Landsbygdsnätverket

Andelsjordbruk – en väg till mer närodlat i de offentliga köken eller en återvändsgränd?

Många offentliga verksamheter som upphandlar livsmedel vill öka andelen som är lokalt och regionalt producerat. Kan andelsjordbruk vara en väg framåt?

Inom offentlig upphandling av livsmedel är det inte tillåtet att ställa krav på ursprung, till exempel ett land eller region, eftersom det strider mot den fria rörligheten av varor och tjänster inom EU. Lagstiftningen reglerar hur kommunen får köpa - inte vad man får köpa.

Många kommuner och landsting har politiska mål att öka andelen inköp av närproducerade livsmedel. Motiven till detta kan vara flera:

  • Att få tillgång till råvaror i säsong och av hög kvalitet.
  • Att stödja det lokala näringslivet.
  • Att gynna den lokala biologiska mångfalden och behålla de öppna landskapen.
  • Att kunna utnyttja kontakten med de lokala gårdarna, exempelvis som en pedagogisk resurs.

Trots ansträngningar i tidigare upphandlingar har många kommuner haft svårt att få in anbud från lokala producenter. Flera kommuner har därför de senaste åren prövat om andelsjordbruk kan vara en möjlig väg. Kramfors, Sollefteå, Tingsryd och Södertälje kommuner har avtal med lokala andelsjordbruk.

Andelsjordbruk – hur går det till?

Andelsjordbruk har ingen tydlig definition utan är en företagsmodell med syfte att förfinansiera småskalig och lokal produktion. Detta görs genom att producenten upprättar ett direktavtal med köparen där köparen förbinder sig att köpa en andel av årets produktion till ett fast pris. Det innebär att man delar på så väl risker som vinster. Producenten får en trygg inkomst och köparen får närproducerade varor efter tillgång.

Teoretiskt finns det möjligheter att upphandla andelsjordbruk om det bäst uppfyller kundens syfte. En kommun kan använda sig av så kallad direktupphandling, om upphandlingens värde inte överstiger direktupphandlingsgränsen. Detta gäller i vissa situationer, och om det finns synnerliga skäl. Men i praktiken kan detta undantag i de flesta fall inte användas, eftersom livsmedelsprodukter upphandlas till större belopp än direktupphandlingsgränsen på 587 000 kronor per kategori och år.

Upphandla tjänst och få produkter på köpet?

Ett alternativ kan vara att upphandla en tjänst och få med produkterna på köpet. Kommunen skulle kunna beskriva hur man vill använda tjänsten som ett pedagogiskt verktyg i kommunens skolor. Tjänsten går att koppla till flera ämnen och många av målen i läroplanen. Det kan handla om möjligheten att göra studiebesök på en gård och involvera eleverna i odling, skörd, tillagning och att till sist äta av den lokalproducerade maten. Upphandlingen tillgodoser det primära syftet kring pedagogiken och ger möjlighet att köpa livsmedel till köken som ett mervärde av tjänsten.

Andra möjligheter att öka andelen lokal och regionalt producerade produkter är att dela sina livsmedelsupphandlingar på ett sätt som passar lokala leverantörer, annonsera olika grupper av livsmedel vid olika tidpunkter under året, och hitta logistiklösningar som gör att små och medelstora företag har möjlighet att vara med och konkurrera.

Vad blir slutsatsen?

Upphandling av andelsjordbruk kan vara en väg till mer närodlat i de offentliga köken, men det kan vara svårt att komma upp i stora kvantiteter på detta sätt. De största värdena ligger istället i att få en naturlig kontakt med lokala producenter och att kunna använda andelsjordbruken i pedagogiskt syfte.

Senast uppdaterad 2018-04-06

Offentliga måltider - alla aktörer i kedjan

Besöksadress
Landsbygdsnätverkets kansli Vallgatan 8, Jönköping

Kontakt
036 – 15 50 00
Skicka e-post

Följ oss i sociala medier

Facebooklänk till annan webbplats

Twitterlänk till annan webbplats

Instagramlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster