Landsbygdsnätverket
Roland Haapalahti, ordförande i Tornedalen 2020.

Roland Haapalahti, ordförande i Tornedalen 2020.

"Vi fick en bra acceptans från början"

Leaderområdet Tornedalen 2020 omfattar fyra kommuner på en yta av 24 000 kvadratkilometer. Att ta fram en lokal utvecklingsstrategi med ett brett och aktivt partnerskap skulle därför kunna vara en utmaning. Men området lyckades få till en både bred och aktiv delaktighet i sin mobilisering inför 2014-2021.

Roland Haapalahti är ordförande i Tornedalen 2020 och var med och tog fram strategin inför programperioden 2014-2020. Den dåvarande styrelsen för det som då hette Leader Tornedalen ville ta fasta på underifrånperspektivet och Leadermetoden. Därför bjöd de in till en heldags workshop som man kallade ”Forum Tornedalen”. Bland de inbjudna fanns representanter för organisationer, föreningar, kommuner och allmänhet.

- De flesta vi bjöd in kom faktiskt, mellan 30 och 40 personer förutom initiativtagarna. Det här var ett slags startskott, kan man säga, säger Roland Haapalahti.

Efter workshoppen bildades en mindre strategigrupp med representanter från de tre sektorerna, samenäringen och Hushållningssällskapet Norrbotten. Gruppen, som hade i uppgift att arbeta fram den nya strategin, stämde av veckovis under arbetets gång, ofta via mail.

- Vi behövde inte göra det här i flera omgångar utan fick en bra acceptans för arbetet från början. Finansieringen och områdets geografiska utformning blev klar ganska fort, så det behövdes inte fler stora möten på det stadiet.


Man förde ner det igen till gräsrotsnivån och sen kom det tillbaka till strategigruppen. På det viset blev idéerna underbyggda.


Området är glest befolkat med 22 300 invånare på en yta av 24 000 kvadratkilometer. Därför är det fysiska mötet ännu viktigare, menar Roland Haapalahti, eftersom de inbjudna deltagarna känner ett större ansvar att egnagera sig för att utveckla området

- Det fysiska mötet är viktigt för oss. Att föra en dialog och på ett djupare sätt skapa förståelse för vikten av att känna samhörighet. Utifrån det skapas en bra utveckling och livskvalitet.

Samtidigt menar han att de digitala verktygen är viktiga för att hålla igång dialogen.

Informationsflöde och dialog

I strategigruppen hade alla inblandade uppdraget att i sina egna kommuner ta kontakt med företag och invånare och bolla det som det som kom upp på strategigruppens möten.

- Vi var ju väldigt måna om att få in synpunkter från alla håll. Informationsflödet och dialogen gjorde att man hela tiden kom med input och synpunkter, vid sidan av det här mer strukturerade arbetet som vi i strategigruppen gjorde.

- Man förde ner det igen till gräsrotsnivån och sen kom det tillbaka till strategigruppen. På det viset blev idéerna underbyggda.

Alla deltagare från workshopen Forum Tornedalen fick också komma med synpunkter på ett utkast till strategin innan den fastställdes.


Vi var och är nöjda med ett bra deltagande och engagemang under hela strategiprocessen.


Vad är ni mest nöjda med i strategiarbetet?

- Vi var och är nöjda med ett bra deltagande och engagemang under hela strategiprocessen. Det har varit en väldigt bra samstämmighet. Och under perioden har det varit ett fullt engagemang nästan hela tiden. Vi har haft sex stycken beslutsmöten varje år och fem till tio ansökningar till varje möte, så det har varit en jämn tillströmning.


Modell över strategiarbetet i Tornedalen 2020.

Olika syn på projektarbete

När det gäller att engagera unga hade man stor hjälp av projektet Ung i Tornedalen från föregående programperiod. Här fanns många aktiva i området och strategigruppen hade en regelbunden dialog om på frågor som rör ungdomar.

Däremot, menar Roland, fanns en utmaning när det gäller synen på projektarbete.

- De vill att det ska hända något men tycker att det tar för lång tid. Man vill sätta igång direkt. Det här är en modell som inte är anpassad för ungdomarnas synsätt. Man får fundera till nästa period hur det kan bli smidigare så att ungdomarna kan anamma metoden.

Att engagera utrikesfödda hade också sina utmaningar, menar Roland. Det berodde delvis på att det inledningsvis inte fanns så många utrikesfödda i området.

- Men strax innan vi fick starttillståndet kom det många fler. Därför gick den här dialogen främst genom kommunerna. De här grupperna hade inga föreningar eller organisationer som behövs för att ha en dialog under strukturerade former.

 

Egentligen är det inte så mycket vi skulle vilja förändra, processarbetet har det varit ganska lyckat.

 

Vad skulle ni ha gjort annorlunda idag?

- Egentligen är det inte så mycket vi skulle vilja förändra, processarbetet har det varit ganska lyckat. Vi har redan igång en framtidsgrupp som tittar på vad som har åstadkommits och tagit fram underlag för hur våra kommuner, alltså våra tilltänkta finansiärer, funderar i banorna inför nästa programperiod.

Är det något som ni kommer att förändra inför programperioden 2021-2027?

- Vi har redan i den här programperioden jobbat mycket med två leaderföreningar på finska sidan. Vi har haft projekt tillsammans med dem och skulle redan i strategiskrivandet vilja ha en lite mer utvecklad dialog och ett mer formaliserat samarbete. Vi har många beröringspunkter inom besöksnäring och kultur och kan få mycket bättre synergier och resultat från respektive projekt.

- Eftersom vi har varit två föreningar som nu ska bli en och dessutom bara jobba med jordbruksfonden vill vi försöka införliva sportfisket och yrkesfisket i vår strategi, och få det finansierat via Landsbygdsfonden. Vi vill också jobba mer med närodlat och de gröna näringarna i nästa period.

Publicerades 2020-06-16

Besöksadress
Landsbygdsnätverkets kansli Vallgatan 8, Jönköping

Kontakt
036 – 15 50 00
Skicka e-post


Logotype EU