I ett rum i byns skola installerades videoutrustning så att patienterna kan prata med en läkare, sjuksköterska eller annan vårdpersonal. Foto: Jan Lindmark
Invånarna i lilla Slussfors i Storumans kommun har under några år kunnat gå till ett virtuellt Hälsorum för att ta prover och prata med en läkare via kamera. Pilotprojektet har varit så lyckat att konceptet nu sprider sig – i Sverige men även utomlands.
Idén kläcktes ursprungligen av forskning- och utvecklingsenheten Glesbygdsmedicinskt centrum, GMC, inom Västerbottens läns landsting. Även Storumans kommun, näringslivet och lokalbefolkningen involverades.
– Grundtanken var att förbättra servicen för folk i glesbygden och vi valde Slussfors som har drygt sex mil till närmaste vårdinrättning och 16 mil till närmaste sjukhus, berättar Andreas Lundqvist, teknikstrateg på GMC.
I ett rum i byns skola installerade man utrustning för olika sorters provtagning, till exempel blodtryck, hemoglobin och blodsocker, och dessutom videoutrustning så att patienterna kan prata med en läkare, sjuksköterska eller annan vårdpersonal.
Hälsorummet omfamnades snabbt av ortsbefolkningen, trots en del inledande inkörningsproblem. Exempelvis visade sig en del av utrustningen vara för komplicerad för många patienter att använda på egen hand. Därför inleddes ett samarbete med hemtjänsten som nu ett par timmar i veckan finns på plats i hälsorummet för att hjälpa till med exempelvis provtagning.
– Befolkningen är generellt sett väldigt nöjd. De slipper resa många mil för att ta prover eller ett snabbt återbesök hos doktor. Färre resor sparar dessutom pengar åt landstinget, minskar miljöpåverkan och ökar säkerheten, säger Andreas Lundqvist.
Hälsorummet, som har funnits i tre år, har gett så goda resultat att konceptet nu sprider sig. Ytterligare ett tjugotal virtuella hälsorum planeras i de fyra nordligaste landstingen. Men konceptet kan fungera även i stadsmiljö, exempelvis som avlastning till akutmottagningarna, menar Andreas Lundqvist.
– Vår demografiska sammansättning med en åldrande befolkning är något som resten av den utvecklade världen kommer få se mycket mer av under de kommande 10 eller 20 åren. Därför tror vi att det här konceptet är intressant på fler håll än bara i glesbygden, säger Andreas Lundqvist.
Läkaren Peter Berggren har arbetat med telemedicinprojekt i Västerbotten sedan 1994. Han bedömer att ny och bättre teknik kommer fortsätta driva på utvecklingen på området.
– Det som bland annat kommer är enklare och mer lättanvända sensorer och även verktyg som kan sammanställa och analysera de stora mängder data som vi får in. Som det fungerar nu är det ganska krångligt att själv skapa sig en uppfattning utifrån en mängd olika videoströmmar, ljudströmmar och sensorer.
– Vi har fortfarande oerhört mycket kvar att göra. En sak som vi bara har börjat titta på är alla de processförändringar som detta medför inom vården. Tekniken gör det exempelvis möjligt för primärvården att diagnosticera fler saker utan att behöva remittera. Den typen av förändringar måste vi ta hänsyn till.
Text: Jakob Hydén
Publicerades
Landsbygdsnätverkets kansli Skeppsbrogatan 2, Jönköping
036 – 15 50 00
Skicka e-post