att planera ett temaarbete kopplat till skolmaten, som sedan presenteras på ett seminarium. Presentationerna brukar handla om allt ifrån grönsaksodling eller matsvinn till matkulturer från andra länder, berättar Annette Zeidler som undervisar på No-inriktningen för F-3-lärare på Malmö universitet.

– Skolans grundläggande uppgift handlar om att vi ska lära oss att förstå vår omvärld. Då kan vi inte låsa in oss i klassrummen. Studenterna som väljer den här fördjupningskursen ska förstå att vi gör medvetna val och att de här valen påverkar oss själva och vår omvärld.

Kursen avslutas sedan med en individuell inlämningsuppgift där studenterna ska reflektera kring vad de har lärt sig under kursen och vilka nya insikter de har tagit till sig.

– Studenternas ingångsvärden är väldigt skiftande, men den vanligaste insikten brukar vara att de inte tidigare har tänkt på att skolmaten faktiskt kan användas i undervisningen. Många tycker också att hållbarhet är en ganska komplex och svår fråga att förhålla sig till och att kursen har gett konkreta idéer kring vad man som lärare kan göra, säger Annette Zeidler.

Jag upplever inte att upplägget är särskilt krävande eller betungande. Visst, det var en del jobb när vi satte konceptet, men nu rullar det på ganska mycket av sig själv. Och det är en mycket rolig kurs att ge. Som lärare ser du verkligen att den gör skillnad, att det är kunskap som eleverna kommer ha nytta av.
– Annette Zeidler

Lärarstudenterna är positiva

Marcus Åkerlund och Rebecka Sköldbäck går båda F-3-utbildningen för lärare vid Malmö universitet, och har nyligen läst fördjupningskursen. De är båda mycket positiva till kursen som de menar har gett både fördjupande teoretiska kunskaper och handfasta praktiska tips.

– Jag tycker att kursen gav helt nya insikter och inspiration kring hur man kan jobba med skolmaten och måltiden i undervisningen. Min bild av den pedagogiska måltiden innan bestod mest av att man är en vuxen som sitter med vid måltiden. Jag hade en ganska fördomsfull bild av att skollunchen sker i en ganska stökig miljö och att man som vuxen mest är någon sorts ordningsvakt, säger Marcus Åkerlund.

Kursaren Rebecka Sköldbäck har tidigare jobbat på förskola och har då sett hur betydelsefull måltiden kan vara för den pedagogiska uppgiften.

– Kursen har varit jättebra för den har skapat en större medvetenhet, en fördjupad förståelse och en större insikt om hur mycket man kan göra som lärare. Ofta uppstår en bubbla på universitetet, så det är verkligen givande när det kommer människor utifrån och berättar om sina erfarenheter och visar på de möjligheter som finns.

I sitt grupparbete planerade Rebecka och Marcus ett projekt som de kallade ”Frukt- och grönsakslust”. Där tog man sikte på både klimat- och hälsoaspekterna av maten, men framför allt var syftet att hitta sätt att väcka elevernas lust och nyfikenhet.

– Många barn har ju med sig en känsla av att detta med grönsaker är tråkigt. Jag tror inte det räcker att förklara för barn att det är nyttigt och klimatsmart med grönsaker, det måste också bli lite roligare och mer spännande, säger Rebecka Sköldbäck.

Rebecka Sköldbäck och Marcus Åkerlund möter kocken Niclas Berglund i Totanässkolans kök. Foto: Katamaran media.

Jag tycker att kursen gav helt nya insikter och inspiration kring hur man kan jobba med skolmaten och måltiden i undervisningen.
– Marcus Åkerlund

Under arbetet stötte studenterna på sapere-metoden som blev en viktig beståndsdel i projektarbetet. Den handlar om att eleverna ska använda alla sina sinnen för att upptäcka maten och samtidigt få ett språk som kan fånga och beskriva upplevelsen.

Både Marcus och Rebecka menar att de kommer ha stor nytta av kursen i sin framtida lärargärning.

– Jag tycker att kursen har gett otroligt många nyttiga lärdomar. Det går att göra så fantastiskt mycket på det här området, det är egentligen bara fantasin och kreativiteten som sätter gränserna, säger Marcus Åkerlund och Rebecka Sköldbäck håller med:

– Det har varit en bra avvägning mellan teori och praktik och vi har fått se att de här metoderna och idéerna verkligen fungerar. Alla som läser till lärare borde gå en liknande kurs. Det är kunskap som ligger i tiden, också ur ett samhällsperspektiv, avslutar Rebecka.

Text: Jakob Hydén.

 

Senast uppdaterad