Landsbygdsnätverket
Magnus Ljung är verksamhetsledare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) RådNu - kompetenscentrum för rådgivning. Han har blå jeansskjorta och står lutad mot barken av ett träd

Foto Privat

Nyfiken på...Magnus Ljung

Du är verksamhetsledare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) RådNu - kompetenscentrum för rådgivning. Hur jobbar ni för ett konkurrenskraftigt och hållbart lantbruk?

– Vår utgångspunkt är att kommunikationen och arbetsmetoderna är avgörande för om och hur vi lyckas nå ökad konkurrenskraft och hållbarhet. Förenklat menar vi att hur vi arbetar är en avgörande framgångsfaktor. Sådana metodfrågor är lika viktiga i enskild rådgivning som i komplexa samverkansprocesser.

Vårt uppdrag på SLU RådNu är att stärka kapaciteten hos de aktörer som på sina olika sätt bidrar till en hållbar utveckling.

Kan du ge exempel på något framgångsrikt projekt?
– I Dalsland och Bohuslän samarbetar vi med andra organisationer, framför allt länsstyrelsen, för att utveckla metoder som bidrar till både ökad ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Konkret handlar det om att genom processledning, en strukturerad metodik (naturbruksdialog) och beslutstöd (naturbruksplan) se till att så många olika värden och nyttigheter kan levereras från ett fält, en gård eller en trakt.

En ambition är att utveckla en metodik som är skalbar, både vad gäller geografi, aktörer och tidsperspektiv. På så sätt kan vi knyta ihop olika processer som påverkar lantbruket i en och samma process.

Det finns fyra typer av ekosystemtjänster; försörjande, reglerande, kulturella och stödjande tjänster. Kan du ge exempel hur ni arbetar med att främja olika typer av ekosystemtjänster?
– I ett och samma landskap så kan alla former av ekosystemtjänster stärkas. Första steget är alltid att tydliggöra dessa värden för markägare och andra aktörer. I SLU RådNu:s olika projekt så handlar det ofta om att hitta en ingång där engagemanget är som störst, det kan vara förbättrad jordhälsa, stärkta pollineringstjänster, ökad tillgänglighet i landskapet eller restaurering av naturbeten för ökad köttproduktion. Dessa fyra exempel illustrerar olika ekosystemtjänster.

Det som är gemensamt är att i alla områden finns det ett behov av kommunikation, lärande och samverkan, dvs. de metoder som vi arbetar med att utveckla.

Vad ser du för hinder och möjligheter för de gröna näringarnas miljöarbete framöver?
– Det finns ingen brist på goda ambitioner i dagsläget och inte heller alltför stora kunskapsluckor. Utmaningen är att gå från ord till handling. Vi måste bli bättre på att initiera och leda processer där vi försöker skapa synergier mellan olika mål och lära av erfarenhet.

– För en enskild lantbrukare är sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter av företagandet en helhet, men vi som på olika sätt vill stödja dem tenderar att jobba i våra stuprör.

Men med ett mer praktiknära företags- och landskapsperspektiv på utmaningarna och med bra processledning i fält så är vår erfarenhet att vi kan göra skillnad här och nu. Men för detta krävs förstås riktade resurser och rätt kompetens.

Publicerades

Besöksadress

Landsbygdsnätverkets kansli Skeppsbrogatan 2, Jönköping

Kontakt

036 – 15 50 00
Skicka e-post


Logotype EU