Landsbygdsnätverket

#101 Mer musslor - ett livsmedel med potential

Det skulle kunna odlas mycket mer musslor i Sverige och vi äter förhållandevis lite musslor i jämförelse med andra europiska länder. Musslor ett livsmedel med potetial och det behövs mer kunskap i alla led. Från inköpare av mat till restauranger och offentliga kök till oss konsumenter. Och hur kan just musslor bidra till en landsbygdsutveckling i våra kustsamhällen, vilka för- och nackdelar finns och varför kommer vi också snacka om hönor?

I dagsläget är musselodling inte särskilt stort i Sverige men det håller på och expanderar och det är jättespännande att se den utvecklingen och det stöttas upp på många sätt idag, att det finns ett intresse på nationell nivå att stötta vattenbrukets utveckling. Det negativa är kopplat till under en musselodling, där kan det ansamlas en del musslor som faller ned och släpper ut bajs som ramlar ned på botten. Det kan bli en högre näringsgrad i sedimentet under och det kan leda till syrebrist i vissa områden.
- Anna-Lisa Wrange

I Sverige är vi extremt dåliga på att äta musslor. Vi äter 0,3 kilo per person och år jämfört med övriga européer som äter 1,5 kilo. Vi har fantastiska vatten med fullt av näring men väldigt lite av vattnet utnyttjas idag. Här finns det en jättepotential.
- Katrin Persson

Vi äter för lite musslor i Sverige idag. När vi är semester utomlands lyxar vi till det med musslor. Men vi har en jättefin råvara i Sverige och vi ska uppmuntra människor att äta mera färska blåmusslor.
- Sofia Kocher

Medverkande

Anna-Lisa Wrange, forskare på IVL Svenska miljöinstitutet, Katrin Persson, musselodlare och ordförande i Sveriges Havsodlares Producentorganisation ek. för. och Sofia Kocher, vd för företaget Musselfeed. Reporter: Peter Gropman

Kategori

Fiske & vattenbruk, Mat & livsmedel

Utgivningsdatum

2020-02-12

Besöksadress
Landsbygdsnätverkets kansli Vallgatan 8, Jönköping

Kontakt
036 – 15 50 00
Skicka e-post


Logotype EU