Landsbygdsnätverket

Så ska nyanländas matkunskap tas till vara i Katrineholm

Hur kan man kombinera integration med de offentliga kökens verksamhet? Genom ett stort EU-projekt, projektet Mika, har Katrineholms kommun bland annat kunnat erbjuda praktik och utbildning för 45 nyanlända. Projektet är nu inne i sin tredje och sista uppstart och flera av de tidigare deltagarna har gått vidare till arbete eller restaurangskola. Projektet har också lett till att en helt ny form av tjänst har utvecklats — matvärd på äldreboende.

Många nyanlända har kunskap om odling och mat som inte tas till vara – det vill man ändra på i Katrineholm. I ett nytt treårigt projekt ska 45 personer erbjudas praktik och utbildning i kommunens regi.

Projektet Mika är en satsning för att öka andelen utrikesfödda inom arbetsmarknaden för de gröna näringarna och måltider i Katrineholm.

– Projektet vänder sig till nyanlända, som varit här en längre tid, men ännu är långt från arbetsmarknaden. De har erfarenhet av mat och odling som vi vill ta vara på för att utveckla matproduktionen i våra offentliga kök. Vi hoppas kunna få in nya recept och kanske även nya grödor i vår verksamhet, säger Kerstin Thuresson, projektledare.

Genom projektet vill kommunen utveckla en arbetsmetod för att påverka de skeva mönster som finns på arbetsmarknaden inom matproduktion och matlagning. Särskilt hoppas man öka integrationen och få ut kvinnor i de gröna näringarna och i kockyrket och få män att välja arbete inom den offentliga sektorn. Projektet svarar även mot behoven av kompetent personal i en växande bransch.

Kerstin Thuresson

Foto: Josefin Lundin

Praktik och teori

Ett praktikprogram har tagits fram där deltagarna går igenom säsongsbaserade praktikmoduler kopplade till matproduktion. Deltagarna får praktisera på bland annat kommunens förskolor, växthus, offentliga kök och äldreboenden, men även inom det privata näringslivet. Samtidigt med praktiken utbildas deltagarna i teori kring matproduktion, exempelvis mathantering, hygienregler och produktkunskap, men även i svenska och i hur man startar eget företag.

– Vi varvar praktik och teori. Vi har även privata gårdar som tar emot praktikanter och praktikvärdarna och deltagarna får regelbunden coachning och språkstöd, säger Kerstin Thuresson.

En del i praktiken består i att testa att odla olika grödor och provlaga maträtter med närproducerade livsmedel. Dessa ska sedan serveras till matgäster inom de offentliga verksamheterna som i sin tur ger rätterna omdömen.

Totalt 45 personer

Projektet startade i juni 2018. Det ska pågå under tre år i tiomånadersperioder med 15 deltagare per tillfälle. Sammanlagt ska 45 personer delta i projektet och få förutsättningar att börja en utbildning eller få anställning inom måltidsverksamhet, i de gröna näringarna eller starta eget. Hela projektet har en budget på cirka 11 miljoner kronor där nära 8 miljoner kronor kommer från Europeiska socialfonden.

– Det finns ett behov av det här projektet både för deltagarna och för oss. De här är personer som har mycket att tillföra och vi kommer att kunna dra nytta av det vi lär oss och implementera det i vår dagliga verksamhet, säger Kerstin Thuresson.

Flexibilitet – en nyckel till framgång

När MATtanken gör en uppföljning 2020 är den sista av projektets tre uppstarter nu igång och många av projektets tidigare deltagare har gått vidare till arbete eller restaurangskola.

– Vi kan inte hålla fast vid en ram utan behöver kunna anpassa oss efter de deltagare som kommer in. Vi måste hjälpas åt och ta tillvara på all kunskap och erfarenhet som finns, det är utifrån deras tidigare erfarenhet och intresse som praktikplatser matchas berättar Kerstin Thuresson.

Projektet har lett till att en helt ny tjänst som matvärd på boende för äldre har utvecklats. En tjänst som Kerstin Thuresson hoppas ska bli permanent framöver.

- Matvärdarna sätter verkligen guldkant på tillvaron för de boende samtidigt som de får viktig språkträning. Matvärden ansvarar bland annat för mycket av det praktiska inför och efter måltiderna som att plocka fram, duka, göra mellanmål men också viktiga sociala aspekter som att prata med matgästerna eller höra hur de vill ha sin mat serverad just den dagen och ibland kanske även se till så att det serveras nybakat bröd.

- De kan ordna med det lilla extra runt måltiderna medan vårdpersonalen får mer tid att fokusera på omvårdnaden, berättar Kerstin Thuresson.

Som ett komplement till MIKA har finansiering sökts för MIKA Yrkesutbildning.

- Vi har sett att en del av deltagarna saknar grundläggande betyg och skulle behöva gå en Komvux- eller yrkesutbildning för att ta klivet från timanställningar till mer permanenta anställningsformer. Därför har vi sökt medel för att starta en utbildningsform som ger deltagare som genomfört MIKA en möljighet att vidareutbilda sig och komplettera med dokument som visar att de har den utbildning som krävs för en tjänst berättar Kerstin Thuresson.

Text: Tobias Malmberg, uppdatering Elin Sandström (2020)

Kontakt

Kerstin Thuresson, projektledare
kerstin.thuresson@katrineholm.se
0150-571 27

Senast uppdaterad 2020-06-15

Offentliga måltider - alla aktörer i kedjan

Besöksadress
Landsbygdsnätverkets kansli Vallgatan 8, Jönköping

Kontakt
036 – 15 50 00
Skicka e-post

Följ oss i sociala medier

Facebooklänk till annan webbplats

Twitterlänk till annan webbplats

Instagramlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster