Landsbygdsnätverket
Gaëlle Leduc, doktorand på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Foto Privat

Hallå där Gaëlle Leduc

Du är anställd som doktorand på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och har skrivit en doktorsavhandling om vad som påverkar lantbrukares val av produktionssystem och drivkrafter för ekologiska metoder. Vad arbetar du med nu?

­– Jag ska arbeta på institutionen French National Research Institute for Agriculture, Food and Environment (INRA) i Bordeaux från januari inom ett projekt som heter VITAE. Projektet har som mål att titta på hur vinodlare kan sluta använda bekämpningsmedel.

­– Bekämpningsmedel används i stor utsträckning i vinproduktion i Frankrike. Detta eftersom de oftast har endast en gröda och därmed utsätter sig för en stor finansiell risk om ett skadedjur skulle få fäste.

Jag kommer att särskilt fokusera på vilka politiska åtgärder som kan ge ekonomiska incitament för vinodlare att sluta vara beroende av bekämpningsmedel.

I din avhandling undersökte du bland annat vilka värderingar och drivkrafter som påverkar lantbrukare när de väljer mellan ekologiska och konventionella metoder. Vad kom du fram till?
­– I vår undersökning fann vi att konventionella och ekologiska lantbrukare är motiverade av både ekonomiska, sociala och miljömässiga värderingar. Som exempel på lantbrukarnas värderingar kan nämnas viljan att upprätthålla den ekonomiska verksamheten, att tänka på framtida generationer, livskvalité och omsorg för miljön.

­I Sverige delade båda typerna av lantbrukare viljan att säkerställa personlig trygghet, och båda hade liknande mål som att maximera sina resurser, garantera sin produktion, att förbättra djurhållningen och hållbarhet.

­– Under våra intervjuer kom det fram att ekologiska lantbrukare hade längre och mer cirkulära resonemang än de konventionella lantbrukarna. Detta kan visa på att ekologiska lantbrukare i en högre utsträckning kan förstå komplexiteten av interaktioner mellan deras lantbruksmetoder och ekosystem.

Hur kan organisationer inom det så kallade stödsystemet (myndigheter, rådgivning, medlemsorganisationer med flera) arbeta för att främja ekologiska metoder ytterligare?
­– Till att börja med, baserat på resultaten om lantbrukarnas värderingar, anser jag att dessa organisationer kan spela en viktig roll i att tydliggöra lantbrukarnas upplevda fördelar med ett ekologiskt lantbruk. Det ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv till både konsumenter och producenter.

De värderingar som konventionella och ekologiska lantbrukarna delar kan sen kommuniceras till konventionella lantbrukare i syfte att uppmuntra dem till att odla ekologiskt.

­– För det andra visar den första publicerade artikeln i min avhandling att beslutsfattare oftast rättfärdigar sitt stöd till ekologiska metoder baserat på miljömässiga skäl. Eftersom lantbrukare även är motiverade av ekonomiska och sociala aspekter, skulle dessa motiv även kunna lyftas till en högre grad inom politiken. Syftet är att få ekologiskt lantbruk att framstå som ännu mer attraktivt för lantbrukare.

Du har även studerat skogsjordbruks- eller agroforestry-metoder. Vad kom du fram till gällande detta?
­– Vi fann att medlemskap i formella nätverk (inklusive brukarorganisationer, lantbrukarförbund och markägarföreningar) var viktiga för lantbrukare för att främja användande av skogsjordbruksmetoder i Sverige.

Detta visar på vikten av att lantbrukare delar kunskap och expertis med varandra i syfte att öka användandet av metoderna.

­– Vi rekommenderar därför lantbruksrådgivare att framföra betydelsen för lantbrukarna av att ingå i dessa nätverk. Rådgivningen kan även organisera workshops som ökar kunskaper om skogsjordbruksmetoder.

Publicerades