Landsbygdsnätverket
Lena Danielsson, verksamhetsledare på Sydostleader.

Lena Danielsson, verksamhetsledare på Sydostleader.

”De fick känslan av att det egna arbetet är viktigt”

När Sydostleader bildades inför den nuvarande programperioden var det viktigt att få ett lika stort engagemang från de två sammanslagna områdena. Genom att säkerställa ett underifrånperspektiv, involvera drivna personer och ha en öppen dialog fick man till en bra delaktighet i strategiarbetet.

Lena Danielsson, verksamhetsledare på Sydostleader, var med i arbetet med att ta fram strategin inför 2014. Då var hon verksamhetsledare för området Småland Sydost och hade fått indikationer från Jordbruksverket att man ville se färre och större leaderområden. Därför vändes blicken mot grannområdet Blekinge som man hade haft flera projekt tillsammans med under åren.

- Gemensamt för våra områden är de olika vattendrag som rinner ut i Blekinge men som kommer från Smålandsydosts område. Dessutom hade Blekinge havs- och fiskerifonden, säger Lena Danielsson.

De två områdena samlade sina ordförande, vice ordförande och verksamhetsledare till en ledningsgrupp och påbörjade intressentanalys. Här gjordes en lista över kärnintressenter, primärintressenter och sekundärintressenter. Därefter var det dags för en intressentdialog.

- Vi ville presentera och förankra idén om sammanslagning till den här breda gruppen. Det skulle inte komma uppifrån utan underifrån. När vi ställde frågan om det var en bra idé blev svaret ”ja”.

Identifiera förutsättningar och utmaningar

I nästa steg bjöd de in representanter för de tre sektorerna till en stor referensgrupp. Totalt medverkade ett 40-tal deltagare jämnt fördelat från respektive leaderområde. Vid det inledande mötet låg fokus på att identifiera de två områdenas liknande förutsättningar och utmaningar, men även de delar där man kunde komplettera varandra. Ett annat viktigt fokus var att mötas och lära känna varandra. Gruppen beslutade att det skulle genomföras en gemensam SWOT-analys. Direkt efter mötet satte därför ledningsgruppen igång med insamling och inläsning av material från utredningar från lokal till nationell nivå. Ett första utkast skickades sedan på remiss till den stora referensgruppen.


Det var personer som vi i ledningsgruppen kände till från tidigare projekt, som är eldsjälar och drivande i sina bygder. Personer som är bra representanter för sin bygd.


På gruppens andra möte fortsatte arbetet med SWOT-analysen och gruppen fick komma med förslag på tillägg och korrigeringar. I dialogen utkristalliserades sju insatsområden och lika många fokusgrupper bildades. För att få till en större och bredare representation från samtliga sektorer fick den stora referensgruppen föreslå personer som kunde ingå i fokusgrupperna. Ledningsgruppen ansvarade sedan för att få till en bra representation från alla sektorer och från alla elva kommuner.

- Vi bjöd in deltagare som hade varit med på det stora mötet i referensgruppen samt ytterligare personer från ideell och privat sektor. Det var personer som vi i ledningsgruppen kände till från tidigare projekt, som är eldsjälar och drivande i sina bygder. Personer som är bra representanter för sin bygd.

- Vi försökte få till så att hela området täcktes utifrån olika områden så att det blev en så bred bas som möjligt.

Jämn fördelning i fokusgrupper

I fokusgrupperna fanns totalt sex personer. Två representanter från offentlig sektor, två från privat sektor och två från ideell sektor – en från varje sektor och leaderområde. På varje möte fanns även två representanter från ledningsgruppen med, där den ena skrev minnesanteckningar och den andra koordinerade mötet. Grupperna träffades mellan två och tre gånger.

- I vissa fokusgrupper var det jättelivliga diskussioner men andra kanske bara behövde två möten för att känna sig nöjda.

Fokusgruppen rapporterade löpande till ledningsgruppen och när allt material var insamlat påbörjade ledningsgruppen arbetet med att skriva själva strategin. Gruppen höll även här regelbunden dialog med fokusgrupperna. Därefter skickades strategin på en remissrunda hos kommunerna parallellt med det avslutande arbetet.

Modell över Sydostleaders strategiprocess.

Hur gjorde ni för att få deltagarna aktiva i framtagandet av utvecklingsstrategin?

- Det gäller att styra utan att sätta locket på. Samtalet måste ju vara tillräckligt öppet så att man kan fånga upp nytänk men ändå ha någon form av styrning i form av generella frågor. Ställer man för specifika frågor är det lätt att deltagarna bara svarar på frågorna istället för att det blir en diskussion.

- I fokusgruppen hade vi ju deltagare som kunde tillföra erfarenheter utifrån det aktuella temat. Man bjuder in deltagare som brinner för den frågan som man ska diskutera då blir det ofta en väldigt aktiv diskussion.


Man måste ha några personer som blir dörröppnare och som gör det coolt. Och dom hade vi inte riktigt.


En utmaning, menar Lena Danielsson, var att inkludera unga och utrikesfödda i strategiarbetet. En del av deltagarna i fokusgrupperna tillhörde målgruppen, men man lyckade ändå inte nå gruppen i den utsträckning man hade velat.

- Vi försökte ha en sida på Facebook och skriva om det vi gör, men vi saknade nätverk bland de här grupperna. Man måste ha några personer som blir dörröppnare och som gör det coolt. Och dom hade vi inte riktigt.

- Här vill vi gärna ha idéer om hur andra har gjort.

Vad är ni mest nöjda med i er mobilisering?

- Det är nog hur vi fick den här breda förankringen. Att vi kom rätt och fick förankringen redan på första mötet. Det blev ett underifrånperspektiv där vi frågade referensgruppen om de ville vara med och skapa det här arbetet. Hade de sagt nej hade vi inte kunnat fortsätta idag. Jag tror de fick känslan av att det egna arbetet är viktigt. Vi fick ihop en bra grupp med lämpliga aktörer från hela regionen och det blev en bra dynamik redan från start.

Vad skulle ni ha gjort annorlunda i strategiarbetet idag?

- Eftersom vi inte hade något nätverk för unga och utrikesfödda har vi nu identifierat olika aktörer och skapat en dialog med dem. Vi har skapat paraplyprojektet Ungdomars engagemang och lärande och har fått en bra kontakt med organisationer där. Vi har också visat att vi är intresserade av unga som också är utrikesfödda. Det har vi gjort tidigare men det här blir mer trovärdigt. Så förhoppningsvis har vi lättare nästa gång att vända oss till de här organisationerna. Vi har krattat manegen lite bättre.

Inför programperioden 2021-2027 hoppas Lena Danielsson att man kommer kunna använda digitala möten i större utsträckning.

- Vårt område är ganska stort och alla har kanske inte tid att resa. Det är viktigt att mötas fysiskt, för det blir en annan dialog, men vi skulle kunna nyttja de digitala dialogverktygen för att kunna ha fler möten och avstämningar.

Publicerades 2020-06-16

Besöksadress
Landsbygdsnätverkets kansli Vallgatan 8, Jönköping

Kontakt
036 – 15 50 00
Skicka e-post


Logotype EU