Landsbygdsnätverket
Maria Ahlm, IVL Svenska Miljöinstitutet, koordinator för SAMS – Samarbete för minskat matsvinn. Per Kålbäck, kökschef i Flens kommun och Mattias Eriksson, Sveriges Lantbruksuniversitet, som forskar i projektet Återkoppling som åtgärd för minskat matsvinn i hushåll.

#166 En andra chans - om matsvinn

Trots att 2022 var året då krig och självförsörjning var heta samtalsämnen och maten som serverades var dyrare, slängdes nära 40 procent av all mat i stället för att ätas upp. Och så har det fortsatt. Regeringen har beslutat om att Sveriges matsvinn enligt målen i Agenda 2030 ska minska. Men hur når vi då målen? Och hur kan det på kuppen bli lönsamt att ge maten en andra chans?

Medverkande:
Maria Ahlm, IVL Svenska Miljöinstitutet, koordinator för SAMS – Samarbete för minskat matsvinn
Per Kålbäck, kökschef i Flens kommun
Mattias Eriksson, Sveriges Lantbruksuniversitet, som forskar i projektet Återkoppling som åtgärd för minskat matsvinn i hushåll.

Vi kommer i framtiden att titta tillbaka på vår tid och tycka att det va konstigt och underligt att vi slängde mat som gick att äta. Jag hoppas och tror att vi kommer att förändra vårt beteende våra normer för vad som är OK.
- Maria Ahlm

Bananskal till exempel går att äta. Det är en kulturell skillnad i vad vi är vana vid att äta. Man kanske behöver omvärldsbevaka lite för att se hur de gör i andra länder.
- Per Kålbäck

Maten är för de allra flesta relativt för billig jämfört med annat vi köper. Det gör att vi inte behöver värdera den så högt. Matsvinn är också en konsekvens av att vi vill kunna vara spontana och ha välfyllda kylskåp.
- Mattias Eriksson

Publicerades