Från lösa idéer till färdiga planer – så ska innovationssprintar stärka landsbygden

Hur går en landsbygd från lösa idéer och tankar till en gemensam, konkret plan för utveckling? I Leaderprojektet “Idériket Umeåregionen 2030 – Innovationssprintar för smarta landsbygder“ samlas bybor, föreningar och företag i workshops där idéer sorteras, testas och formas till handlingsplaner. Målet är att erbjuda nätverk på landsbygden en guidad process där man utforskar nya smarta sätt att samarbeta, utvecklas och använda sina egna styrkor.

Idéerna om hur bygden skulle utvecklas var många, men spretiga. Någon ville satsa på turism, andra på tryggare transporter och fler aktiviteter. Först under en innovationssprint blev det tydligt vad som var viktigast: att hålla byastugan, som stod kall stora delar av vintern, öppen året runt.

– Det blev en riktig aha-upplevelse för just den gruppen. Man insåg att om byastugan kan hållas öppen och levande så ökar möjligheterna också för allt det andra man vill göra, säger Alexandra Björnham, projektutvecklare i Idériket Umeåregionen 2030.

Föreningar, företag och organisationer med idéer kan utveckla området där man bor och verkar genom att söka stöd från Idériket Umeåregionen för att förverkliga dem. Det handlar om sex kommuner: Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs, exklusive Umeå stad.

Hitta kreativa lösningar

Innovationssprintar är en del av satsningen på smarta landsbygder, ett arbetssätt som handlar om att hitta kreativa och hållbara lösningar på lokala utmaningar. Det kan handla om digital teknik, men lika mycket om nya former av samarbete, bättre organisering eller att ta vara på resurser som redan finns i bygden.

– I projektet deltar allt från byaföreningar och konstföreningar till företagsnätverk som är intresserade av att utvecklas. Upplägget anpassas efter varje grupps behov. En del kommer in med en tydlig idé, andra bara med en känsla av att något behöver förändras, säger Alexandra Björnham.

– Vi gör övningar och ställer frågor som “vad är det bästa med er bygd” och “hur ser er by ut om tio år”. Sedan hjälper vi dem att sortera tankarna och hitta det som är viktigast att börja med, säger projektledaren Emelie Falk.

Annonserar och nätverkar

För att nå rätt målgrupp jobbar Idériket Umeåregionen 2030 aktivt med nätverkande och annonsering. Intresset från deltagarna har varit stort och det är först till kvarn som gäller. Målet är att sex landsbygder eller nätverk ska ta fram egna strategier för smarta landsbygder under projektperioden.

Ett exempel är ett företagsnätverk som länge velat samverka och göra något ihop, men inte vetat vad.

– Vi gick igenom sprinten och kom fram till vilka styrkor och svagheter som finns i gruppen och genom övningar kom man fram till vad man vill göra tillsammans, säger Emelie Falk.

Ett annat exempel är en konstförening med äldre medlemmar där man kört fast och inte visste hur man skulle utvecklas eller göra med kommande generationsskifte. Nu har man sett över sina stadgar och fått en handlingsplan för hur man ska utveckla föreningen på ett nytt sätt.

Projektet har bidragit till många nya insikter hos deltagarna.

Fått ge tid till sin bygd

– Man har fått ge tid och utrymme till sin bygd och sina idéer. Det har varit det största värdet, säger många. Och vi har lyssnat, hjälpt dem att strukturera idéerna och formulera en konkret handlingsplan, säger Emelie Falk.

Det är dock inte bara deltagarna som fått nya perspektiv. Innovationssprinten har till exempel behövt anpassa upplägget efter varje grupp.

– Redan efter två workshops insåg jag att det inte gick att prata generellt. Vi var tvungna att anpassa oss efter just den gruppens behov. Men det var bara roligt att behöva tänka om, det blev ännu bättre, säger Alexandra Björnham.

Text: Colette van Luik