Landsbygdsnätverket

Resultat från SILO-arbetet

SILO är ett systematiskt arbete för att samla in, sammanställa och publicera statistik över vilka livsmedel som köps in till offentlig sektor. Här kommer en statusuppdatering kring läget, hösten 2023.

Efter den första insamlingen av kommunernas inköp av livsmedel 2022 finns 223 kommuners statistik med i SILO-databasen. I databasen finns livsmedel till ett sammanlagt värde av cirka 6,5 miljarder kronor. Här kan du läsa mer om SILO. Länk till annan webbplats.

– Vår målsättning är att få med livsmedelsstatistik från alla landets 290 kommuner. Nästa insamling görs efter årsskiftet då vi frågar efter statistik över inköpta livsmedel 2023. Planen är att SILO-databasen blir offentlig på Jordbruksverkets webbplats under våren 2024 berättar Eva Sundberg, projektledare för MATtanken.

Redan från start har det funnits ett stort intresse kring arbetet med SILO. Även om databasen inte blir publik förrän nästa år presenterar MATtanken nu ett urval av data på övergripande nationell nivå. 

– Det finns förväntan på att kommunerna ska upphandla och servera livsmedel med svenskt ursprung och vi får ofta frågor kring detta. Vi har därför valt ut några kategorier av livsmedel med stort varuvärde, för vilka vi presenterar andelen svenskt ursprung, säger Eva.

Tabell: Andel svenskt ursprung av det totala inköpsvärdet 2022, inom respektive kategori.

KategoriSvenskt ursprung (%)Ej svenskt ursprung (%)Uppgift saknas(%)
Ägg97,30,12,6
Fågel oberedd95,14,70,2
Kött oberett93,06,01,0
Mejerivaror88,610,11,3
Potatis74,99,415,7
Ost50,632,217,3


Siffrorna som presenteras i tabellen visar att kommunerna i hög grad köper svenskproducerade livsmedel.

– Samtidigt ser vi att det finns utvecklingspotential, exempelvis för ost. Vi ser också att det för vissa kategorier saknas uppgift om ursprung, vilket stärker vår uppfattning om att arbetet med att synliggöra matens ursprung måste fortsätta, säger Eva som tillägger att alla led i kedjan behöver hjälpas åt för att hitta sätt som tydliggör ursprunget för fler produkter än de där det finns en lagstadgad skyldighet.

Att prioritera svenska livsmedel stärker den inhemska primärproduktionen, företagande inom de gröna och blå näringarna samt bidrar till ökad försörjningsförmåga och krisberedskap. Att välja svenska livsmedel är också ett sätt att främja levande landsbygder.

– Siffrorna som visar andelen svenskt ursprung är ett exempel på hur vi tack vare SILO kan få fakta att utgå från för att fortsatt kunna driva utveckling framåt, avslutar Eva.

Mer information

SILO står för: Statistikinsamling av livsmedelsinköp till offentlig sektor.

Läs även den uppföljande artikeln: Mer data från SILO-databasen.

Här hittar du all information om SILO.

Här finns mer information om ursprungsmärkning och frågan om varifrån maten kommer.

Senast uppdaterad