Nyfiken på Emma Svensson

Du är ny samordnare på deltid på Landsbygdsnätverket i arbetsgruppen Miljö och klimat och arbetar även på Jordbruksverket. Hur jobbar du med ekosystemtjänster, miljö och klimat?

–I arbetsgruppen Miljö och klimat är min roll att bistå vid genomförande av aktiviteter. Ett område vi framöver kommer att fokusera på är nya och förändrade miljö- och klimatåtgärder i den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). Många kanske främst tänker på miljöersättningar men CAP innehåller ju mycket mer till exempel en helt ny satsning inom samarbetsåtgärden på blommande ytor och småbiotoper i slättbygd från 2023.

Hur kan ditt jobb bidra till att främja miljöarbetet och ekosystemtjänster i de gröna näringarna?
– Det är viktigt att utveckla ersättningar och stöd som är enkla och attraktiva men samtidigt leder till att vi når de uppsatta målen. Landsbygdsnätverket kan bidra till att sprida goda exempel och skapa förståelse för de processer och beslut som leder fram till de åtgärder vi har i CAP idag samtidigt som det kan knytas till lokalt och regionalt genomförande. Vi är en pusselbit i att skapa engagemang för aktiva landsbygder.

Berätta om ett projekt där du samverkar med andra aktörer.
– I min roll som samordnare på Jordbruksverket samverkar jag ofta med andra aktörer till exempel i olika regeringsuppdrag eller i det internationella projektet Waterdrive som vi precis avslutat. Där fanns partners från samtliga länder runt Östersjön och aktörer från myndigheter, forskning och miljö- och lantbruksorganisationer. Att träffa och arbeta med människor från olika bakgrund och med olika erfarenheter är det som är mest intressant med mitt arbete och man lär sig otroligt mycket om hur olika länder genomför det som bygger på samma EU-regler.

Vad ser du för möjligheter och hinder för de gröna näringarnas miljöarbete framöver?
– Just nu är det svårt att inte tänka på vad kriget i Ukraina kan leda till och hur det kan påverka miljöarbetet i jordbrukssektorn. Då tänker jag till exempel på eventuella förändringar i EU-stöd och handelsmönster samt krispaket som kan påverka livsmedelsproduktionen. Men det finns också andra konsekvenser som en kris kan medföra till exempel en större förståelse för mat- och energiproduktion, mer cirkulära lösningar och mindre svinn.