Landsbygdsnätverket

Svar från Johan Persson

Här finner du ytterligare några svar från Johan Persson utöver de svar som gavs på själva nätverksträffen.

Johan Persson, ordförande, Parlamentariska landsbygdskommittén

Hur kan man frigöra kraften i digitaliseringen på landsbygden?

Det är nog bara fantasin som sätter gränser för vad som går att göra om den digitala infrastrukturen blir 100% över landet. I betänkandet lyfter vi vikten av att näringslivet har en förmåga till förnyelse. De måste kunna vara snabba med att ta till sig impulser från kunder, leverantörer och expertis. Därför är det lika viktig för företag i landsbygder och befolkningsmässigt små lokala arbetsmarknader, inte minst solo- och mikroföretag, som företag i täta miljöer att ha fungerande kommunikationer, tillgång till finansiellt kapital och efterfrågad arbetskraft. Därav våra förslag inom infrastruktur, näringsliv och kompetensförsörjning. Därutöver lägger vi förslag om att främja innovationer och stimulera till export. Dessa förslag ger mer sammanhållna förutsättningar för att frigöra de möjligheter som digitaliseringen kan erbjuda.

Hur är det tänkt att utbyggnaden av bredbandet ska finansieras?

Vårt förslag om finansiering bygger dels på att det blir mer kostnadseffektivt med innovationsupphandling, se sid 103 i betänkandet, dels på att staten kan spara in på utgifter för reseavdraget om det, så som vi föreslår, görs avståndsbaserat.

Vad ska göras för att underlätta för företagare på landsbygden, öka deras konkurrenskraft och framtidstro, och i det långa loppet öka företagandet på landsbygden generellt?

Alla våra 75 förslag har någon form av direkt eller indirekt påverkan för att underlätta för företagandet, inte minst satsningarna på digital infrastruktur och kompetensutveckling. Vi har också ett antal näringspolitiska förslag som syftar till att öka tillgången till finansiellt kapital, underlätta för innovationer och förnyelse, främja export, stimulera bioekonomisk utveckling, ge servicegarantier och för att skapa kunskapsutveckling genom forskningscentrum för att skapa förutsättningar för mer landsbygdssäkra beslut.

Vilken ställning har ni tagit vad gäller strandskyddet?

Enligt direktiven skulle vi inte utvärdera eller föreslå förändringar av strandsskyddslagstiftningen. Vi vet dock att detta är en viktig fråga och det var dessutom en av de frågor som återkommande lyftes i vår breda dialog. Därför valde vi att ha ett avsnitt om att det är viktigt att det blir enklare att bygga i strandnära lägen. Vårt förslag är att regeringen säkerställer att reformeringen av strandskyddsbestämmelserna i landsbygder får avsedd effekt. Flera studier och uppföljningar har visat att arbetet med med så kallade LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära områden) inte blivit den stimulans som många hoppats på. Därför konstaterade vi att staten genom länsstyrelserna bör stödja kommuner som vill använda de existerande strandskyddsreglerna för att underlätta en ökad bosättning och etablering av verksamheter.

Hur går införandet av en kilometerskatt ihop med landsbygdsutveckling och landsbygdskommitténs övriga förslag om landsbygdssäkring av förändrade skatter?

Utgångspunkten för våra förslag om statens styrning är att alla beslut och tillämpning av beslut i framtiden måste utgå från utförligare analys om behov och konsekvenser för boende och näringsliv i landsbygder. Ett exempel på hur det kan fungera är att regeringen nu skrotat planerna på kilometerskatt med hänvisning till effekterna på Sveriges landsbygder. Vi har förslag om tillägg i befintliga förordningar och förslag om en ny förordning om en sammanhållen landsbygdspolitik för att landsbygdsbedömningar ska säkras i framtiden. Vi har också förslag om kunskapsuppbyggnad som stärks genom ett forskningscentrum. Vi ser att omställningen till ett fossilfritt samhälle innebär både stora möjligheter men också utmaningar för verksamheter i landsbygder. Vi har ställt oss bakom Miljömålsberedningens ambition att Sverige ska vara ledande i arbetet med att förverkliga Parisavtalets ambitiösa målsättningar, MEN vi understryker vikten av att näringslivets konkurrenskraft behålls.

Vilka förslag finns det för att få igång arbetet mot en biobaserad ekonomi där landsbygden har en viktig roll?

Återigen, alla förslagen är på olika sätt direkt eller indirekt viktiga för att få igång arbetet mot en biobaserad ekonomi. De förslag som är mer direkt riktade finns inom näringsivsområdet. Exempelvis handlar det om förslagen som rör statens utvecklingsbolag Saminvest och om livsmedelsstrategin och offentlig upphandling.

De 23 utvalda kommunerna som har föreslagits få specialsatsningar, varför är just de 23 utvalda?

Det är kommuner inom dagens stödområde A som har befolkningsmässigt små lokala arbetsmarknadsregioner eller som finns med långa avstånd i en större ytstor arbetsmarknad. Dessa kommuner har stora demografiska utmaningar och en begränsad branschbredd. Sammantaget gör det att de har större utmaningar vad gäller bland annat transporter och arbetskraftsmatching än andra kommuner.

Fanns det planer på att låta bolag börja skatta i de kommuner där de hämtar sina resurser?

Vi har inte lagt några förslag om det.

Gäller förslagen alla landsbygder i Sverige eller vilken definition och begränsning använder ni?

Samtliga förslag utom två (ytterligare nedsättning av arbetsgivaravgiften och avskrivning av studielån) gäller alla landsbygdsområden, inkl skärgård. När vi har analyserat utvecklingen och kartlagt tillgänglighet så utgår vi från Tillväxtverkets landsbygdsdefinitioner. Dessa är i sin tur baserade på kommuner som minsta byggsten.