Nyfiken på Marie Gidlund

Du är verksamhetsledare på Sweden Food Arena och också ledamot i AKIS analysgrupp på Landsbygdsnätverket. Vad är din viktigaste roll i gruppen som representant för Sweden Food Arena? 

 – Att se till att vi har näringslivets behov och möjligheter i fokus och att vi tänker i hela värdekedjor. Sweden Food Arena pratar med väldigt många företagare, men även forskare, branschexperter och samhällsaktörer. Vi har därmed en bra övergripande bild inom vilka områden det behövs ökad kunskap och innovation men även var det pågår befintlig forskning, projekt, aktiviteter med mera.

Ni ska vara med och forma framtiden för svenska AKIS, finns det specifika områden du anser bör prioriteras?
– Vi behöver säkerställa att alla goda idéer som finns där ute bland företagen verkligen får möjlighet att utvecklas och spridas. Men en innovationsprocess är sällan rak och sker inte i tydliga steg, den är snarare ganska rörig, idéerna behöver testas och omprövas flera gånger för att finna rätt lösning på det definierade problemet. Om det inte finns ett problem, utan i stället en möjlighet, skapas en formulering kring det. Det finns ingen generell innovationsprocess som fungerar för alla organisationer och bolag. Här måste vi vara mer flexibla och möta företaget där de står.

– Relativt få företag, oavsett företagsstorlek, tar del av erbjudanden som finns inom innovationssystemet. Det beror bland annat på att dessa inte är kända, inte uppfattas som relevanta eller inte är tillgängliga där företaget finns.

– Primärproducenter inkluderas i mindre grad i det gängse stödsystemet och är i stället vara anvisade till ett mer branschspecifikt främjandesystem. Detta i kombination med att primärledet har en högre andel mikroföretag samt att många står inför ett generationsskifte kan vara några förklaringar till att primärledet visar en lägre innovationsgrad än övriga led.

Hur tycker du att ni bör arbeta för att effektivt stödja kunskapsutvecklingen och kunskapsförsörjningen inom jordbruk, trädgårds- och rennäring?
– Det behövs en ökad dialog mellan näring och forskning så att näringens konkreta utmaningar adresseras. Det behövs också mer praktiknära forskning som snabbare genererar resultat som når ut till näringen. Vi måste förenkla för företag att få tillgång till sammanställd, ny kunskap, helst enligt det klassiska begreppet ”en dörr in”. Det är alldeles för många projekt, plattformar, webbsidor, länkar och kanaler nu som startas och läggs ner när projekttiden är slut.

– Forskningsresultat borde i större utsträckning kommuniceras så att företag kan agera i ett nästa steg. Här måste vi i systemet samarbeta ännu mera med företagarens bästa i fokus.

Vad tycker du ska bli mest intressant rent personligt?
– Det är oerhört givande att lyssna på alla kloka människor som finns inom livsmedelssystemet och jag ser fram emot att fortsätta utveckla lösningar som gör att vi kan stärka primärproducenterna, för det är dom som är hjältarna. Tänk att de är både planetskötare, livsmedelsproducenter, samhällsbärare och företagare, i en och samma person!