Klimatströ gör hållbart strö av bortglömt gräs

Utvecklingsarbetet har kommit en bra bit på väg mot uppsatta mål i det norrländska innovationsprojektet Klimatströ - lokalt, värmebehandlat, kvalitetssäkrat rörflensströ i kretslopp.

Produktionskedjan står på plats och nu pågår arbetet med den automatiska styrningen och att synka så att de olika modulerna får samma hastighet genom hela kedjan. I ena änden rivs fältrullade balar med rörflen och i andra änden ska det bli småbalar med pressade flingor. Däremellan har det gjorts briketter som värmebehandlas för hygienisering och ogräsdödning och dammet har bundits innan briketterna rivs till flingor. Rörflenen skördas från maj till början av juni, innan gräset börjar grönska och när marken bär.

Småbalarna har i första hand varit tänkta för hästar. Det gör att man får ett högre gödselvärde än med det spån som oftast används idag, något som gör det mer attraktivt för lantbrukare att ta hand om hästgödsel. Det finns även efterfrågan till andra djurslag och det medför att man sannolikt även måste kunna leverera i bulk och storsäck.

Upptäcktes av Linné

Rörflen som gröda har en lång historia. Carl von Linné upptäckte gräset i Skåne på 1700-talet och under 1800-talet var det ett uppskattat fodergräs i Lappland. Rörflen kan odlas på många marktyper, även på mer svårbrukade organogena jordar.

Cecilia Wahlberg Roslund, projektledare, berättar att rörflen var som mest odlat under andra världskriget då Sverige också hade den största totalarealen. Sedan dess har flera hundra tusen hektar odlingsmark förfallit eller blivit olönsam.

- Det finns därför många obrukade marker som skulle kunna producera rörflen och skapa mervärden som öppna landskap, ökad biologisk mångfald och kolbindning. Idag finns det sannolikt bara mellan 800 och 1000 hektar rörflen i Sverige, varav cirka hälften i norra landsändan, säger hon.

Minskar växtnäringsläckage

- En rörflensodling kan stå i 10 till 15 år vilket minskar växtnäringsläckage. Det kraftiga rotsystemet utgör en bra kolsänka samtidigt som det ger bärighet på svagare marker. Småskaliga förädlingsmetoder tillsammans med lokal recirkulation av växtnäring är viktiga ingredienser i systemlösningen.

Det går att se ett tydligt ökat intresse för att odla rörflen. Ett torrår som 2018 fungerade det som foder och möjligheterna att använda det som strö är attraktivt.

- Det lär nog dyka upp fler varianter på anläggningar än den vi utvecklar. Det är bara positivt, för det viktiga är att vi har bidragit till systemlösningar som är hållbara ur såväl miljö-, klimat- som ekonomisk synpunkt, säger Cecilia Wahlberg Roslund.