Landsbygdsnätverket

Jordbruksverket svarar på frågor

Här har vi samlat de frågor som deltagare på den digitala Leaderträffen ställde till Jordbruksverket i chatten och som nu besvaras. Frågorna är indelade efter dagarna de ställdes och klustrade utifrån ämnen.

Onsdag 7 oktober

Från Intresseanmälan till startbeslut, Rickard Palmqvist, Lovisa Rogö, Annelie Ström

Jordbruksverket vet idag inget om budgeten, varken för förlängningsåren eller för kommande programperiod. Jordbruksverket har i sitt yttrande till regeringen som förslag skrivit att det behövs 45 miljoner kronor för det förberedande stödet som används till strategiskrivning. Vad det förberedande stödet blir per LAG beror på vad regeringen beslutar om för budget under förlängningsåren och hur många LAG som söker det förberedande stödet. Först ska EU ta beslut och därefter är det regeringen som fastställer total budget till lokalt ledd utveckling under förlängningsåren. Det är regeringen som beslutar om hur stort kravet på medfinansiering ska vara. Beslut om budget för kommande programperiod kommer troligtvis från regeringen i slutet på nästa år.

I regeringens uppdrag till Jordbruksverket står det att Jordbruksverket ska undersöka vad som krävs för att få Leader rikstäckande. Två saker blir avgörande här, dels antal leaderområden och dels vilken budget regeringen beslutar om. Det kan vara enklare att få med hela Sverige om antalet leaderområden blir färre.

Krav på övrigt offentligt stöd (ÖOS) vid förberedande stöd

Fråga: Hur blev det med krav på ÖOS till det förberedande stödet? Krävs det medfinansiering till stödet att skriva ny strategi?

Svar: Det kommer vara krav på ÖOS för det förberedande stödet som till för mobilisering och strategiskrivning. Vi vet inte än hur mycket ÖOS som kommer krävas, vi väntar på svar om budget och krav på medfinansiering från regeringen.

Antal anställda per leaderområden

Fråga: Hur är det med en verksamhetsledare per område? Är det krav?

Svar: Det ska finnas ett kansli/verksamhetskontor i varje leaderområde där det ska finnas anställd personal. Utifrån erfarenheter från nuvarande programperiod kan vi konstatera att det är viktigt att det finns en stabilitet på verksamhetskontoren. Jordbruksverket utreder frågan om hur stor bemanningen behöver vara och i dagsläget är målsättningen att ligga kvar på samma nivå som i nuvarande programperiod, vilket innebär minst 150 % tjänst per leaderområde. Men inget är beslutat. Tjänsterna ska innefatta en verksamhetsledare (eller motsvarande) samt övrig personal. Jordbruksverket kommer i mall och handbok skriva ordet verksamhetsledare. Administration som exempelvis handläggning och ekonomi kan delas med andra områden.

Minimibelopp per område, urvalsprocess och antal områden

Fråga: Kommer det att finnas ett minimibelopp per godkänt område

Svar: Jordbruksverket har som förslag att det ska finnas en miniminivå för budget relaterat till drift som ska säkerställa effektiv administration per leaderområde. Miniminivån är inte bestämd utan vi utreder vad nivån ska vara. Driften får max utgöra 25 procent av tilldelad budget per leaderområde.

Fråga: Hur ska urvalskommittén se ut?

Svar: Jordbruksverket ska som förvaltande myndighet tillsätta en urvalskommitté. Det är inte klart än vilka som ska ingå i urvalskommittén. Det var en bra och kompetent urvalskommitté vi hade inför denna programperiod. Vi hoppas på att få ett lika bra deltagande inför kommande programperiod. Jordbruksverket kommer vara transparenta när det gäller urvalsprocessen. Att fem områden tyvärr inte blev prioriterade denna programperiod hade att göra med att budgeten inte räckte till alla som ville bilda leaderområden.

Fråga: Om hela Sveriges landsbygd ska ingå i nya programperioden, blir då poängsättning relevant? Vad ska budgettilldelning baseras på? Behov? Invånare? Annat?

Svar: Det är ett krav från EU att urvalskriterier, för att bedöma lokala utvecklingsstrategier, ska tas fram av förvaltande myndighet. Enligt uppdrag som Jordbruksverket fått från regering ska urvalskriterierna utformas så de premierar lokala utvecklingsstrategier som med en effektiv administration i hög grad kan bidra till att uppfylla EU:s mål och prioriteringar för den strategiska planen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

Det är en målsättning att Leader ska bli rikstäckande. Det beror på hur stor budgeten blir för lokalt ledd utveckling och hur många leaderområden som ansöker om att bilda leaderområde. Hur fördelningsnycklarna ska se ut för budgetfördelning är ännu inte bestämt.

Fråga: LUS har hela tiden begärt att ett besked till Leadersverige att alla som vill och kan ska bli prioriterade så att det inte blir en "tävling" eller "vita fläckar" av något märkligt skäl. Detta måste ske i dialog och öppenhet.

Svar: I regeringens uppdrag till Jordbruksverket står det att Jordbruksverket ska undersöka vad som krävs för att få Leader rikstäckande. Två saker blir avgörande här, dels antal leaderområden och dels budget. Om budgeten blir begränsande kan det därför vara en fördel om det blir färre områden än idag.

Fråga: Om vi hittar kreativa sätt att samarbeta - öppnar det för en möjlighet att vara kring 51 Leaderområden? Eller är signalen att det måste vara färre områden? Vi blir så otroligt olika områdena emellan om vi områden i Norrland är gigantiska i yta med få invånare, medan delar av sydliga Sverige har motsatta förutsättningar. Det vore bra om det nyanserades vilka möjligheter och problem som Jordbruksverket ser.

Svar: Vi vet ännu inget om budgeten för lokalt ledd utveckling, vilket är en av de avgörande delarna för hur många leaderområden som kommer kunna bli prioriterade. Två av de intresseanmälningar som kommit in är från fiskeområden och två av ansökningarna har exakt samma geografiska yta. Inga områden kommer kunna överlappa nu när vi i uppdraget från regeringen ska genomföra lokalt ledd utveckling inom en fond. Det innebär att det i praktiken är 48 intresseanmälningar som kommit in där leaderområden skulle kunna bildas. Kreativa lösningar kring samarbeten är alltid bra men om det räcker för att kunna ha 48 leaderområden i Sverige vet vi inte när vi inte vet budgeten Därför vill Jordbruksverket uppmana alla att se över möjligheterna att slå sig samman där det går.

Fråga: Det är svårt för oss att gå vidare med sammanslagningar av leaderområden när vi inte vet budget - resursfrågan blir antagligen ganska avgörande för hur vi väljer att göra. Det kan ju vara så att, trots att man ser det som en förenkling ifrån Jordbruksverket att arbeta med en fond, vi kommer att behöva vända oss emot andra finansieringsmöjligheter och därmed få fler förvaltande myndigheter att samarbeta med.

Svar: Vi vet inte när i tiden vi får besked om budgeten för kommande programperiod, det kan dröja tills slutet av 2021 eller senare. Oavsett så är det bra att se över möjligheterna att slå sig samman så fort som möjligt. Att slå sig samman för långt in i processen kan bli svårt då det krävs mobilisering och arbete med att få ihop två strategier. Urvalskommitténs arbete med bedömning av strategier ska dessutom vara klart under våren 2022 så som tidsplanen ser ut nu.

Fråga: Vem ska utse de kriterier som ska ligga till grund för en urvalskommitténs arbete? Förra gången kunde urvalskommittén inte påverka dessa utan bara jobba utifrån redan förbestämda kriterier. Kompetenser och synpunkter från kommitén kunde inte tas hänsyn till. Bl.a. när det gällde ett områdes kapacitet kopplat till det administrativa budgetkravet.

Svar: Det är enligt regelverket Jordbruksverket som förvaltande myndighet som tar fram urvalskriterierna. Dessa ingår i uppdraget till regeringen och referensgruppen, där även LUS ingår, har möjlighet att lämna synpunkter. Urvalskommittén tillsätts senare i processen och vi vill vara transparenta och delge skrivargrupperna urvalskriterierna så fort de är beslutade. Detta innebär att urvalskriterierna redan är beslutade när urvalskommittén tillsätts.

Fråga: Har alla länder den här gången med poängsättning av strategier?

Jordbruksverket svarar: Det är styrt enligt EU:s regelverk att urvalskriterier ska användas för urval av lokala utvecklingsstrategier.

Fråga: Blir det något sakråd i samband med yttrandet?

Svar: Vid sakrådet som regeringskansliet håller i ska hela CAP diskuteras, inklusive lokalt ledd utveckling.

Fråga: Varför tittar man inte på nationell fördelning utifrån behov/prioritering - om hela landet ska omfattas av Leader så att rättvis fördelning blir möjlig? Alla bygder borde ha samma möjlighet att jobba med Leader.

Svar: Hur budgeten ska fördelas och vilka fördelningsnycklar som ska användas är ännu inte beslutat.

Förlängningsåren

Fråga: Är det mitten av december som man kommer sätta budget för förlängningsåren och förberedande stödet?

Svar: Vi vet ännu inte när beslut kommer från regeringen om budget för förlängningsåren och det förberedande stödet.

Områdesavgränsning, antal invånare och storlek på område

Fråga: När får vi besked om avgränsningen till större tätorter? Det är avgörande för storstadskommunernas intresse för kommande Leaderinvolvering.

Svar: Vårt förslag är att samma tätortsavgränsning som vi har idag även ska vara aktuell in nästa programperiod. Alltså att leaderområdena får bedriva projekt i tätorter upp till 20 000 invånare och att man får bedriva projekt i tätorter större än det om det gynnar landsbygden.

Fråga: Om en församling omfattar landsbygd och tätort där tätorten är över 20 000 invånare - krockar det med regelverk inom landsbygdsfonden? Om ja, problem för en del landsbygd.

Svar: Det krockar egentligen inte med regelverket om områdets storlek där maxgränsen på 150 000 har tagits bort. Dock blir det lite konstigt att jobba med ett område där en så stor tätort formellt ingår i leaderområdet fast projekten i mycket stor utsträckning inte får genomföras där. Då är det bättre att avgränsa området så att tätorten inte är med.

Vi har förstått att förslaget på att använda församlingar som lokal indelning inom kommuner har flera nackdelar, bland annat just det som nämns att större tätorter kan ingå i samma församling som landsbygd. På grund av detta har vi undersökt andra möjliga indelningar och diskuterat frågan med Statistiska Centralbyrån. Vi har därför kommit fram till och beslutat att istället använda den nya indelningen RegSO Länk till annan webbplats.. Totalt finns det cirka 3 400 sådana i hela Sverige. Fördelarna med den indelningen är att inte korsar kommungränser, de är stabila över tid och de är så små att större tätorter inte blandas med landsbygder. Mer information om detta kommer.

Fråga: Hur kommer ni skilja på vad som är urbana miljöer och vad som är landsbygd?

Svar: Då vi byter församlingar mot den nya indelningen RegSO som beskrivs i svaret ovanför kommer detta att underlätta särskiljandet mellan urbant och ruralt eftersom att de är mycket mindre.

Fråga: Många församlingar har ju slagits samman de senaste åren och är stora och består av både storstad och landsbygd.

Svar: Se svar på frågorna ovan.

Fråga: Varför har ni kyrkans församlingar som karta?

Svar: Se svar ovanför.

Fråga: Vad är poängen med att dela upp på mindre än kommun? Ett område söker med 14 kommuner då känns det lite petigt att dela upp kommuner i församlingar. Eller?

Svar: Vad vi förstår så ser det väldigt olika ut i landet. Hittills har vi haft församling som förslag som minsta avgränsning för att det är en relativt känd indelning och den är mer lokal än kommuner. Men som vi beskriver i tidigare svar har vi tittat på andra möjligheter och har beslutat oss för att ändra till indelningen RegSO.

Den mindre avgränsningen behöver bara anges ifall inte hela kommunen ingår i leaderområdet. T.ex. om ett område söker med 7 kommuner och endast två av dem är delar av kommuner är det bara för dem som en mer lokal avgränsning behöver göras.

Fråga: Finns det nån lägsta gräns när det gäller antal invånare?

Svar: Nej, vi har ingen lägsta gräns när det gäller antal invånare.

Fråga: Vad är för litet område, alla kan väl inte vara berörda av uppmaningen om sammanslagning? Ni vet inte, jag vet, men vi behöver en indikation i alla fall.

Svar: Vi ser gärna att alla mindre områden ser över möjligheten att bli större så vi får större chans att kunna täcka hela Sverige med Leader. Men självklart ska områdena fortsatt vara ändamålsenliga områden. Titta gärna på leaderkartan som finns över nuvarande leaderområden och hur storleken på områdena skiljer sig åt.

Oprioriterade områden i nuvarande programperiod och enfondsområden inom EHFF

Fråga: Vad händer med övriga områden, utöver de 44, som inte fick pengar i nuvarande period. Helt avgörande!

Svar: Alla som tänkt bilda nya områden i kommande programperiod och lämnar in en strategi kommer få förberedande stöd för detta arbete. Det är en strategi per leaderområde som gäller.

Fråga: Enfondsområden inom EHFF idag, hur blir det med dem?

Svar: I uppdraget som Jordbruksverket fått från regeringen framgår det att vi ska jobba med en fond inom lokalt ledd utveckling, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Då vi jobbar med en fond så är det inte tillåtet med överlappningar av områden. Många av de projekt som idag genomförts inom havs- och fiskerifonden kommer kunna genomföras inom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Det är därför viktigt att dessa frågor inarbetas i de strategier där man ser att behovet finns och att kompetensen tas tillvara för fiskefrågorna. Det kommer också finnas möjlighet för leaderområdena att söka stöd från exempelvis Havs- och fiskerifonden.

Info till kommuner och regioner

Fråga: Hur har SKR varit med i diskussionerna? Våra kommuner är superviktiga parter i detta och vill (oftast) inte gärna ha förändringar varken i områdesindelning eller finansiering. Vi/ni behöver också ta hänsyn till det tuffa ekonomiska läge som våra kommuner har idag!

Svar: Jordbruksverket har skickat ut brev till kommunerna och regionerna den 8 maj 2020 om vikten av att vara delaktiga inför kommande programperiod och där vi hänvisat till att de ska ha dialog med er leaderområden. Jordbruksverket är medvetna om att flera kommuner har ett tufft läge ekonomiskt och vi har informerat departementet om detta. Vi vet idag inget om hur stort kravet på medfinansiering blir. Det är regeringen som beslutar om det.

Fråga: Hur tycker ni att vi ska föra dialog med nuvarande medlemskommuner? Just nu är det svårt att kommunicera med dem eftersom vi inte har någonting konkret att komma med.

Svar: Vi har full förståelse för att det är problematiskt när ni inte vet budget och när budgetbeskedet kommer så sent. Lyssna med andra leaderområden och LUS och ta emot tips från dem om hur de löst dialogen med kommuner, regioner och eventuellt andra medfinansiärer.

Medfinansiering

Fråga: Vilka andra sätt kan man hitta att satsa på Leaderområdena, man kan också t ex komplettera upp med nationell finansiering. T ex så skulle Allmänna arvsfonden kunna användas på något sätt? Vi lägger ofta grund för t ex sådana projekt. Saknar också ett bredare tänk nationellt!

Svar: Frågan är viktig och vi vet att många leaderområden idag redan jobbar brett med detta och har medfinansiering från exempelvis region. Prata gärna med varandra inom leaderområdena och med LUS för att ge varandra tips om olika offentlig medfinansiering som ni kan använda.

Fråga: Hur ska vi klara att få fram medfinansieringen till strategiskrivningen?

Svar: Jordbruksverket har tidigare informerat om att det kommer förberedande stöd. Prata med era kommuner och regioner. Lyssna med andra leaderområden och LUS och ta emot tips från dem om hur de löst dialogen med kommuner, regioner och eventuellt andra medfinansiärer

Fråga: Offentlig medfinansiering har i princip kommit att bli kommunal medfinansiering. Har Jordbruksverket någon känsla för vilken vilja och kapacitet som finns i landets kommuner. Jag har fått indikationer om att det kommer att bli tufft för vissa kommuner - kanske även kommuner där utvecklingspengar till landsbygden är extra viktig. Har man mindre kapacitet att medfinansiera i vissa regioner så minskar ju även uppväxlings möjligheten? Varför tittar man inte på mer annan/regional/nationell - offentlig medfinansiering?

Svar: Vi har full förståelse för att det ser olika ut över landet och att en del kommuner har det tufft. Vi har också förmedlat detta till departementet. Det är departementet som beslutar om budget och om vilket krav det blir på medfinansiering. Det är upp till varje leaderområde att söka medfinansiering från det håll man anser möjligt och lämpligt. Lyssna gärna med andra leaderområden och med LUS hur olika områden löst det i landet och ge varandra tips och idéer.

Regionala träffar

Fråga: Är det bestämt datum för samtliga regionsträffar?

Svar: Nej, än så länge har vi fått in datum från Region Syd vilket är den 12 november och från Region Mitt som är den 14 januari. Vi väntar på svar om när de andra regionala träffarna kommer hållas.

Pandemins påverkan

Fråga: Hur tänker SJV med tanke på pandemin om områdena inte kan ha de deltagandeprocesser vi skulle önska?

Svar: Beroende på situationen med pandemin kan delar av processerna behöva ske på nya kreativa sätt och digitalt. Utbyt gärna erfarenheter, tips och idéer er leaderområden emellan och med LUS.

Den lokala utvecklingsstrategin

Fråga: Hur tänker ni med kontinuerlig feedback och hjälp från Jordbruksverket i strategiprocessen?

Svar: Tanken är att vi i första steget erbjuder utbildning i samband med regionala träffar. Vi kommer sen ha utbildningstillfälle inom de områden i utvecklingsstrategin där vi väntar på beslut från EU och då samlat för alla skrivargrupper. Därefter kommer vi erbjuda möjligheter för att ställa frågor kontinuerligt och att erbjuda någon typ av avstämning med varje skrivargrupp. Alla former är inte klara än och vi kommer gå ut med information så fort det är klar.

Fråga: Vi pratade om vikten av tydlighet från Jordbruksverket på vad de vill ha! Men mer viktigt är om vi ska skriva en strategi som Jordbruksverket vill ha eller en som vi vill jobba med? Förra gången blev det ju så att vissa blev premierade för att man skrev strategier som passade verket men som inte gick att jobba med medan andra blev oprioriterade när man skrev det man själv ville ha. Viktigt att underifrånperspektivet behålls även här! Det är Leader.

Svar: Underifrånperspektivet är viktigt och strategierna ska utformas med hänsyn till utvecklingsbehov och potential inom området. Vid bedömning av strategierna kommer hänsyn tas till detta. Underifrånperspektivet ihop med att de lokal utvecklingsstrategier som med en effektiv administration och som i hög grad kan bidra till att uppfylla EU:s mål och prioriteringar för den strategiska planen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska prioriteras

Fråga: Hur tänker ni kring behovet av flexibilitet i strategierna? förra gången var den stora flyktingkrisen tongivande när vi skrev, denna gång pandemin, vad händer sen?

Svar: Vi kommer i mall och handbok till denna tydliggöra vad som gäller för eventuella revideringar av strategin. Där kommer det framgå vilka avsnitt i strategin som kan ändras och inte.

Fråga: Vilket fokus kommer metoden att ha i strategimallen? Då tänker jag inte bara på hur LAG utformas.

Svar: Metoden för att ta fram leaderstrategierna ska utgå från identifierade lokala utvecklingsbehov och potential. Det är viktigt med bred delaktighet under framtagandet av strategin så att identifierade behov och potential är brett förankrat.

Fråga: Fokus på formalia i strategimallen. Vad ska finnas med om HUR Leadermetoden ska implementeras i förändringsarbete?

Svar: Metoden för att ta fram leaderstrategierna ska utgå från identifierade lokala utvecklingsbehov och potential. Underifrånperspektivet är viktigt och strategierna ska utformas med hänsyn till utvecklingsbehov och potential inom området. Det är viktigt med bred delaktighet under framtagandet av strategin så att identifierade behov är brett förankrat. Det är också viktigt att LAG och leaderföreningen representeras av alla tre sektorerna. Vidare kommer det i utvecklingsstrategin finnas utrymme att beskriva vilka samarbeten man har och hur man arbetar för att skapa synergier och mervärden till andra planer och strategier i området.

Fråga: Svårt att skriva en strategi med mål och ange indikatorer när inte budget är känt för området.

Svar: Vi förstår synpunkten. Tyvärr kommer vi troligtvis inte veta något om budget för kommande programperiod förrän i slutet på 2021 eller senare. Ni kommer välja indikatorer och mål innan ni lämnar in ansökan om att bilda område och er lokala utvecklingsstrategi i oktober 2021. Dock så anges målvärdena först efter budgeten är tilldelad.

Fråga: När vet vi vilka EU-mål vi ska förhålla oss till i strategiskrivandet? Det vill säga vilka EU-mål vi ska jobba med lokalt?

Svar: Det är målen med CAP som leaderområdena ska jobba mot och förhålla sig till i strategiskrivandet. Det är särskild mål 8 Främja sysselsättning, tillväxt, social delaktighet och lokal utveckling i landsbygdsområden, inbegripet bioekonomi och hållbart skogsbruk som är aktuellt för lokalt ledd utveckling. Vi kommer redogöra för detta i handboken.

Fråga: I avsnittet på hur strategin har tagits fram och vilka som deltagit har ni någon plan B med tanke på pandemin och hur det kan påverka dessa processer?

Svar: Beroende på situationen med pandemin kan delar av processerna behöva ske på nya kreativa sätt och digitalt.

Fråga: Bra tänk om att ni tar fram statistiken före och efter till leaderstrategierna. Det pratade ni om även sist.

Svar: Tack, vi tar med oss detta. Statistiken kommer att – i det fall Jordbruksverket tar fram den – behöva tas fram innan strategierna lämnas in i steg 1. Vi kommer alltså att behöva känna till den geografiska indelningen innan strategierna lämnas in. Dock kan ett områdes avgränsning ändras fram till och med en strategi lämnas in varför det kan finnas behov av att komplettera statistiken efter. Vi tittar på möjligheten att Jordbruksverket står även för den kompletterande statistikinhämtningen.

Övriga frågor

Fråga: Vad gäller representantskap för partnerskapet, det vill säga för de ideella och privata framförallt, tänker på tankarna från Jordbruksverket vid tillsynsbesöken?

Svar: Det har nu landat i att vi från SJV inte kommer att kräva det i de handlingsplaner som har skickats ut. Det är heller inte aktuellt inför nästa programperiod. Vi bedömer att det är på årsmötena som LAG fastställer vilken sektor en viss ledamot ska tillhöra/representera. Det krävs inget intyg från respektive sektor.

Fråga: Om det nu ska bli mer resultatfokuserat så vore det tacksamt om det redan från början är tydligare vilka sanktioner som kan komma om avvikelser sker dels för projektägaren, dels för leaderområdet. Vilka möjligheter har vi att villkora kvalitet i resultatet?

Svar: Tack för synpunkten, vi tar med oss den. Vi arbetar med att ta fram vilka krav vi ska ställa på LAG och leaderföreningen. Om vi tar fram krav som ska kontrolleras behöver det också vara tydligt vad konsekvensen blir om de inte efterlevs.

Fråga: Återkommer projektstöd till företag i nästkommande period?

Svar: Ja, möjlighet att stödja enskilda företag kommer att finnas kvar som det ser ut nu.

Medskick i chatten från leaderområdena själva:

Vi har bett kommuner och region om samma medfinansiering för 21 och 22 som vi haft tidigare och alla har fattat det beslutet. Har motiveringar kring både avslut under förlängningsåren och för att kunna växla upp nya medel.

Jag tänker att man kan starta dialoger lokalt i ett tidigt skede - om vad som är viktigt för just de samhällena oavsett om man vet konkret vad olika regelverk m.m. kommer att säga. Jag tycker också att det är viktigt att de lokala dialogerna är enkla - vilket gör att man sedan förstår Leader bättre.

Vi har ingått i Landsbygdsnätverket fondsamordningsgrupp. Jag tänker att en viktig arbetsuppgift nu blir att säkerställa de positiva effekterna från fondarbetet (i Leader), att det tillförs de övriga fondernas fortsatta arbete, så att man tar hänsyn och verkar för att pengarna även i framtiden är tillgängliga för små lokala projekt (eftersom de ofta har större effekt än andra stora projekt......) Att de fortsättningsvis kan användas på landsbygden - även om de budgetmässigt inte ligger i Leader!

Torsdag 8 oktober

Lokala indikatorer, Tina Wallin

Fråga: Känslan var ju att ju fler vi tog fram och hur avancerat vi gjorde det ju bättre var det och ju högre poäng skulle man få! Detta måste vara mycket mer tydligt nu så att det inte blir en tävling i att krångla till det! Personligen tycker jag att vi alla ska ha samma indikatorer, så att vi inte blir bedömda efter det. Egna kan man ha ändå!

Svar: Tanken är att man ska kunna ha de bästa indikatorerna för att mäta framsteg mot sina mål och inte flest. Som det ser ut i förslaget på urvalskriterium som har koppling till indikatorer så är fokus på att de som finns angivna är lämpliga för att mäta uppsatta mål. Inte att man har ett visst antal eller liknande och det kommer även förtydligas för urvalskommittén.

Fråga: Komplexiteten är för stor. Varför EU, nationell och lokalnivå? Det blir bara utvärdering inte styrning.

Svar: EU: s resultatindikatorer måste vi ta hänsyn till p.g.a. EU-finansieringen. Där kommer dock Jordbruksverket göra en första gallring så att det bara finns en handfull för er kvar att välja (minst) en ifrån. Ofta är dessa mycket generella och kanske inte är så relevanta för era specifika strategier.

De nationella indikatorerna är komplement som Jordbruksverket använder för att kunna göra nationella uppföljningar och eventuella utvärderingar utan att behöva samla in extra underlag. Dessa indikatorer kommer i största utsträckning vara information som redan idag anges i ansökan, fast de inte kallas för indikatorer. Exempel kan vara nya produkter, nya dagsbesökare och nya mötesplatser. Dessa är även indikatorer som vi tror att många av er kan ha nytta av då de är relativt övergripande.

För att kunna hantera de olika (och spetsigare) inriktningar ni har i era insatsområden så kompletterar vi med de lokala indikatorerna där ni kan välja de ni tycker är lämpligast utifrån era behov.

Den sökande kommer inte att se vilken nivå indikatorfrågan hör till. Precis som idag, kommer de nationella frågorna att finnas med i ansökan för att vi ska kunna fånga upp de resultaten även om ni inte har specifika målvärden för alla dem. Detta är möjligt för att de inte kommer vara så många. De lokala indikatorernas frågor kommer dock bara att ställas utifrån att de är aktivt valda i respektive område. Detta för att inte ansökan ska svämma över med för mycket (mer eller mindre irrelevanta) frågor.

Tanken är att genom att kunna välja indikatorer som är så relevanta som möjligt för att mäta framstegen mot era mål ska det kunna underlätta för er att se om ni styr mot målen eller om ni behöver rikta om delar av arbetet. På det sättet går uppföljning och styrning hand i hand.

Fråga: Sedan är det ju superviktigt att ha en definition som är enkel och som inte ändras under programperioden (vilket händer nu).

Svar: Indikatorernas definitioner ska spikas innan programperioden startar så att vi får en kontinuitet. Att göra definitionerna så enkla som möjligt är något vi får jobba med under den processen och där är det mycket viktigt att vi har en dialog då ni är de som vet bäst vad de sökande tycker är svårt.

Fråga: Säger som igår ska vi ha lokala indikatorer bör de finnas med i ansökan om stöd & slututbetalning, måste minska extra bilagor.

Svar: I det förslag som arbetats fram på det regeringsuppdrag som Rickard berättade om under onsdagen så är detta med som en stark rekommendation. Vi (landsbygdsanalysenheten) lyfter också det internt där vi kan för att få en sådan lösning på plats.

Fråga: Vilka är EU-indikatorerna?

Svar: Det är inte helt klart än då diskussioner fortfarande pågår på EU-nivå, men exempel är antal nya jobb, befolkning som omfattas av Smart Village-strategier, och antal projekt som bidrar till hållbar miljö och klimatreducering. Vi återkommer med detta senare när de har beslutats.

Fråga: Är de nationella indikatorerna klara?

Svar: Nej, arbetet har precis påbörjats.

Fråga: Finns det något ni kan säga innan allt är klart från EU nivå?

Svar: Inte så mycket mer än hur strukturen kommer att se ut, se svaret på fråga ovan. Vi vill undvika att säga något som sedan ändras så att det blir rörigt för er.

Fråga: Viktigt att BLIS blir ett sylvasst verktyg där vi snabbt och enkelt kan plocka fram sammanställningar av alla sorts indikatorer.

Svar: Vi jobbar på detta parallellt med arbetet med nästa programperiod så att det ska fungera i slutet av den här programperioden redan.

Fråga: Vad tycker du är lämplig mängd indikatorer för ett område totalt?

Svar: Jättesvårt att säga då detta beror på vilka insatsområden man har och hur många man har. Men detta är något vi kommer att diskutera vidare i de specifika utbildningarna/workshops vi kommer att ha till våren.

Fråga: Viktigt att vi under utbildning av indikatorer pratar om hur vi definierar dem. Kan uppleva vissa definitioner idag som lite luddigt.

Svar: Absolut, det är tanken med de utbildningstillfällen vi kommer ha till våren om uppföljning och indikatorer.

Fråga: Blir nästa omgång helt digital?

Svar: Om du menar de utbildningar som kommer hållas om strategiskrivningsarbetet så blir det sannolikt så, om ingen stor förändring sker med spridningen av Covid-19 till dess.

Frågor som ställdes under andra pass men som passar in här:


Fråga: Varför alla dessa nivåer på indikatorer?

Svar: EU:s resultatindikator används för rapportering till EU och Jordbruksverket kommer att identifiera de mest lämpliga för lokalt ledd utveckling för att underlätta för leaderområdena.

Nationella indikatorer används mestadels till olika uppföljningsrapporter på Jordbruksverket, dessa rapporteras inte vidare till EU. Många av de nationella indikatorerna berör dock saker som många leaderområden arbetar med, t.ex. nya produkter, nya dagsbesökare och nya mötesplatser. Därför kan de vara relevanta som indikatorer.

De lokala indikatorerna kommer finnas kvar för att ge möjlighet att hitta de bästa och lämpligaste indikatorerna för varje strategi. Jordbruksverket har gjort en kartläggning av de lokala indikatorer som använts i denna programperiod och har sammanställt dessa till ett mindre antal. Dessa kommer leadersverige att få ge input på innan listan är färdig. Beroende på vilka behov leaderområdena sedan har kommer det finnas möjlighet att välja om och vilka av de lokala indikatorerna man vill använda.

Fråga: Är lokala indikatorer i strategin våra egna, att få sätta dem själva?

Svar: De kommer att bygga på de lokala indikatorer som använts i nuvarande programperiod. Vi kommer att kartlägga dessa och sammanställa dem till ett mindre antal. Leaderområdena väljer sen vilka utav dem man vill använda. Men leaderområdena kommer inte konstruera helt egna inom uppföljningsramen för strategin. Detta för att underlätta leaderområdenas arbetsbörda och för att göra det lättare att diskutera indikatorfrågor med andra områden och med oss på Jordbruksverket. Se även svar på frågan ovan.

Fråga: Kommer ni att lägga in nationella och EU indikatorer? Att leaderområden bara ska tillägga områdesspecifika indikatorer?

Svar: Ja vi kommer ha listor att välja ifrån, även för de lokala indikatorerna. De lokala indikatorerna kommer att bygga på de indikatorer som använts i nuvarande programperiod. Se även tidigare svar i frågorna ovan.

Fråga: Ska dessa tre nivåer på indikatorer finnas med så bör alla vara med i ansökan, så vi kan ta bort alla dessa bilagor hit och dit.

Svar: Tack, vi tar med synpunkten.

Urvalskriterier: Hur har de fungerarat och hur gör vi sen? Sanna Sulander

Fråga: Syftet med urvalskriterier måste väl vara att få bra projekt, inte att uppfylla målen i strategin?

Svar: Syftet med urvalskriterierna är självklart att få fram bra projekt men vi ser inte att detta skulle stå i motsats till att de ska kunna uppfylla målen. Bra projekt uppfyller förhoppningsvis målen i strategin.

Fråga: Är det möjligt att tala om bästa projekt när projekten inte bedöms i relation till andra sökande? Har ett projekt uppnått minipoäng enligt kriterierna erhåller projektet bidrag. Det vill säga, det är omöjligt att veta att det är "bäst". Om man samlade ihop till exempel 20 ansökningar skulle det vara möjligt att välja de bästa det vill säga de med högsta poäng.

Svar: Det är självklart svårt att vara helt säker på att man prioriterar de bästa projekten då de inte direkt konkurrensutsätt med varandra. Via bra urvalskriterier går det dock att säkerställa nivån på de projekt som prioriteras, så att bra projekt med en bra genomförandekapacitet får högre poäng.

Fredag 9 oktober

Utvärdering idag och framöver, Madielene Wetterskog

Fråga: Någon som har ett exempel på hur en konsekvensbeskrivning (före) kan se ut?

Svar: Ex Ante är en förhandsutvärdering följer och granskar processen och utformningen av ett kommande program. Syftet med denna är att utifrån föreslagna åtgärder och programtexter utvärdera om programmet kommer leda till de resultat och effekter som avses. Detta görs på en hypotetisk nivå eftersom det inte finns ännu inga finns några resultat att utvärdera. EU ger ofta ut guidelines för hur dessa ska genomföras.

Exempel på ex-ante utvärderingar (PDF) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Guidelines Ex Ante (PDF) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fråga: I många fall är det flera olika saker som bidrar till en effekt - hur hanterar man det?

Svar: Inom EU görs ofta en ”rak effektlogik”. Det betyder ungefär detta: gör man A (aktivitet) kommer E (effekt) inträffa. Detta är vanligtvis en starkt förenklad effektlogik där man väljer ut en aktivitet som man sett bidrar mest (eller är enklast att göra en aktivitet av) för att nå den önskade effekten. Men det är sällan det är endast en aktivitet (A) som orsakar en effekt (E) utan det är vanligtvis ett flertal olika bidragande orsaker, speciellt i samhälleliga processer.

Just hur de olika bidragande aktiviteterna och resultaten hänger ihop för att orsaka en effekt kan se väldigt olika ut. I ”rak effektlogik” nedan ger en aktivitet ett resultat som ger en effekt. I den ”bidragande effektlogiken” tänker jag mig två olika aktiviteter som har två olika resultat som tillsammans bidrar till önskad effekt.

Rak och bidragande effektlogik

Genom att identifiera interventionslogiken/effektlogik för en åtgärd kan man också identifiera vad som bidrar till effekten. Vanligtvis argumenterar man utifrån underlag som tidigare data, forskning eller erfarenhet varför just den valda aktiviteten är den bästa att göra för att uppnå den effekt man vill uppnå. När man sedan beskrivit interventionslogiken kan man peka ut hur de aktiviteter man genomför bidrar till önskvärd effekt.

Det kan såklart vara mer komplext än så med flera samverkande aktiviteter som har andra relationer än ovanstående enkla förhållanden. Det viktigaste är att man vet hur de hänger samman.

Ett sätt att hantera flera olika aktiviteter (A1, A2, A3…) som bidrar till en effekt (E) är att man beskriver de olika bidragande aktiviteterna och sedan försöker vikta de olika aktiviteternas tyngd vid bestämmandet av effekten. Ett annat sätt är att helt enkelt välja ut det resultat som man anser tillför mest till effekten, eller det som är möjligt att mäta.

För lokalt ledd utveckling beskriver Helpdesk följande effektlogik:

Helpdesk effektlogik

Rapporten Interventionslogiken och effekttänkandet i Leader går in djupare i detta. (https://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/utv1911.html )

Fråga: Vad är "bästa sätt" och mest "effektivt"...? Definitionerna är kanonviktig och ingen utvärdering har tagit upp de mjuka värdena och inte heller hur leadermetoden har bidragit till framtida aktiviteter och engagemang i bygderna/grupperna. Mycket resurser är lagd på utvärderingsarbetet och ändå får vi jobba hårt med att försvara vår verksamhet....inte så tillfredsställande!

Svar: Jag förstår er frustration. Tyvärr avbröts samarbetet i den utvärdering vi hade som bland annat skulle undersöka dessa aspekter. I den utvärdering som vi kommer designa och upphandla under hösten kommer vi förhoppningsvis i viss utsträckning uppmärksamma även mjuka värden och de förutsättningsskapande aspekterna av ert arbete.

Era siffror är viktiga! Tina Wallin

Fråga: Önskar att vi även kunde mäta hur många arbetstillfällen som har kunnat bevaras genom leaderarbete och inte bara hur många nya arbetstillfällen som skapats.

Svar: Just bevarade arbetstillfällen är en av de lokala indikatorer som finns med i förslaget som vi nu arbetar med. Så om inte det kommer in för mycket invändningar mot den innan förslaget beslutas kommer ni kunna välja bevarade arbetstillfällen som indikator för er strategi i nästa programperiod.

Fråga: I frågan stod definitionen 5000 invånare för stad eller såg jag fel? Det kan väl inte stämma?

Svar: För projekt inom regionalfonden och socialfonden finns det en fråga i e-tjänsten som lyder: ” I vilken typ av område ska ni genomföra projektet?” Frågan har tre svarsalternativ där det går att välja flera alternativ: (1) Tätort med mindre än 5 000 invånare eller på landsbygden; (2) Stad med fler än 5 000 invånare; och (3) Stad med fler än 50 000 invånare. Det är alltså den frågan används som underlag till den indikator som visades i presentationen ”projekt i stadsområden”, så nej det stämmer att det stod 5 000 invånare i definitionen.

Fråga: Vad blir konsekvenserna om målen inte uppnås?

Svar: Det är svårt att säga säkert, men det vi redan nu har fått göra är att förklara och motivera låga framsteg och att vi har fått ta fram åtgärder för att försöka få bättre resultat. I samband med den senaste programändringen av regional- och socialfondsprogrammet har vi dock lyckats justera målvärdena så att vi har höjt mål för vissa indikatorer och sänkt målvärden för vissa. Förhoppningsvis kommer detta underlätta för oss att nå målen.

Fråga: Beror slutsiffran i socialfonden på mängden nyanlända vi jobbat med?

Svar: Det är svårt för oss att säga exakt, men vi har fått indikationer från flera håll på att det kan vara en del av förklaringen.

Fråga: Det blir lite svårt med det här med personnummer eftersom vi kan ha fått olika direktiv i om personnummer behövs eller inte. Ofta kommuniceras kontaktuppgifter ut som det som behövs vid rapporter av deltagare.

Svar: I det här fallet är båda typerna av uppgifter viktiga. I de dokument som finns i leaderguiden för socialfonden och i de utbildningar vi har haft har vi tryckt på att det är viktigt att vi får in personnummer för att kunna räkna in deltagarna i resultaten. Men kontaktuppgifter är också viktiga för att kunna skicka en enkät till deltagarna 6 månader efter projektslut.

Fråga: Hur går det i övrig EHFF, ESF och ERUF-rapportering för Sverige, utöver Leader tro?

Svar: För rapportering av ESF eller ERUF vet vi inte eftersom att det är ESF-rådet respektive Tillväxtverket som är förvaltande myndighet för de fondernas program. Vi hänvisar därför till dem för svar på detta.

För havs- och fiskeriprogrammet som EHFF finansierar är det Jordbruksverket som är förvaltande myndighet så där har vi information om framsteg. Programmet har hittills bland annat bidragit till att minska bifångsterna och höja bränsleeffektiviteten inom fisket, höjt produktionen inom flera delar av vattenbruket, samt ökat både volym och värde i första försäljningsled för fiskeri- och vattenbruksprodukter. Några resultat är dock lägre än förväntat, exempelvis den företagsekonomiska utvecklingen inom fisket, samt programmets bidrag till att utveckla skyddade områden till havs.

Den senaste årsrapporten har inte godkänts av EU kommissionen, men en sammanfattning av den går att läsa på vår hemsida Länk till annan webbplats..

Fråga: Finns det jämförbara siffror, exempelvis hur mycket nytta vi får för varje insatt krona?

Svar: Nej, inga sådana uträkningar finns i nuläget.

Fråga: Det går att följa upp projekten inom leaderområdet under pågående period (nåt år senare), om man har planerat för det vid starten. Dock inte de sena projekten som behöver följas upp efter att hela programperioden är slut förstås.

Svar: Det går absolut att göra med de projekten som finns i början, men det blir tyvärr inte konsekvent om man inte kan göra det systematiskt. Det vi har utgått ifrån i den här programperioden är inte att det är omöjligt utan snarare att vi inte har kunnat eller velat kräva att ni ska lägga den tiden och de resurserna på att följa upp projekten på det sättet.

Fråga: Om ett projekt kan formulera en vision skulle det kunna vara en indikator?

Svar: Att formulera visioner är inte en lokal indikator som har funnits i den här programperioden och inte någon som just nu är med i förslaget för lokala indikatorer till nästa programperiod. Dock finns det några förslag som går åt det hållet, t.ex. nya affärsplaner och nya affärsidéer.