Kustfiskarelyftet, seminarium: Från hav till fat

På Kustfiskarelyftets seminarium, som koordinerades från Sundsvall den 22 oktober, var temat den kritiska situationen för det lokala kustfisket i södra Bottenhavet. Det handlade även om konsekvenserna för turismföretag i kustsamhällen och fiskelägen.

Kustfiskarelyftets seminarium, där Landsbygdsnätverket var medarrangör, genomfördes som ett så kallat hybridseiminarium. Seminariet samlade ett trettiotal deltagare. Ett tjugotal fanns fanns på plats på Södra Berget i Sundsvall och åtta personer deltog via digital länk.

Mötet resulterade bland annat i att Jakob Granit, generaldirektör på Havs- och vattenmyndigheten, berättade om myndighetens arbete med att beställa mer detaljerade data kring beståndsuppskattningar för Bottenhavet och Sveriges kuster. Det kommer också bli en fortsättning med en liknande konferens under nästa år. Landsbygdsnätverket kommer vara medarrangör även då.

Här är en summering av punkter som lyftes under mötet:

• Seminariet inleddes av projektledaren för Kustfiskelyftet, Ingela Mästerbo, och deltagarna fick en introduktion om det lokala kustfisket av ordförande i Kustfiskarna Bottenhavet PO Carl-Åke Wallin och yrkesfiskaren Dennis Bergman. Bland annat nämndes studien Förstudie fiskefritt område i Bottenhavet som IVL Svenska miljöinstitutet utfört på uppdrag av Kustfiskarelyftet och Nordanstigs kommun.
  
  
• Bland deltagare och talare fanns flera aktiva yrkesfiskare, där flera av dem också diversifierat med vidareförädling. De berättade om radikalt minskade fångster av strömming, som är ryggraden i deras fiske, samtidigt som efterfrågan på lokalt fångad fisk ökar. Den omfattande byråkrati som omgärdar yrkesfisket var också ett bekymmer. En lokal entreprenör med hotell och restaurangföretag i ett fiskeläge, samt även en tillverkning av tillbehör för fisket, beskrev den stora betydelsen som lokalt fångad fisk har i verksamheten. Att värna själva kulturen och atmosfären av fiskeläge är viktig, till och med om det inte längre finns aktiva yrkesfiskare på en plats.
  
  
• Jakob Granit beskrev både HaV:s uppdrag och det ganska komplicerade systemet för fördelning av fiskeresursen från EU till nationell och regional nivå. En viktig slutsats var att det lokala kustfiskets situation är något som behöver ses och hanteras i ett helhetsperspektiv och inte endast som en fråga om fördelning av kvoter. Klimatförändringarnas och övergödningens effekter på ekosystemet och även socioekonomiska faktorer måste finnas med. Därför är samarbete och dialog mellan många aktörer viktig, utöver samverkan med Havs- och vattenmyndigheten.
  
  
• Lars Ljunggren från Sportfiskarna redovisade studien Strömmingsfiske i Bottenhavet där trenderna med minskade fångster i kustfisket och de starkt ökade fångsterna i det pelagiska fisket visades. För det pelagiska fisket i Bottenhavet är det Finland som har den största andelen av kvoten av historiska skäl. Det inte bara fångsterna av strömming som minskat utan även storleken på strömmingen. Det är dessutom konstaterat att strömmingen blir könsmogen allt tidigare. 
  
  
• Från SLU Aqua presenterade Olavi Kaljuste omfattande data om strömmingen i Bottniska viken. Det rörde både beståndsuppskattning, förändringar i fisket och beståndstuktur samt även förvaltning. Historiskt har fångsterna av strömming under de senaste 40 åren kraftigt förskjutits från den finska kusten mot den mellersta delen och svenska kusten av Bottenhavet.
  
  
• Livsmedelsstrategin och vad den säger om fisk och förädling presenterades av Elin Gunve från Jordbruksverket, som också gav information om läget inom EU i diskussionerna om förbudet mot försäljning av sälprodukter.
  
  
• Sälstammens tillväxt och effekter på yrkesfisket var det sista ämnet under dagen. Sälforskaren Sven-Gunnar Lunneryd berättade om lång erfarenhet av forskning om säl och utveckling av sälsäkrare redskap. Stammen av gråsäl i Östersjön och Västerhavet har tiodubblats sedan 1994. Enligt Sven-Gunnar uppgår sälstammarna (gråsäl, knubbsäl och vikare) till över 100 000 individer idag.
  
  
• Anna-Carin Westling berättade också om sina fleråriga erfarenheter som professionell säljägare. Det finns behov av en större avskjutning. Att nå den tillåtna licenskvoten på 2000 individer är svårt när det inte är möjligt att sälja några sälprodukter. Jakten är både komplicerad och kostsam. Går det inte att få intäkter från sälprodukter och därmed en kostnadstäckning är det svårt att motivera jägare.