Nyfiken på...Marianne Ekberg 

Du arbetar på Naturvårdsverket och är ledamot i Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Gröna näringar – Miljö och klimat. Hur jobbar du med ekosystemtjänster?

– Jag och mina kollegor arbetar med hållbart brukande och bevarande av biologisk mångfald i odlingslandskapet. Just nu är det mycket fokus på hur den framtida gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) ska genomföras i Sverige.

– Jag arbetar också i ett samverkansprojekt mellan myndigheter, CAP & hållbarhet, som gör utvärderande och framåtsyftande projekt för att bidra till en hållbar jordbrukspolitik. Just nu har vi ett projekt om hur vi kan få fler betesmarker i hävd, eftersom de är viktiga för ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Tidigare har vi bland annat haft projekt om digitaliserad teknik för att främja betesdrift.

– Naturvårdsverket driver också ett projekt om större betesfållor för att skapa både mer naturbetesmarker och ekonomiskt bärkraftiga lantbruksföretag. Detta gäller både restaurering av värdefulla marker och mer allmänna marker som kanske inte är jordbruksmark idag.

Hur kan ditt jobb bidra till att främja miljöarbetet och ekosystemtjänster i de gröna näringarna?

– Jag bidrar genom att leverera underlag och påverka jordbrukspolitiken i en hållbar riktning. Något vi ofta påtalar är att lantbrukare bör få bättre betalt för de miljöåtgärder de gör och de ekosystemtjänster de levererar. Vi arbetar också för ökad dialog och samverkan och genom att sprida kunskap. Nu i vår håller vi exempelvis på att ta fram en kort film om naturbetesmarkernas betydelse som riktar sig till allmänheten.

Det finns fyra typer av ekosystemtjänster; försörjande, reglerande, kulturella och stödjande tjänster. Kan du ge exempel på olika typer av ekosystemtjänster som du vill främja?

– Det är svårt att välja ut någon speciell ekosystemtjänst eftersom de många gånger hänger ihop. En viktig miljö är slåtter- och betesmarkerna, eftersom biologisk mångfald och en mängd ekosystemtjänster är knutna till dessa. De ger till exempel boplatsmiljöer och mat till pollinatörer som genom sin pollinering ger oss frukter och bär och de är även attraktiva rekreationsmiljöer. Betesmarkerna blir även viktigare i ett förändrat klimat.

– Även våtmarker är en sådan viktig miljö som kan få ökad betydelse i ett förändrat klimat genom sin vattenhållande och vattenutjämnande funktion.

– Även mindre miljöer och enklare åtgärder, till exempel blomsterremsor på åkern kan ha stor betydelse för ekosystemtjänster. Bland annat kan det gynna pollinatörer och naturliga fiender till olika växtskadegörare.

Vad ser du för möjligheter och hinder för de gröna näringarnas miljöarbete framöver?

– Vi har sett att miljöersättningen i många fall är för låg för att sköta värdefulla betesmarker. En farhåga är bristen på lantbrukare och betesdjur, vilket leder till att marker växer igen. Det är viktigt med ett fungerande jordbruk i hela Sverige och att lantbrukare får ersättning för de ekosystemtjänster de levererar. Det är en utmaning att underlätta och motivera fler markägare att sköta betesmarkerna bland annat genom ersättningar som möjliggör detta i den nya programperioden.

– En positiv trend är att det finns ett allmänt ökat intresse för mat som produceras med mervärden, alltså med tanke på miljö och god djuromsorg, samt en ökad medvetenhet om att svensk livsmedelsproduktion behövs.

– Det finns ett stort intresse för miljö- och hållbarhetsfrågor och många initiativ kommer från näringen och även frivilliga insatser från enskilda lantbrukare. Dessa insatser kan få en stor positiv effekt på både ekosystemtjänster och den gröna infrastrukturen i landskapet. I arbetet med den kommande gemensamma jordbrukspolitiken är det viktigt att ta tillvara detta engagemang.