En genväg till kunskap om digitala lösningar för lantbruket

Hur kan digital teknik skapa verklig nytta på gården? Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering sprider kunskap och gör den praktiskt användbar. Det här är ett av fyra kunskapsnav.

Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering finns på Linköpings universitet, där Per Frankelius och Karolina Muhrman är verksamhetsledare.

– Om en lantbrukare funderar på att investera i ny teknik går det att använda kunskapsnavet för att få aktuell kunskap om vilka nya tekniska lösningar som finns tillgängliga och vad det finns för fördelar och nackdelar med dessa, säger Karolina Muhrman.

Det går också att ta del av erfarenheter från andra lantbrukare och få kontakt med experter inom området. Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering vänder sig både till lantbrukare och rådgivare.

– Vi ordnar kompetenshöjande aktiviteter för rådgivare inom både AI och digital teknik vilket syftar till att rådgivaren ska kunna ge bättre stöd till lantbrukaren och bidra till att ny teknik används på ett sätt som skapar verklig nytta på gården, säger Per Frankelius.

Kvalitetssäkrar och sprider vidare

Kunskapsnavet samlar in, kvalitetssäkrar och sprider kunskap från forskning, företag, rådgivning och lantbrukare. Genom att översätta komplex kunskap till konkreta exempel, webbinarier, artiklar och andra lättillgängliga format blir det enklare för fler att ta del av och använda kunskapen.

Stora delar av materialet finns samlat på kunskapsnavets hemsida och kan användas av alla i branschen. Man medverkar också vid kunskapsevent och anordnar efter önskemål olika aktiviteter såsom webbinarier, erfarenhetsutbyten och teknikdemonstrationer.

En plattform för samverkan

Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering är ett samarbetsnav som inkluderar rådgivningsorganisationer, universitet, forskning, branschorganisationer och organisationer som arbetar med teknikutveckling. Sammantaget finns det alltså både bred och djup kunskap inom digital teknik samlad i kunskapsnavet.

– Vårt kunskapsnav har skapat samverkan mellan aktörer i branschen som tidigare inte har samverkat på detta sätt, med ett nära kunskapsutbyte. Aktörerna uttrycker själva att detta samarbete väsentligt har ökat rådgivarnas kunskap inom digital teknik och AI, och att vi genom det stora nätverk som finns runt samarbetsorganisationerna kan säkerställa att kunskapen når ut där den gör störst nytta, säger Per Frankelius.

Diskutera möjligheter och utmaningar

Den som vill diskutera möjligheter och utmaningar kopplade till digitalisering i lantbruket får gärna kontakta kunskapsnavet. Det kan handla om kompetensutveckling, nya tekniska lösningar, projektidéer, kunskapsspridning eller behov som finns ute i näringen.

– Vi vill också gärna ta del av goda exempel och erfarenheter från praktiken, säger Karolina Muhrman.

Det kommer hela tiden ny spännande teknik, men allt handlar inte om att köpa nytt. Det är också viktigt att kunna använda de funktioner som finns i den teknik man redan har investerat i. Därför är det viktigt att lantbrukare får möjlighet att dela erfarenheter med andra om användning av befintlig teknik.

Inte teknik för teknikens skull

Tekniken utvecklas snabbt, så vad är viktigt för en lantbruksaktör att ha koll på framåt?

– Vi ser att kombinationen av data, AI och automatisering är särskilt viktig just nu. Många gårdar samlar redan in stora mängder data från maskiner, sensorer och olika digitala system. Den stora möjligheten framåt ligger i att använda den informationen för bättre beslut, effektivare resursanvändning och för att generera mer intäkter, säger Karolina Muhrman.

För svenskt lantbruk handlar digitalisering i grunden inte om teknik för teknikens skull, utan om verktyg som kan stärka konkurrenskraften, minska resursåtgången och bidra till en mer hållbar produktion. 

– Vårt mål är att göra det enklare att förstå vilka digitala lösningar som finns, vilka möjligheter de skapar och vad som kan vara värt att investera i utifrån en viss gårds förutsättningar, avslutar Per Frankelius.