
Foto: Fredrik Fredén
I Vänern är yrkesfisket lika beroende av vindriktning som av viljan att klara ett helt arbetsliv. Nu utvecklar två fiskare i Västra Götaland en ny, selektiv storryssja som väger en tredjedel av de gamla modellerna. Målet är att minska slitaget på kroppen, färre plaster i sjön och samtidigt stärka lönsamheten i det småskaliga insjöfisket.
– Selektiva redskap är hållbara för fisket, men inte alltid för fiskaren.
Det säger Fredrik Fredén, yrkesfiskare på Kultes Gård AB i Västra Götaland. Tillsammans med kollegan Petter Jakobsson fiskar han året runt i Vänern och Vättern. Ål och gös är basen i verksamheten och gösen står för omkring hälften av intäkterna.
Selektiva redskap är fiskeredskap som är utformade för att fånga vissa arter eller storlekar, samtidigt som annan fisk kan simma igenom eller släppas tillbaka.
När Fredrik Fredén och Petter Jakobsson började arbeta med projektet "Innovativa selektiva redskap insjö" märkte de snabbt att hållbarhet för bestånden inte automatiskt innebär hållbarhet för den som ska hantera redskapen. Man fick därför stöd från havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet för att ta fram, utveckla och utvärdera en ny typ av storryssja för insjöfiske. Den mest påtagliga förändringen är vikten.

Fredrik Fredén
– Rent krasst har vi gått från 650 kilo ner till 220 kilo. Det är en enorm skillnad vilket märks och är fantastiskt, menar Fredrik Fredén.
Konventionella ryssjor i Vänern har 1,5 kilo bly per meter ryssja och arm, nu har man provat sig fram till en lägre vikt.
– Vi har 0,4 kilo per meter nu, vilket fungerar fint. När vi hanterar ryssjan både på land, i båten och på sjön blir det mer hanterbart och mycket mindre påfrestande för händer, axlar och kroppen i sin helhet, säger Fredrik Fredén.
En annan förändring är storleken på maskorna. Traditionellt ålfiske med ryssjor sker med 25-30 millimeters maskor, i det här projektet har man testat att gå upp till 40 millimeter.
– Det fungerar kanon! Fisket blir mer selektivt och vi får större snittvikt på ålen, men samma volym som innan, säger Fredrik Fredén.
De nya ryssjorna är också mer kompakta. Ledarmen har flyttats in i själva fällan och de utstående delarna har minskats. Det gör redskapet mindre känsligt för hård vind. Vänern är vindutsatt och fisken rör sig ofta där det blåser. Traditionella ryssjor kan då låsa ihop sig och sluta fiska. I värsta fall måste de tas upp för översyn, vilket kan ta en hel arbetsdag.
– Nu kan vi dra rätt redskapet när det slutar blåsa. I slutändan ger det mer fisk.
Arbetsmiljön, menar Fredrik Fredén, är lika viktig som fångstmängden.
– Förut brukade det ta en hel dag att sätta ut ett redskap och sedan var man slut. Nu kan vi sätta i två ryssjor på en dag och det känns helt okej i kroppen efteråt.

Foto: Fredrik Fredén.
Även hanteringen på land har förändrats. Mindre och lättare redskap är enklare att lasta, laga och flytta. Det sparar både tid och kropp. Och, lättare ryssjor innebär också färre plaster i sjön och mindre slitage när redskapen dras över relingen.
En viktig del av projektet är också att sprida kunskap. Intresset är stort bland yrkesfiskare i Vänern som överväger att gå från garnfiske till selektiva redskap.
– Vi sitter inte och håller på några hemligheter, vi vill dela med oss av våra erfarenheter. Det är dålig rekrytering av unga fiskare och ska fler vilja in i yrket måste vardagen bli mer dräglig, säger Fredrik Fredén.
I dag är det bara ett fåtal av Vänerns omkring 50 aktiva fiskare som fiskar med ryssjor. Fredrik Fredén ser framför sig nya samarbetsformer, inspirerade av lantbrukets maskinstationer – där flera lantbrukare delar på maskiner och resurser.
En båtstation skulle kunna innebära att man har en specialbyggd stor båt med alla maskinella hjälpmedel för isättning och upptag av ryssjor. Då skulle man kunna sätta i eller ta upp tre, fyra redskap per dag, istället för bara ett.
– I dagsläget kan det ta upp till två månader att få i alla redskap då vinden begränsar dagarna på sjön. Har vi istället en fungerande helhetslösning kring detta kan vi hjälpa kollegor att komma i snabbare med fler redskap på olika ställen runt om hela sjön, menar Fredrik Fredén.
Visionen är ett effektivare, säkrare och mer samarbetsinriktat insjöfiske.
– Vi är unga och vill kunna hålla på länge. Vi såg tidigt att det inte kommer att fungera om vi inte gör något åt vår situation. Tack vare projektet fick vi en skjuts att våga göra det ordentligt.
Text: Colette van Luik
Projektägare: Kultes Gård AB
Projektslut: 2027-06-10
Beviljade medel från: Havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet
Budget: Knappt 5 miljoner kronor
Kontakt: Fredrik Fredén
Denna artikel är en del av en artikelserie om svenska EU-projekt för hållbar sjömat.
Publicerades