Västervik har hittat integrationsmodellen

En effektiv lösning på bostadsbristen som samtidigt leder till en snabbare och bättre integration. Västerviksmodellen ger vinster på flera håll och sprider sig nu i Sveriges kommuner. 

Många kommuner har svårt att hitta bostäder åt de nyanlända som kommit till Sverige under det senaste året. Lösningen blir ofta tillfälliga asylboenden på platser som i övrigt lämpar sig mindre bra, exempelvis för att där saknas service eller möjlighet till praktik och arbete. Den modell som Västerviks kommun har arbetat fram tillsammans med Migrationsverket och Arbetsförmedlingen – Västerviksmodellen – erbjuder lösningar på båda dessa problem samtidigt.

– Vi ville vara med och ta vårt ansvar i Västervik och under förra året började vi därför diskutera hur vi bäst skulle kunna ta emot fler nyanlända. Vår prioritet var att kunna erbjuda bra boende och samtidigt se till att integrationen blir omedelbar och fungerar bra. Det vi kom fram till var den här modellen, förklarar verksamhetschef Christina Ekstrand.

En modell tar form

Västerviksmodellen går i korthet ut på att särskilda modulboenden uppförs åt asylsökande. En stor fördel är att kommunen då kan placera boendena där det finns bäst förutsättningar för en fungerande
integration.

– När vi började leta efter platser var det viktigt att där skulle finnas skola och förskola, bra kollektivtrafik, vårdcentral och annan grundläggande service. Men minst lika viktigt var att det skulle finnas möjligheter till praktikplatser och inte minst ett levande föreningsliv. Det tror jag är enormt viktigt för att tidigt få igång en integration, säger Christina Ekstrand.

Ankarsrum uppfyllde kraven

Alla dessa krav uppfylldes på orten Ankarsrum drygt två mil väster om Västervik. Där fanns också lämpliga tomter och i slutet på 2015 uppfördes fyra modulhus och 48 personer kunde flytta in i de sammanlagt åtta lägenheterna. Västerviksmodellen är fortfarande under utformning. De tre huvudaktörerna kommunen, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen fortsätter att diskutera hur integrationen ska fungera. Arbetet ska utmynna i en gemensam handlingsplan.

– Så här långt har det fungerat väldigt väl. För mig som jobbar med integration känns det väldigt spännande att hitta en modell som ökar kontakten mellan människor och skapar en dialog, säger Christina Ekstrand som tror att modellen på sikt kan leda till att fler nyanlända etablerar sig på
landsbygden.

Många kommuner tar nu efter Västervik. Dåvarande bostadsministern Mehmet Kaplan besökte Västervik i januari för att informera sig om projektet.

Pilotprojekt om boende

Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för integration har startat ett pilotprojekt om bostadssituationen för nyanlända. Kommunerna Kungälv, Sala, Kinda, Högsby och Uppsala ingår i projektet.

– Vi har ju en ganska svår bostadssituation i hela landet idag, men detta gäller i första hand i kommunernas tätorter, hur det ser ut på landsbygden är mer oklart. Därför behöver vi kartlägga vilka möjligheter det finns på landsbygden, men också vilka hinder som finns när det gäller exempelvis tillgång till service, berättar länsstyrelsens Bo Ljung som sitter med i Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för integration.

I och med den nya bosättningslagen som började gälla den 1mars så är alla kommuner skyldiga att ta emot nyanlända. Det skjuter över ansvar på kommunerna och ökar behovet av att vända på fler stenar för att lösa frågan. Ett sådant exempel är landsbygdsetablering. Undersökningen ska presenteras i slutet på april, berättar Bo Ljung.

– Jag tror att det är bra att tänka i lite nya banor. Förhoppningen är att vår undersökning kan ge ett resultat som pekar på områden som kan vara bra att gå vidare med.

Text: Jakob Hydén

Detta är den femte artikeln i serien med inspirerande integrationsexempel. Samtliga artiklar finns på vår sida med integrationsexempel.