Nytt förslag ska förenkla för lantbrukaren och stärka det öppna odlingslandskapets framtid

Miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar är den viktigaste för bevarandet av biologisk mångfald och kulturmiljöer i odlingslandskapet. Sedan år 2000 används åtagandeplaner som lantbrukaren ska följa för att ha rätt till ersättning. Jordbruksverket föreslår nu att åtagandeplanerna ersätts med generella villkor och rådgivning.

Utgångspunkten har varit att det viktigaste för att bevara marker med höga natur- och kulturvärden är att lantbrukarna vill och kan fortsätta sköta markerna. Syftet är därför att skapa stöd och ersättningar som är enkla och attraktiva.

Enklare och mer rättvist

Jordbruksverket bedömer att de allra flesta marker kan skötas utan specifikt utpekad skötsel för respektive yta. Därför föreslår Jordbruksverket att de individuella, särskilda skötselsvillkor som sätts i varje åtagandeplan ersätts av generella skötselvillkor som är lika för alla.

För att värna de marker som kan missgynnas eller har tydliga behov utöver de generella villkoren ser Jordbruksverket att det är nödvändigt med riktade insatser på rådgivning, kompetensutveckling och information.

- Målet är att det ska bli enklare och mer rättvist för lantbrukarna. Genom att förenkla, och göra miljöersättningen mer attraktiv, vill vi bidra till att lantbrukarna fortsätter att hålla våra värdefulla naturbetesmarker öppna, säger Andreas Mattisson, Jordbruksverket.

Omfattande satsning på rådgivning

Jordbruksverket föreslår även omfattande satsningar på rådgivning för att säkra att marker sköts på ett sådant sätt att natur- och kulturvärden bevaras.

- För att generella skötselvillkor ska fungera krävs det en förstärkt budget för att kunna erbjuda rådgivning och kompetensutveckling. Dessa insatser ska finnas för lantbrukare som har behov av detta, samt riktas till lantbrukare med marker där det finns behov av särskild skötsel, säger Andreas Mattisson.

Samlad kunskap och praktisk erfarenhet

Under arbetet med att ta fram förslaget har Jordbruksverket samverkat med bland andra länsstyrelserna.

- Det är länsstyrelserna som ansvarar för utformningen av åtagandeplanerna ute i länen och därför har vi mycket kontakter med lantbrukarna och följer på nära håll utvecklingen och statusen i betesmarkerna. Det finns mycket samlad kunskap och praktisk erfarenhet som vi har kunnat bidra med när förslaget arbetats fram, säger Jenny Larsson, ordförande för länsstyrelsernas landsbygdschefsnätverk.