Temaartiklar: Mer lokalt producerade råvaror i offentliga kök

Många måltidsorganisationer och kök har ett högt engagemang för, och känner stor stolthet i, att kunna servera mat lagad på svenska och lokalt producerade råvaror. Det syns också i de politiskt beslutade måltidspolicys där mål om andelen svenskt ursprung finns med.

MATtanken har tidigare skrivit flera artiklar på detta ämne. Nu har vi kontaktat Gotland, Ängelholm och Skövde för att följa upp hur det gått sedan sist.

På Gotland har en långvarig dialog med de lokala grossisterna lett till att Region Gotland kan servera måltider där i stort sett allt kött kommer från Sverige. Upphandlingen som började gälla 2018 resulterade i anbud med 100 procent svenskt färskt kött, köttprodukter och potatis och rotfrukter. När det gäller det frysta köttet är det endast några enstaka produkter i sortimentet som inte har svenskt ursprung. Resultatet är Region Gotland under 2019 kom upp i 97 procent svenskt kylt kött och köttprodukter i sina inköp. Vid några tillfällen har inköp gjorts utanför avtal och de har blivit tvungna att acceptera en ersättningsprodukt med annat ursprung. Läs hela artikeln: Möjlighet att nå hundra procent svenskt tack vare tydliga och konsekventa krav.

I Skövde följer måltidscontrollern Conny Bjurman kontinuerligt upp kökens inköp utifrån ursprungsland. I måltidspolicyn är det satt ett mål om 70 procent svenskt ursprung på de livsmedel som köps in. För att lyckas har det krävts ett omfattande arbete för att härleda alla varors ursprung. Men det kräver också ett omtänk vad gäller menyer och den mat som serveras. För att hålla köken informerade om hur det går sammanställs varje kvartal data över bland annat de varor som de gärna vill att köken köper mer av (som potatis och mathavre) och de varor som de vill att köken minskar inköpen av (som majs, ris och ostar med utländskt ursprung). Läs hela artikeln: Hur mycket svenskt är det möjligt att få på den offentliga tallriken?

Ängelholm testade en ny metod för att begära in pris vid sin upphandling av grönsaker. Istället för att begära in pris som är relaterade till Årstalistan, delades grönsakerna in efter säsong och anbudsgivarna prissatte. Upphandlingen och leveranserna fungerade bra fram till det att leverantören blev uppköpt. Efter att ha gått från en fungerande verksamhet under flera år, med säsongsanpassade prislistor blev kommunen till slut tvungna att häva avtalet och återgå till Årstalistan. Läs hela artikeln: Ängelholm upphandlar grönsaker med säsongsprissättning.

Det finns många anledningar till att välja svenska råvaror. Det kan handla om en stolthet i att kunna servera mat som är lokalt producerad och kunna stötta lokala företag för en levande bygd. Men det kan också handla om en vilja att stötta arbetet med att uppnå svenska miljömål eller för att svenska djurskyddsregler i många fall är striktare än i många andra delar av världen. Som i sin tur leder till bättre djurhälsa, en lägre användning av antibiotika och mer restriktiv användning av bekämpningsmedel vid odling. Jordbruksverket har tagit fram sex skrifter som belyser de svenska mervärdena för olika produkter som kan användas av köken i samband med policyarbete kring vilka produkter som ska användas eller vid livsmedelsupphandling.

Läs mer om svenska mervärden på Jordbruksverkets webbplats. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.