Bättre företagsledning kan göra stor skillnad på gården

Många lantbrukare ser sig själva som producenter i första hand och företagare i andra. Det vill Kunskapsnavet för företagsledning och entreprenörskap vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, ändra på. Genom kunskap, samverkan och stöd i projekt vill navet stärka företagsledningen i svenskt lantbruk. Det här är ett av fyra kunskapsnav.

Det finns gott om kunskap om ekonomi, ledarskap och företagande inom lantbruket. Men kunskapen gör inte särskilt stor nytta om den stannar i en rapport, ett avslutat projekt eller hos en enskild aktör.

Det är där Kunskapsnavet för företagsledning och entreprenörskap kommer in.

Navet finns vid SLU Kompetenscentrum Företagsledning, där Sebastian Remvig är verksamhetsledare. Arbetet handlar dels om att ta fram och sprida kunskap, dels om att få olika aktörer att arbeta tillsammans.

Bland materialet finns till exempel podden Gröna pengar och en övningsbok i lantbruksekonomi. Men Sebastian Remvig framhåller att navets roll är bredare än att producera material.

– Sen är en stor del av vad vi kan åstadkomma att facilitera samverkan och få ihop aktörer som inte av sig själva lyckas skapa samarbete.

Ett exempel är Leda lantbruk, där deltagare från de tidigare projekten Lean Lantbruk, Ledarpraktikan och Säkert Bondförnuft har samlats. När projektfinansieringen upphörde försvann också den struktur som hade byggts upp. Nu arbetar kunskapsnavet med att skapa en ny.

Navet kan även gå in i nya projekt med ett företagarperspektiv eller ta en administrativ roll när flera aktörer vill samarbeta men saknar egen personal för att hålla ihop arbetet.

När behoven får styra satsningen

Kunskapsnavet kan med fördel användas långt innan ett projekt har startat.

För några år sedan fick navet i uppdrag av Jordbruksverket att undersöka vilket behov ekonomirådgivare hade av kompetensutveckling. Analysen blev sedan ett underlag när projektmedel skulle utlysas. Navet deltog också i utvärderingen av de projekt som fick finansiering.

– Eftersom vi fångat upp behoven stämde innehållet i projekten väl överens med dessa och vi kunde öka effektiviteten i de satsade pengarna.

För Sebastian Remvig är det ett konkret exempel på vad som händer när kunskapen kommer in tidigt: insatserna kan riktas bättre och bygga på behov som redan har identifierats.

Kunskap räcker inte om ingen vill ta del av den

En annan del av arbetet handlar om hur kunskap paketeras.

Företagsekonomi och företagsledning är inte alltid det som först väcker intresset hos en lantbruksföretagare. Därför spelar formen stor roll.

– Vi vet att lantbruksföretagare tenderar att se sig själva som producenter först och företagare i andra hand. Därför måste vi paketera vår kunskap och våra budskap på ett sätt som gör att vi fångar lantbrukarnas intresse för något de vanligtvis inte intresserar sig för.

Det innebär att kunskapsnavets uppgift inte bara är att samla och sprida kunskap, utan också att göra den relevant och användbar för dem som ska omsätta den i praktiken.

Bäst nytta gör navet innan allt redan är bestämt

Det finns en sak Sebastian Remvig gärna skulle vilja ändra på: att kunskapsnavet ofta får frågan om att delta först när ett projekt redan är långt gånget.

– Ett ganska vanligt problem vi stöter på är att frågan om att delta kommer för sent. Antingen med kort framförhållning eller när stora delar av projektet redan är planerat.

Det minskar möjligheten att påverka upplägg och innehåll. Därför vill han gärna att fler aktörer hör av sig redan när en idé börjar ta form.

– Vi kan göra mycket mer nytta om vi deltar tidigt i processer och vår princip är att vilja lyckas genom andra så ni behöver inte vara rädda att vi ska sno några idéer.

Börja med frågan: Vad vill du med företaget?

När Sebastian Remvig får frågan vilken kunskap inom företagsledning och entreprenörskap som skulle kunna göra störst skillnad för fler lantbruksföretag går han tillbaka till en ganska grundläggande fråga: vem leder egentligen företaget?

Han menar att det spelar stor roll om företagaren tar ansvar för det som går att påverka själv, i stället för att lägga hela förklaringen till resultatet utanför företaget.

Nästa steg är att veta vart man vill.

– Det första steget är att veta vad man vill, ta fram en vision, och sen en plan för hur man kommer dit, en strategi.

För Sebastian Remvig är ledarskapet därmed inte något som ligger vid sidan av produktionen. Det är en del av själva företagandet.

Ett tillfälle att både lära och träffa andra

Kunskapsnavet vill också att fler upptäcker den jordbruksekonomiska konferensen.

Där finns både möjlighet att ta del av ny kunskap och att möta andra som arbetar med lantbruksekonomi och företagsutveckling. Sebastian Remvig beskriver konferensen som ett tillfälle att både utveckla sitt nätverk och få nya perspektiv.

Hör av dig när idén fortfarande går att påverka

Den som vill använda kunskapsnavets kunskap, diskutera en idé eller undersöka möjligheten till ett samarbete kan kontakta Kunskapsnavet för företagsledning och entreprenörskap via SLU.

Navet använder också Lantbrukets kunskapsbank Länk till annan webbplats. för att publicera och sprida material.