Maten och folkhälsan: Offentliga måltider har en viktig roll i matsystemet

Mat, folkhälsa och offentliga måltider – hur hänger allt ihop? MATtanken har ställt fem frågor till Pia Lindeskog, sakkunnig på Folkhälsomyndigheten.

Vad är det som styr vilken mat - och hur mycket av maten på tallriken - som egentligen hamnar i magen hos eleven, patienten eller den äldre på boendet?

– Det är ett samspel mellan en rad olika faktorer som påverkar vad vi äter, både privat och som matgäst i offentliga måltidsverksamheter. Bara till viss del handlar det om den enskilde individens val och ansvar, säger Pia Lindeskog.

I modellen för matsystemet är livsmedelskedjan en viktig faktor, där en fungerande livsmedelsförsörjning kräver samverkan mellan många samhällssektorer och aktörer inom produktion, transport, lagring, förädling och försäljning.

– Men när vi talar om folkhälsa är också matmiljö en central faktor, det vill säga den sociala och fysiska miljö som människor lever i. Matmiljön påverkar konsumentens syn på mat, vad som finns tillgängligt och i nästa steg: vad konsumenten äter.

I systemet finns återkopplingsmekanismer. Det som konsumenten väljer att äta ger exempelvis i sin tur effekt på livsmedelskedjan. Sammantaget visar CFS:s modell hur komplexa sambanden är.

– Dessutom finns det flera bakomliggande drivkrafter (se modellen) som påverkar livsmedelskedjan, matmiljön och konsumenterna. Drivkrafterna är rörliga och förändras över tid. Vad de offentliga köken väljer att servera påverkas exempelvis av den sociala omgivningen och kulturen (så kallade sociokulturella drivkrafter). Demografin är också en drivkraft som påverkar den offentliga måltiden. Idag finns det en stor rörlighet i samhället, matgästerna kommer från olika delar av världen, svarar Pia.

Matmiljö och måltidsmiljö – vad är skillnaden? Hur kommer de offentliga måltiderna in i bilden?

Matmiljö Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. är ett begrepp som omfattar hela den sociala och fysiska miljö som individen/konsumenten/matgästen lever i. Måltidsmiljö är den sociala och fysiska miljö som omger själva måltiden/måltidssituationen. (Läs gärma MATtankens artiklar på temat: Måltiden är mer än mat i magen Länk till annan webbplats. och om Livsmedelsverkets pusselbit Trivsam i måltidsmodellen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.).

Offentliga måltider utformning och utbud är en del av matmiljön.

– Verksamheters kunskap och erfarenheter har såklart betydelse för hur den offentliga måltiden utformas. Politiska beslut och intentioner påverkar också. Forskningen visar till exempel att kostpolicy för utbud i skolan kan ha positiv inverkan på barnens matvanor, inte bara i skolan utan även utanför, säger Pia.

– Sedan måste man titta närmare på varje situation. Vad handlar valet egentligen om, för matgästen? Handlar det om att äta eller inte äta alls? Finns det olika rätter att välja mellan i den offentliga restaurangen?

Gällande matmiljö i stort lyfter Folkhälsomyndigheten fram betydelsen av utbudet av exempelvis produkter och försäljningsställen i närmiljön. Marknadsföring är andra faktorer som påverkar valet av mat.

– Här märks skillnader i förutsättningar mellan olika socioekonomiska grupper eller områden. Forskning visar till exempel att marknadsföringen inriktas olika, beroende på vilken grupp man tillhör och var man bor. Det kan även finnas skillnader i utbud mellan olika områden. De offentliga måltiderna blir i detta sammanhang en extra viktig del av matmiljön, säger Pia.

Vilka skäl finns det till att offentligt finansierade måltider bör vara ett föredöme generellt – och inte minst i ett folkhälsoperspektiv?

– Idag har vi ett stort problem i befolkningen med i princip obegränsad tillgång till kalorier och låg näringstäthet i mat vilket leder till matrelaterad ohälsa. De offentliga måltiderna har en betydelsefull uppgift att främja en konsumtion som är bra för både hälsan och miljön, samt att främja jämlikhet i hälsa. De fungerar på sätt och vis som en motvikt mot resten av utbudet i samhället.

– Offentliga måltider kan, rätt använda, bidra till ökad kunskap om mat och hållbara matvanor. Denna kunskap kan i sin tur ge förutsättning för goda levnadsvanor (Läs mer om Sveriges folkhälsopolitiska mål, där kunskap och levnadsvanor är två målområden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.). Men det är också så att många av dem som äter offentliga måltider är i någon form av beroendeställning. Det handlar om barn och unga, matgäster inom vård och äldreomsorg, samt dem som omfattas av LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Denna beroendeställning gör att det är extra viktigt att måltiderna är bra, betonar Pia.

Hur ser du på de offentliga måltidernas roll i matsystemet – och deras betydelse för folkhälsan?

– De offentliga måltiderna kan påverka matsystemet både positivt och negativt, säger Pia och lyfter fram skolmåltiden som ett exempel.

– Skolmåltiden är ett av alla de verktyg som finns i verktygslådan i arbetet för ökad folkhälsa. Vi vet exempelvis från studien Riksmaten, ungdom (se Mer att läsa), att skolmåltiden är viktig för elevernas näringsintag. Vi vet också från forskning att skolmaten har en viktig kompensatorisk roll för att utjämna ojämlikhet i hälsa. I det pågående Vinnovafinansierade projektet Ett nytt recept för skolmåltider Länk till annan webbplats. utforskar flera myndigheter och kommuner tillsammans hur skolmåltiderna kan bli en viktig del av ett hållbart matsystem. Jag ser det som att detta förhoppningsvis bara är början i ett framåtriktat arbete som kommer få stor betydelse också för folkhälsan. I nästa steg kan vi jobba vidare med maten i exempelvis äldreomsorgen på ett liknande sätt, säger Pia Lindeskog.

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket fick nyligen ett regeringsuppdrag Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. om insatser för hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Vad innebär det?

– Regeringsuppdraget handlar om hur arbetet med hållbar (inklusive hälsosam) livsmedelskonsumtion kan utvecklas och följas upp. Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket håller just nu på att planera arbetet. Utan att föregå processen kan jag säga att offentliga måltider är viktiga redskap i arbetet för en hållbar livsmedelskonsumtion och naturligtvis ingår de offentliga måltiderna i arbetet med uppdraget, säger Pia.

Pia Lindeskog, är fil. dr i medicinsk vetenskap och sakkunnig på Folkhälsomyndigheten, mat och folkhälsa.