Landsbygdsnätverket
Lova och Vidar Brodin står fram för en grafittimålad vägg.

Lova och Vidar Brodin. Foto Bengt-Göran Carlsson

Hallå där Lova och Vidar Brodin

Lova och Vidar Brodin på Miljömatematik Malmö AB leder EIP-projektet Svensk klimatkompensation - jordbruket som kolsänka.

Vad jobbar ni med?
Vi utvecklar en plattform för att bidra till att lösa klimatkrisen och öka lönsamheten i svenskt jordbruk, säger projektledare Lova Brodin.

– Innovationen “Svensk kolinlagring” bygger en plattform för att utveckla affärsmodell, mätmetoder, verifiering och betalning för kolinlagrande insatser i jordbruket, säger Vidar Brodin, som också arbetar i projektet. Innovationen samlar forskare, jordbrukare, företag och andra viktiga aktörer i matbranschen för att adressera tre problem i samma lösning: klimatkrisen, försämrad jord och lönsamhet i jordbruket.

– En av vår tids ödesfrågor är att lösa klimatkrisen. Jordbruket behöver gå från utsläppskälla till kolsänka med hälsosam, levande jord som klarar producera mat till en ökande befolkning. Det finns många jordbruksmetoder som binder in kol, men de används i helt marginell omfattning i jämförelse med de nivåer som krävs för att nå 1,5-gradersmålet.

Varför byter ni namn från klimatkompensation till kolinlagring?
– Befintlig klimatkompensation ifrågasätts ofta kring långsiktighet, effekt, och transparens. Vi använder begreppet kolinlagring istället för klimatkompensation för att understryka att det handlar om att sätta tillräckliga minskningsmål och bidra till nettoinlagring. Vi tycker också att det är självklart att ta ansvar för våra utsläpp lokalt och transparent.

Hur ska ni stimulera till ökad kolinlagring?
– Det saknas helt enkelt ekonomiska system, flexibilitet och tekniska verktyg för att betala för ekosystemtjänster och värden som jordbruket levererar. För att möjliggöra omställning till framtidens jordbruk bygger vi en incitamentsstruktur av kunskap och nätverk, tillgång till teknik och mätmetoder, samt ekonomisk ersättning för kolinlagrande åtgärder.

– Därför utvecklar vi en digital plattform för datainsamling, betalning och kunskapsutbyte tillsammans med långsiktiga samarbetspartners som vill vara med och driva en omställning av matsystemet genom att betala för kolinlagring i svensk jordbruksmark.

Agroforestry

Foto Louise Hård af Segerstad

Hur bidrar innovationen till ökad konkurrenskraft?
– I den innovativa systemlösningen samverkar aktörer i en win-win-win-lösning som bidrar till att hejda klimatförändringarna, öka mullhalt och bördighet, bevara och skapa ekosystemtjänster, förbättra skördar och lönsamhet i svenskt jordbruk.

– Vår innovation främjar vetenskapligt belagda metoder för kolinlagring, riktar ekonomiska medel till jordbrukare som visar vägen, samt gör det lönsamt för jordbruket att ställa om. Effekten är positiv för lantbrukare såväl som samhället i stort.

– Alla tjänar på ett hållbart jordbruk som levererar bra mat till våra invånare. Att jordbruket inte är en kolsänka redan idag beror delvis på kunskapsbrist delvis på osäkerhet på lönsamhet. Många av våra svenska jordbrukare har små marginaler vilket gör att utrymmet för att pröva nya metoder är litet om det inte finns ett ekonomiskt incitament.

Hur ska lantbrukaren få betalt för sin kolinlagring?
– Eftersom det idag inte finns någon bra certifiering eller mätning som visar att ett lantbruk är koldioxid- positiv eller negativ, finns heller inte marknadsfördelar med att använda kolinlagrande metoder jämfört med ”business as usual”. Det vill vi ändra på. Jordbrukare som får betalt för att använda sig av hållbara jordbruksmetoder kan ställa om snabbare. Det kan ge svenskt jordbruk ett försprång och Sverige stärker sin roll som föregångare internationellt, samtidigt som det bidrar till att uppfylla Sveriges miljö- och klimatmål.

Vad säger ni till dem som menar att Sverige redan har relativt höga mullhalter i våra jordar, jämfört med sydligare länder? Och att skogen lagrar in mycket mer kol?
– Vi behöver lagra in kol både här och i sydligare länder, både i jordbruksmark och i skogsmark. Vi tror på ett system där vi tar ansvar för våra utsläpp på hemmaplan. Det öppnar också helt nya möjligheter för svenska företag att arbeta med att minska sina klimatavtryck direkt i egen värdekedja, alltså minskade indirekta utsläpp (Scope 3) istället för att kompensera för utsläpp i efterhand. Tidsramen vi har på oss för att halvera utsläppen globalt och börja lagra in kol är ungefär 10 år och på den skalan är en eventuell mättnad av kol i marken inte den begränsande faktorn. Att vi har relativt hög mullhalt jämfört med andra länder ändrar ju dessutom inte på behovet att lagra in mer kol även här!

Hur och när kan innovationen komma ut på marknaden?
– Redan 2020 satte vi igång en pilot och öppnade därmed den svenska marknaden för kolinlagring. Fyra finansiärer betalade 1000 kr per hektar för kolinlagrande åtgärder på totalt 300 hektar fördelat på 14 pilotgårdar.

Vi har nyligen lanserat vår nya plattform svenskkolinlagring.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och öppnar upp för fler aktörer att vara med och investera i kolinlagring i svensk jordbruksmark.

Publicerades 2020-12-15

Besöksadress

Landsbygdsnätverkets kansli Skeppsbrogatan 2, Jönköping

Kontakt

036 – 15 50 00
Skicka e-post


Logotype EU