Nya produktionsmöjligheter för lokal livsmedelsförsörjning med hjälp av EIP-Agri i Berlin

Utblick Tyskland. Skolrestaurangerna i Berlin köpte ekologiska grönsaker och potatis från långväga leverantörer. Det fanns ingen i regionen runt Berlin som kunde leverera detta, processat och packat enligt skolrestaurangernas önskemål. Med hjälp av EIP-Agri startades en femårig process som skapade lokal försörjning av ekologiska grönsaker och potatis till Berlins skolelever.

Efter en inledande fas av probleminventering och förberedelser startade ett femårigt projekt i Berlin-Brandenburg finansierat av EIP-Agri och region Brandenburg. Projektet började med att kartlägga aktörerna i skolrestaurangernas leveranskedjor. De pratade med skolköken, grossister och lantbrukare.

De flesta skolrestaurangerna köpte råvaror från stora grossister, som erbjöd varor från olika delar av Tyskland och andra länder, med enkla kontaktvägar och säkra leveranser. Att köpa in från enskilda odlare upplevdes riskfyllt och tidskrävande. Det fanns ekologiska lantbrukare kring Berlin som levererade till mindre grossister, men dessa levererade i sin tur inte till skolrestaurangerna. Någon aktör som processade och packade ekologiska grönsaker och potatis enligt skolrestaurangernas önskemål, kunde inte hittas i regionen.

En process drog igång

De fyra processledarna bjöd in 22 lantbrukare, aktörer inom livsmedelsprocesser och grossister inom en radie av 10 mil från Berlin, till en första nätverksträff. De bjöd även in forskare som stöd i det gemensamma lärandet. Processledarna hade bakgrund inom praktiskt lantbruk, livsmedelsföretagande, processledning och coaching. Deras roll var att guida en gemensam process mot målet om mer lokala ekologiska grönsaker och potatis till Berlins skolrestauranger. Gruppen arbetade i tre faser:

Fas 1, år 2017–2018. Vilka är aktörerna och hur uppfattar de nuläget?
Fas 2, år 2018–2019. Hur kan aktörer bättre utnyttja potentialen för lokalt värdeskapande?
Fas 3, år 2019–2020. Hur kan värdebaserade partnerskap skapas och etableras?

Hela värdekedjan påverkas

Arbetet bedrevs både enskilt, i grupp och i workshops med olika inbjudna experter, och praktiska försök genomfördes både på egen hand och tillsammans med andra. Processledarna skapade utrymme för aktörerna att lära känna varandra, förstå situationen, sätta nya mål och testa nya sätt att jobba tillsammans. De företag som var intresserade utvecklade nya strategier och affärsmodeller, medan andra hoppade av processen. Detta ledde till att nya leveransrelationer och nya samarbeten inom produktion och marknadsföring uppstod, samt att nya gemensamma företag och partnerskap mellan olika aktörer i värdekedjan bildades.

En strukturell och social innovation

Innovationen i det här fallet kan därför beskrivas som en strukturell och social innovation. Strukturerna för regional försörjning fanns inte, och nya strukturer för odling, process och pack, samt leveranser behövde skapas rent fysiskt. Socialt behövde ny kunskap, nya relationer och ny kommunikation mellan aktörerna utvecklas.

Forskarna som följt arbetet lyfter fram att det här är ett arbetssätt som skulle kunna användas på fler håll för att skapa liknande värdekedjor av lokal livsmedelsförsörjning i relativt stor skala. Den processledning som användes i det här fallet skulle kunna utvecklas och erbjudas inom befintliga eller nya rådgivningsorganisationer, vid sidan av den traditionella lantbruksrådgivningen.

Text: Lisa Blix Germundsson