Landsbygdsnätverket
Ett vildsvin i en skog.

Foto: Pixabay.

Vildsvin på menyn – en del av den Röda tråden

Det finns både resursmässiga och etiska fördelar med vilt- och vildsvinskött, men det utgör ändå bara någon enstaka procent av det kött vi äter. Det vill måltidsorganisationen i Söderköpings kommun ändra på. Genom ett samverkansprojekt mellan kommunen, LRF och jägare finns vilt och vildsvin numera oftare på skolans meny. Vilt- och vildsvinsköttet blir också utgångspunkt i olika pedagogiska insatser.

I Söderköpings kommun arbetar man på olika sätt för att se till att exempelvis vildsvinskött blir ett både naturligt och självklart inslag på menyerna i offentliga kök.

Porträtt: Eva-Lott Blixt.

Eva-Lott Blixt.

Måltidspedagogik en viktig del i måltidsplanen

– Det här är en är en landsbygdskommun och vi säger lite skämtsamt att ”äter vi upp vildsvinen så är de i alla fall inte ute på åkrarna och förstör”. Färre vildsvin i skogen innebär även färre trafikolyckor. Man måste också hålla nere vildsvinsstammen, för djurens egen skull. En annan aspekt är att vildsvinen har haft det fritt och bra fram tills dess att de hamnar på tallrikarna, säger Eva-Lott Blixt, kostchef, Söderköpings kommun.

Hon minns dock att första gången eleverna fick vildsvinskött till lunch var de tveksamma.

– Rätten bestod då av en krämig färs med morötter till. Det var jättegott, men det var inte vad eleverna var vana vid. Sedan dess har vi istället serverat köttet i rätter som barnen tycker om från början, som lasagne och spaghetti med köttfärssås och då har det gått hur bra som helst.

I Söderköpings kommun arbetar man medvetet för att skolans måltider ska kunna användas i det pedagogiska arbetet. Arbetet med att få in mer viltkött grundar sig ytterst i kommunens måltidsplan, som anger att elever inom förskola och skola ska erbjudas måltidspedagogik med ett väl genomtänkt arbetssätt med fokus på hälsa, tillagning, matsvinn och att genom besök på gårdar lära sig om matproduktion.

Maten och måltidspedagogiken lyfts fram på det här sättet enligt konceptet Food for Life, som ursprungligen kommer från England.

– Det var från början klart att vi måste ha med oss rektorerna på detta. Därför gick vi ut till skolorna och erbjöd dem att vara med och starta upp ett arbete tillsammans som vi kallar Röda tråden och som bygger på tankar från Food for Life (här kan du läsa en tidigare om Food for Life i Söderköping). Vi ville att de skulle välja själva att vara med så att vi tillsammans kunde testa olika arbetssätt. En förskola, två låg- och mellanstadieskolor och en högstadieskola nappade. Men ambitionen är att alla skolor ska vara med i framtiden, säger Eva-Lott.

Jägare på skolbesök

Inom ramen för Food for Life har personal i kök och i fritidsverksamhet utbildats i måltidspedagogik och övrig personal har informerats om att man ska ha det här förhållningssättet framöver. Kommunen tog kontakt med en lokal LRF-förening och matproducenter som lantbrukare, biodlare, jägare och fiskare i trakten.

Porträtt: Johan Bergström.

Johan Bergström.

Vidare anordnades en särskild dag med olika tema för varje årskurs på de olika skolorna. Och eleverna i nionde klass på Ramunderskolan fick besök av en jägare när det var dags för tema vilt och jakt. Johan Bergström, som kom till skolan för att träffa eleverna tror att de flesta unga människors relation till mat är att ”det är något som bara finns i affären”.

– Därför tycker jag att tankarna bakom Röda tråden är helt fantastiska! säger Johan.

Han menar att genom initiativen i Röda tråden lär sig elever var livsmedlen kommer ifrån och hur maten produceras. Det ökar respekten för maten, och för dem som tillverkar den.

– Jag måste säga att jag imponerad av engagemanget, inte minst från kostenheten. Jag tror att det är viktigt att man från kommunens sida nu är uthållig och låter projektet får fortsätta över tid, tillägger han.

Porträtt: Lena Nockmar.

Lena Nockmar.

Klimatsmart och närproducerat som tema

Lena Nockmar är lärare i hem- och konsumentkunskap på högstadieskolan Ramunderskolan. Hon berättar att hennes elever inriktat sig lite extra på klimatsmart mat, närproducerat, säsongens livsmedel och ekologiska produkter.

– Vi gick till exempel igenom olika proteinkällors klimatpåverkan och jämförde kyckling, nötkött, viltkött och baljväxter. Eleverna fick sedan planera en måltid, de skulle utforma en klimatsmart burgare med tillbehör. Nästa lektion var det dags att tillaga rätten. Många elever valde att göra burgare av vildsvinsfärs eller vegetariska burgare. Många var även noga med att baka eget bröd och välja grönsaker i säsong som tillbehör.

Text: Tobias Malmberg, Katamaran media.

 

Mer om Söderköpings kommun

Söderköpings kommun lagar ca 3 000 portioner/dag.

År 2021 fanns rätter med vildsvinskött på menyn 6 ggr i skolan och 8 ggr inom äldreomsorgen. Totalt köpte kommunen ca 1 ton vildsvinsfärs.

Kontakt: Kostchef Eva-Lott Blixt, e-post: eva-lott.blixt@soderkoping.se

Mer om vildsvinskött i offentliga kök

Ta del av fler goda exempel - och läs om MATtankens arbete för att främja mer vildsvinskött i offentliga kök.

Senast uppdaterad