Vi har i Sverige ett unikt innovationsstöd på totalt 440 miljoner för jordbruk, trädgårds- och rennäring genom EU-satsningen EIP-Agri. Det möjliggör projektarbete med 100 procent finansiering. Landsbygdsnätverket har sedan starten marknadsfört EIP-Agri och innovationsstödet och erbjudit hjälp till sökande. Vad har EIP-Agri gett för resultat och hur kan vi ytterligare dra nytta av satsningen?
Känslan av att vara en del av samhället skiljer sig mellan unga i stan och unga i landsbygder. Det visar en färsk rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. I det här webbinariet berättar Ylva Saarinen, som har skrivit rapporten, om hur unga ser på sin roll i samhället och ger förslag på vad som borde göras för att fler ska känna sig delaktiga.
Vilken roll spelar landsbygden och människorna som lever där när Sverige går från att vara ett fattigt land i Europas utkant till ett av världens rikaste? Hur hänger skiften av byar ihop med att industrialiseringen tar fart på riktigt. Hur hänger samma byskiften ihop med var folk väljer eller tvingas att flytta? Och varför är detta viktig kunskap idag? Följ med på en spännande historielektion när Patrick Svensson, professor på institutionen för stad och land på SLU i Uppsala, gästar podden.
Genom en rapport om finansiering av nya företag på landsbygden, inspirerande artiklar och ett webbinarie i samma ämne, vill Landsbygdsnätverket bidra till uppstarten av nya innovativa företag inom de gröna näringarna.
Sveriges Fiskares Producentorganisation, SFPO, är en viktig partner för att utveckla nya effektivare och skonsammare redskap. Ett av de mer lyckade projekten handlar om flygande tråldörrar som både skonar havsbotten och ger en kraftigt minskad bränsleförbrukning.
Med verktyget Jobskills ska asylsökandes och nyanländas väg till arbetslivet förenklas och förkortas. Särskild nytta kan verktyget göra på landsbygden, menar Daniel Birnik, Arbetsförmedlingen.
Onsdagen den 3 april bjuds alla Landsbygdsnätverkets medlemmar på en dag om kommunikation. Med Karin af Klintberg, superproducenten bakom succéer som Historieätarna och Värsta språket, som inspiratör och workshops som verktyg utvecklar vi tillsammans vårt sätt att kommunicera.
Hur skapar man lokala, smarta och hållbara servicelösningar på landsbygden? Hur kan man samverka och med vem? Var finns det egentligen medel att söka? Det här är några av de frågor som Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Service i landsbygder har arbetat med sedan starten 2015.
Pengarna i landsbygdsprogrammet gör en massa bra saker för Sveriges landsbygder. Men var har egentligen stöden hamnat? I det här webbinariet presenterar Lina Andersson från Jordbruksverket en dagsfärsk rapport om hur pengarna har använts.
Årets första avsnitt blir ett samtal om skämsmat och gränser när mattrendsforskaren Richard Tellström och nutritionisten Anna-Karin Quetel diskuterar specialkost. Varför är specialätare vanligare i städer? Vad säger maten du äter om dig? Och hur långt är det egentligen rimligt att det offentliga går oss till mötes i våra önskemål om vad vi vill äta?
Vid utvecklingen av selektiva fiskeredskap är Havs- och vattenmyndighetens främsta utmaning att göra det rättsligt möjligt att använda nyutvecklade redskap. Samtidigt ska de bidra till att öka användningen av mer skonsamma redskap.
Hur kan vi arbeta för att stärka och utveckla fiskenäringen i Sverige? I slutet av januari samlas olika aktörer inom yrkesfiskenäringen på en gemensam konferens för att diskutera aktuella utmaningar och möjligheter.