Sju myter om innovationsstödet EIP-Agri

Är ansökan om innovationsstöd krångligare än andra? Får man inte betalt för egen tid? Och måste man ha medfinansiering? Vi reder ut sanningshalten i några av de vanligaste myterna om innovationsstödet EIP-Agri.

Myt 1. Man får inte betalt för egen nerlagd tid
– Det stämmer inte, i stödet ersätts din arbetstid till 100 procent.

Myt 2. Det krävs medfinansiering
– Det stämmer inte. Du får 100 procent i stöd för löner som du, din personal, dina samarbetsparter och deras personal fått utbetalda när de arbetat i projektet. Du får även 100 procent i stöd för övriga utgifter, till exempel för resor, material, utrustning och köpta tjänster.

För utgifter som gäller investeringar och som Jordbruksverket har godkänt ges 50 procent i stöd. Du får även 15 procent i stöd för dina indirekta kostnader, även kallat OH-kostnader. Det innebär att du får ytterligare 15 procent av dina lönekostnader som indirekta kostnader. För att få stödet utbetalat ska Jordbruksverket ha godkänt utgifterna.

Myt 3. Att ansöka om innovationsstödet är krångligt
– Det stämmer delvis. Vissa upplever ansökningsprocessen som krånglig, men det finns bra stöd att få genom innovationssupporten som hjälper till att reda ut frågetecken. De som lägger ner arbete på att svara genomtänkt och noga på frågorna i ansökan har haft mycket stor nytta av det i projektarbetet.

Myt 4. Man kan bara söka en gång för ett visst projekt.
– Det stämmer inte. Får du avslag kan du förbättra och utveckla din ansökan och söka igen. Det finns ingen gräns för hur många gånger du får söka. Vissa har dessutom upplevt det positivt att ansökan blivit mycket mer genomtänkt och bättre efter att den omarbetats.

Myt 5. Alla kompetenserna (forskare, rådgivare, lantbruksföretagare) måste ingå i samarbetsgruppen.
– Det stämmer inte, minst två av de här kompetenserna måste ingå. Däremot är det väldigt viktigt att samarbetsgruppen har tillräckligt med kompetens för att genomföra projektet och det tittar Jordbruksverket även på när de bedömer ansökan.

Myt 6. Endast få EIP-projekt har koppling till hållbarhet.
– Det stämmer inte. De flesta projekt har koppling till en eller flera hållbarhetsaspekter. Projekten bedöms på lönsamhet/nytta inom näringen, för kunden och produktägaren (det vill säga ekonomisk hållbarhet), samt miljömässig och social hållbarhet.

Myt 7. En enskild näringsverksamhet/enskild firma kan inte använda innovationsstödet.
– Det stämmer inte. Deltagare som är enskild firma, och tar ut överskott i stället för lön, kan få en schablonersättning på 340 kronor per timme om personen jobbar i projektet. Många egenföretagare har initierat projekt, är idébärare och ägare av innovationsidén.

I vissa fall är de projektledare och ofta samarbetar de med en kapitalstark partner som kan vara bank i väntan på utbetalning av stöd. Att det är 100 procent finansiering bidrar i mycket hög grad att lantbrukare eller andra företagare kan starta innovationsprojekt.