Målbild för AKIS i Sverige – gör det enkelt att driva det bästa lantbruket

Hur skapar vi det bästa lantbruket till år 2030? Svenska AKIS, Agrara kunskaps- och innovationssystem, tar sig an komplexa utmaningar med systemsyn som verktyg. Under en workshop på Ultuna möttes Landsbygdsnätverkets två analysgrupper för att lägga grunden till starkare kunskaps- och innovationssystem för lantbruket – där helhet, samarbete och nytta för lantbrukarna står i centrum.

Landsbygdsnätverkets analysgrupper Hållbara Gröna Näringar och AKIS samlar experter och aktörer från hela landet. Målet? Att förverkliga visionen för AKIS i Sverige 2030: "Svenska AKIS gör det enkelt att driva det bästa lantbruket."

Grupperna har olika fokus – företagsperspektiv respektive övergripande systemperspektiv – men arbetar tillsammans för att stärka samarbetet inom Sveriges kunskaps- och innovationssystem för lantbruk. Vid en gemensam workshop på Ultuna den 26 november tog de nästa steg mot att lösa framtidens utmaningar.

– Styrkan i de två grupperna är att de är väldigt olika. Därför kompletterar de varandra så bra. Hållbara gröna näringar är bredare och mer allmän, medan vi i AKIS analysgrupp har samma fokus på övergripande utvecklingen av AKIS som system, säger Jørgen Korning, som är verksamhetsledare vid kunskapsnav Animalieproduktion, och medlem i AKIS analysgrupp.

Systemsyn: Nyckeln till att lösa komplexa utmaningar

Workshopen leddes av Landsbygdsnätverkets innovationscoach Jennie Cederholm Björklund, som utbildar svenska aktörer inom Horizon-projektet modernAKIS. Systemsyn stod i fokus – ett verktyg som hjälper deltagarna att förstå och hantera komplexa frågor.

– Det är härligt att se och höra hur ökad förståelse för systemsyn ger vidgade vyer och nya perspektiv på komplexa utmaningar, säger Jennie Cederholm Björklund.

Deltagarna diskuterade hur deras syn på AKIS har förändrats genom de digitala utbildningsmodulerna. En tydlig slutsats var att systemsynen inte är något nytt – det handlar om att förstå helheten. Samtidigt påpekades att det ofta saknas ett systemperspektiv i politiska sammanhang, både i Sverige och på EU-nivå.

AKIS-cirklarna – en karta för bättre samarbete

AKIS-modellens cirklar var ett centralt diskussionsämne. Christina Milén Jacobsson, ordförande för analysgruppen Hållbara Gröna Näringar, betonade deras värde:

– Vi kan använda AKIS-cirklarna när vi sätter samman både analysgrupper och utförargrupper. På så sätt blir vi påminda om att ta med aktörer från relevanta tårtbitar i cirklarna – utifrån valt perspektiv och avgränsning.

– AKIS-cirklarna underlättar för att se vilka som behöver vara med i olika processer. Ingen kan göra förflyttningen själv, och det är viktigt att vi alla känner oss inkluderade i AKIS, säger Magnus Börjeson, ordförande för AKIS analysgrupp.

Från kunskap till nytta för lantbrukarna

En viktig insikt från denna workshop var att varje aktivitet inom AKIS måste kopplas till vilken nytta den skapar för lantbrukarna – även om de inte är den direkta målgruppen.

Deltagarna diskuterade också praktiska exempel, som generationsskifte, internationell kunskapsöverföring och effekter av lagstiftning. Vikten av att göra tydliga avgränsningar och undvika stuprörsarbete framhölls. Genom god kommunikation och samarbete kan AKIS-aktörerna både ta tillvara på varandras kunskaper och undvika dubbelarbete.

– Mycket kunskap produceras i Sverige och internationellt, men vi behöver få ordning på hur vi delar med oss av den och sprider den, säger Jennie Cederholm Björklund.

Train the trainer: Sprid systemsynen vidare

Utbildningen följer konceptet "Train the trainer", där de som deltar förväntas föra vidare kunskapen till sina kollegor. Genom att utbilda fler får systemsynen starkare fäste i hela kedjan, från praktiker till beslutsfattare.

Med detta som grund tar AKIS ytterligare steg mot målbilden för 2030. Systemsynen och de verktyg som utvecklas idag ska göra det enklare att driva det bästa lantbruket – och skapa ett starkare, mer hållbart svenskt lantbruk.